Vem älskar grammatik?: Tyst kunskap Tomas Riad, professor i nordiska språk, menar att vi inte kan prata om språkets struktur om vi inte har gjort den tysta kunskapen hörbar. Vi kan använda språket, men vi kan inte prata om det utan grammatiska kunskaper. Han berättar hur den tysta kunskapen om grammatik kan utnyttjas i grammatikundervisningen och ger också flera exempel på färdighetsutvecklande grammatikövningar och övningar av problemlösningstyp. Från Grammatikdagen 2012. Inspelat på Kulturhuset i Stockholm den 3 februari 2012. Arrangör: Språkkonsulterna. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng 1. Se en film om hur man skapar klipp. DelaKopiera länken genom att trycka ctrl+C på PC eller cmd+C på Mac. Satsradning | Plugga svenska Satsradning är ett mycket vanligt skrivfel. Det innebär att en skribent sätter ett kommatecken istället för att dela upp innehållet i flera meningar eller binda ihop innehållet på ett snyggt sätt. Ett exempel: Vi hade sålt det för att vi skulle flytta, det kändes lite sorgligt och läskigt eftersom jag hade växt upp i huset och aldrig flyttat tidigare. Lösning 1: Dela upp i flera meningar Vi hade sålt det för att vi skulle flytta. Det kändes lite sorgligt och läskigt eftersom jag hade växt upp i huset och aldrig flyttat tidigare. Lösning 2: Bind ihop satserna genom att formulera om Vi hade sålt det för att vi ska flytta, vilket kändes lite sorgligt och läskigt eftersom jag hade växt upp i huset och aldrig flyttat tidigare. Lösning 3: Använd semikolon(Använd semikolon ytterst sparsamt!) Vi hade sålt det för att vi skulle flytta; det kändes lite sorgligt och läskigt eftersom jag hade växt upp i huset och aldrig flyttat tidigare. « Skriv rätt!
Grammatik i Svenska 2 | Lejonet och räven Under våren genomförde jag ett grammatikmoment med min N-tvåa som jag tycker föll väldigt väl ut. Så här gjorde jag: Målbild Jag började med att försöka konkretisera för mig själv vad det är eleverna ska kunna göra, utifrån det som står i det centrala innehållet och kunskapskraven, och hur de ska kunna visa att de kan göra detta. Jag sammanställde NP:texten (förkortade och tog bort vissa delar) till en ”måltext” där jag med grönt markerade sådant som kännetecknar god utredande text (”en rik och varierad meningsbyggnad”, ”en varierad ordföljd” och ”det relativt komprimerade språk som hör till den vetenskapliga texttypen”) och med gult sådant som måltexten beskrev som kvalitetsmärken för sådan text – exempel på grammatiska termer som vi måste förstå och kunna använda (tex huvudsats/bisats, fundament, konjunktioner). Hur skulle eleverna kunna visa sina kunskaper på området? Slutresultatet hittar du här. Tidsåtgång Jag genomförde det här momentet i maj, och det var kaos. Lektionsserie Lektion 1
Att läsa, skriva och kommunicera bättre | Svensk grammatik - testa dig! lararmalin Kommat som kom bort Kommatecknet ligger kanske inte på sitt yttersta, men i svenskan håller det på att tyna bort. Och det har det gjort i över 40 år, utan att någon egentligen har beklagat saken. Annat är det i Danmark, där man kommaterar betydligt flitigare. Ett försök att gallra bland tecknen utlöste för snart 20 år sedan det stora kommakriget. Det pågår fortfarande. En gång i tiden strösslade även vi med komman i våra texter. – Det kan bli en generationsfråga hur man kommaterar mellan huvudsats och bisats. Han är redaktör för Svenska skrivregler och just nu diskuteras utformningen av nästa utgåva, som kommer 2014 eller 2015. – Vi diskuterar om vi ska ge mindre direktiv – ”skriv så här” – och övergå från en normativ till en mer deskriptiv språkvård. Ett alltmer oreglerat komma, ett tecken som ställer krav på skribenten, kommer vi alltså att få leva med. Så länge bara ett litet fåtal kunde skriva och läsa var inte skiljetecknen särskilt viktiga. Reglerna luckras sedan upp undan för undan. Den hade fel.
Cirkelmodellen - ett konkret exempel Jag hör lite då och då att lärare är nyfikna på cirkelmodellen och hur man kan arbeta utifrån den. Cirkelmodellen, eller cykeln, för undervisning och lärande är en pedagogisk modell som vuxit fram inom genrepedagogiken. Genrepedagogiken handlar i grund och botten om explicit undervisning, att synliggöra och tydliggöra sådant som eleverna annars förväntas klara på egen hand. Vill du läsa mer har Nationellt centrum för svenska som andraspråk en bra sida med information om vad genrepedagogik är för något. Exemplet är från min undervisning i förberedelseklass med elever i årskurs 1-3. Referenser Pauline Gibbons (2013) Lyft språket lyft tänkandet Pauline Gibbons (2013) Stärk språket stärk lärandet Britt Johansson & Anniqa Sandell Ring (2012) Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken
Kommat som kom bort Kommatecknet ligger kanske inte på sitt yttersta, men i svenskan håller det på att tyna bort. Och det har det gjort i över 40 år, utan att någon egentligen har beklagat saken. Annat är det i Danmark, där man kommaterar betydligt flitigare. Ett försök att gallra bland tecknen utlöste för snart 20 år sedan det stora kommakriget. Det pågår fortfarande. En gång i tiden strösslade även vi med komman i våra texter. – Det kan bli en generationsfråga hur man kommaterar mellan huvudsats och bisats. Han är redaktör för Svenska skrivregler och just nu diskuteras utformningen av nästa utgåva, som kommer 2014 eller 2015. – Vi diskuterar om vi ska ge mindre direktiv – ”skriv så här” – och övergå från en normativ till en mer deskriptiv språkvård. Ett alltmer oreglerat komma, ett tecken som ställer krav på skribenten, kommer vi alltså att få leva med. Så länge bara ett litet fåtal kunde skriva och läsa var inte skiljetecknen särskilt viktiga. Reglerna luckras sedan upp undan för undan. Den hade fel.
Vikten av stödstrukturer både i läsande och skrivande. Vi ger eleverna skrivuppgifter inspirerade av de texter som vi läser på lässtrategilektionerna. Då får eleverna prova att skriva texter med olika genrer, och får även chans att använda sig av de nya ord och uttryck som vi stött på under läsningen. Läser vi exempelvis sagor, dikter, brev eller faktatexter så tar vi tillfället i akt och skriver dessa typer av texter. Detta fördjupar elevernas genrekunskap och kunskap om hur olika sorters texter skrivs och förstås. Under detta läsår har vi valt att arbeta mer ämnesövergripande och integrera NO/SO och SV mycket mer än vi har gjort tidigare. Att skriva brev utifrån någonting som skulle kunna liknas vid Cirkelmodellen Fas 1 För att skapa förförståelse hur ett brev är uppbyggt, vilka ord som är vanliga att använda m m så gav vi eleverna en modell för detta. Fas 2 Tillsammans pratade vi om hur ett brev är uppbyggt. Fas 3 Som svar på vårat brev blev det vår lilla larv som svarade med ännu ett brev . Fas 4 Läsa och skriva går hand i hand!
Interpunktion - lär dig allt om skiljetecken Interpunktion avser användningen av skiljetecken såsom punkt, komma, utropstecken et cetera. Att tillämpa korrekt interpunktion är en viktig del i ett bra språkbruk. Punkt Det vanligaste användningsområdet för en punkt i språket är som avslutning på en mening. Tillvägagångssättet är att sätta punkten direkt efter sista bokstaven i en mening och sedan använda ett mellanslag innan nästa mening påbörjas. Tre efter varandra följande punkter som avslutning på en fras har funktionen att visa att texten avbrutits, men att en fortsättning eventuellt finns. I exemplet: ”Du vet vad jag menar …” låter punkterna representera något outsagt som inte behövs för att innebörden ska förstås. Detta förfaringssätt är också vanligt på webbsidor där det ofta står något i stil med ”Läs mer …” och med ett klick kan besökare läsa hela texten. Korrekt sätt att skriva tre punkter på detta sätt i slutet av en fras är med ett mellanrum före första punkten och sedan övriga punkter utan mellanrum. Komma Semikolon Kolon
Läsloggar och övrigt material åk 1-6 Använd de bilagda läsloggsdokumenten – läslogg- för att dokumentera arbetet med läsförståelsestrategier varje lektion eller någon gång i veckan. Hur ofta du använder läsloggen måste styras av tidsåtgången . Syftet med läsloggen är att befästa hur läsförståelsestrategierna används, men dokumentationen får inte bli ett syfte i sig. Läslogg Stjärnläsaren fungerar utmärkt att använda på alla texter för att ge eleverna ett stöd i hur de ska använda strategierna (använd gärna Stjärnläsaren fakta för poesi). För elever som aldrig arbetat med läsförståelsestrategier rekommenderar vi att samla varje läslogg i en gemensam loggbok för hela klassen eller gruppen. Ge gärna eleverna skrivstöd på tavla/storbild och låt dem skriva av. Läsloggar Övrigt material
Vad är kommatecken? ( , ) | Skiljetecken.se Hur använder man det? "Kommatecken" är tecknet ( , ) man använder för att dela upp en mening i olika delar och ange att det skall vara en paus. Jag skall hämta Nisse, Sture och Lasse.Vi åker till Spanien, sedan tågluffar vi i Afrika. Kommatecknet används även vid tidsangivelser för att avskilja sekunder från delar av sekunder. Greta sprang loppet på 32,45. Kommatecken räknas som ett skiljetecken i svenska språket. Summering av hur kommatecken används 1. Exempel: Jag köpte äpplen, päron, apelsiner och bananer. 2. Exempel: - Det var trevligt att träffa dig, sa Nils. 3. Exempel: Karin städade huset, medan Fredrik klippte gräsmattan. 4. Exempel: Hans nya bok, som jag läst två gånger, är mycket intressant. 5. Exempel: Aj, det gör ont! Mer om hur och när man använder kommatecken För att helt förstå hur man skall använda kommatecken krävs, att man fullt ut behärskar följande termer från satsläran: fullständig sats, huvudsats, bisats, subjekt, predikat, bindeord och fogeord. Mellan två fullständiga satser
Ställ en fråga till en av personerna i boken! Vi fortsätter att öva oss i att ställa frågor så idag fick eleverna ställa frågor till någon av personerna i vår högläsningsbok, Bröderna Lejonhjärta. Detta är ett sätt att väcka barnens egna spontana frågor, trots att det är relativt styrt. Jag började med att påminna dem om att en expertläsare ofta ställer frågor till texten, för att på så sätt bättre förstå det man läser. Sedan fick alla blunda och fundera en stund.
Frayerdiagram i klassrummet Har du hört talas om Frayerdiagram? Det hade inte jag men när jag läste in mig på det insåg jag att det var en riktig guldgruva för undervisningen. Jag har använt liknande diagram tidigare men inget som var exakt som detta. Jag som gillar struktur kände direkt att det här skulle kunna passa min undervisning i svenska och historia. Vid närmare eftertanke tror jag faktiskt att det skulle kunna passa skolans alla ämnen. Frayerdiagrammet togs fram av Dorothy Frayer och hennes studenter vid universitet i Wisconsin. I Frayerdiagrammet sätter man ordet/begrepp i centrum. - Definition - Kännetecken - Exempel - Icke-exempel Det kan se ut så här: I rutan Definition skriver man in en förklaring till begreppet. Jag funderade länge på rubriken Icke-exempel och varför den skulle vara med men sen insåg jag att den var riktigt bra. Diagrammet kan användas när man ska inleda ett nytt avsnitt i en lärobok och man vet med sig att det finns en massa svåra ord i texten.