Språk i alla ämnen, Runering on Prezi ”Sakprosa lika viktig som sagor” Forskaren Barbro Westlund var en av de första i Sverige som pekade ut betydelsen av hur man högläser för barnen, inte bara att man gör det. – Hur man läser är verkligen något jag vill betona. Därför är det också avgörande vilka böcker man väljer, säger hon. Barbro Westlund har lång erfarenhet av högläsning, både som förälder och lärare. I dag är hon forskare och undervisar lärare i läs- och skrivutveckling. Hon är också en av experterna i regeringens satsning ”Läslyftet”, som ska utbilda lärare i effektivare metoder i läsning och skrivning. När det gäller frågan om vilka böcker man ska välja, refererar Barbro till en studie i USA, där föräldrarna fick i uppdrag att läsa högt ur mer faktabaserade böcker. – Det betyder inte att man ska sluta läsa sagor. Trots att läsningen av faktaböcker har lyfts fram i den nya läroplanen för grundskolan, behandlas sakprosan ofta litet styvmoderligt av såväl lärare som föräldrar, menar Barbro Westlund, inte minst när det gäller högläsning.
Bedömning av skolrelaterat ordförråd - Inger Lindberg, "Symposium 2006" Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Deltagarna arbetar enskilt med olika uppgifter före eller mellan träffarna. Förslag på arbetsgång Text och publikationer Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Få syn på språket Greppa språket Film
Sunnanäng | Astrid Lindgren Ingen sida om Astrid Lindgren skulle vara komplett om det inte gick att läsa lite ur böckerna. Här laddar vi upp nya kapitel varannan månad för dig som älskar att läsa. Välkommen till Astrid Lindgrens fantastiska bokvärld – fast nu i din dator. Sunnanäng För länge sen i fattigdomens dagar var det två små syskon som blev ensamma i världen. ”Jag får visst aldrig mer något roligt i mitt barnaliv”, sa Anna och grät, där hon satt på mjölkpallen. ”Nej, här i Myra är alla dagar grå som sorkarna i lagårn”, sa Mattias. I fattigdomens dagar var det ont om mat i gårdarna, och bonden i Myra trodde heller inte att barnmagar behövde något annat än potatis doppad i sillake. ”Mitt barnaliv blir inte långt”, sa Anna. ”Med potatis och sillake lever jag inte till vintern.” ”Nog måste du leva till vintern”, sa Mattias. ”Till vintern får du gå i skolan, och då blir dagarna inte längre grå som sorkarna i lagårn.” ”Bara jag levde till vintern och fick börja skolan”, sa Anna.
Nyanländas lärande - startsida Skolverket ebjuder stöd och kompetensutveckling för att skapa bättre förutsättningar för att ge nyanlända barn och ungdomar en skolgång av hög kvalitet och likvärdighet. Vi ger stöd och rådgivning för att organisera verksamhet, kartlägga, undervisa, bedöma och betygsätta nyanlända elever. Stöd för arbete med nyanlända barn och elever Fram till och med 2019 genomför Skolverket ett flertal insatser med fokus på nyanlända elever. Med start under våren 2016 genomförs riktade insatser som vänder sig till de skolhuvudmän, som tagit emot en stor andel nyanlända elever i förhållande till sin folkmängd. Läs om våra riktade insatser Arbetar du med nyanlända elever och vill fortbilda dig? Till utbildningar och kurser om nyanlända elevers lärande, Bygg på din kompetens Aktuellt Nytt kunskapskrav och obligatoriska bedömningsstöd Bedömningsstöd i svenska och svenska som andra språk NCS höstkonferenser Temat i år är språk- och kunskapsutvecklande arbete. Träffa andra sfi-lärare i december Stödlinje för frågor
Elevernas engagemang – min uppgift! Det är lätt att säga att skolan är viktig. Alla kan hålla med om det. Hade vi inte tyckt så, hade vi inte valt att arbeta som lärare. Men är det verkligen detta vi kommunicerar till eleverna? Jag har en känsla av att massor av lärare ganska ofta, kanske utan att tänka på det, signalerar det rakt motsatta och när vi gör det är vi direkt medskyldiga till de fallande kunskapsresultaten. Därför har jag sex principer som jag försöker följa, för att ge eleverna bilden av att det vi gör i skolan är viktigt och att det lönar sig att anstränga sig: Stå upp för lärarrollen! Jag är lärare för att det är ett viktigt uppdrag. 2. Jag förväntar mig att eleverna gör sitt bästa under lektionerna. 3. När eleven har lämnat in en uppgift har jag världens chans att visa eleven att den uppgiften betyder något. 4. Den här principen är jag dålig på att efterleva, men när en produkt åker upp på klassrumsväggen är det skarpt läge för eleven. 5. Jag är också mitt ämne. 6. BFL är bra till mycket.
Ny planeringsmodell testas för fjärilarna @stehagen @antlin | Lära för livet Jag provar ett nytt sätt att planera – för mer överblick och kanske enklare hantering. Vi får se vad jag tycker om det – och kollegorna. Hanna Stehagen – tack för idéen med språkmålen. Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Språk- och kunskapsutveckling Resultaten av Skolinspektionens kvalitetsgranskning Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska, 2010, visar att undervisningen i den svenska skolan inte gynnar flerspråkiga elever i tillräckligt hög grad och att bristerna i många förskolor och skolor gäller generella svagheter i arbetet med språk- och kunskapsutveckling. Många lärare saknar kunskap om hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande och många lärare saknar nödvändig kunskap om elevernas bakgrund och kunskapsnivå. Forskning visar att kommunikativ, flerstämmig undervisning där man fokuserar på språkets roll i alla ämnen är gynnsam för alla elever och högst nödvändig för flerspråkiga elever, men vad innebär det? Vad gynnar elevers lärande? Skolverkets kunskapsöversikt Greppa språket hänvisar till en sammanfattning av forskarna Meltzer och Hamann där följande åtta punkter gynnar elevers lärande i olika skolämnen: Stödmaterial TV-serie Övriga lästips
Ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse Det är en sen eftermiddag i slutet av höstterminen och ett tjugotal lärare har samlats i Susanne Kristensens klassrum på Munkhätteskolan för ett sista tillfälle att förkovra sig i och bli inspirerade till att använda sig av RU – reciprok undervisning*. RU som också kan kallas för RT- reciprocal teaching handlar om ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse. Eleverna lär av varandra med läraren som modell. Kurstillfället ligger helt rätt i tiden. Att elevers läsförståelse har sjunkit de senaste åren är ingen nyhet. Susanne Kristensen, lärare i Sv/So på Munkhätteskolan. Undervisning i lässtrategier Susanne Kristensen, lärare i sv/so samt förstalärare är klar och tydlig i sin sammanfattning av kursen som hon har lett tillsammans med Elisabeth Troberg, specialpedagog och Gunilla Rasmusson, rektor för F-6 under höstterminen vid fyra tillfällen. -En utvecklad läsförståelse kräver strategier för att kunna tolka och förstå texter i olika genre. Lära av varandra och bli expertläsare Goda ruáre
Leta efter de spirande små fröna Min 4-åring har under de senaste veckorna visat flera gånger att hon är på väg att ‘knäcka koden’. Hon har utvecklat sin metaspråkliga förmåga och hon har börjat ljuda bokstäverna i ord som hon känner igen. Häromdagen stod hon med senaste Bamse och ljudade högt: /b-a-m-s-ä/ …mamma varför är det ett E? Allt detta har fått mig att återigen intressera mig för hur den informella läs- och skrivinlärningen går till, därför plockade jag fram en bok ur bokhyllan som vi hade på Lärarhögskolan. Men trots att jag tyckte om boken på lärarutbildningen och dessutom införskaffade mig andra upplagan för några år sedan, eftersom den bland annat innehåller nyare forskning och fler sätt att kartlägga barns läs- och skrivutveckling, så har den blivit stående i bokhyllan. Liberg skriver så kloka ord om bedömning: Det är oftast lättare att vid en bedömning se vad någon inte kan än eventuellt små spirande frön till att kunna något. Kort beskrivet går det ut på att eleven läser en text högt för läraren.
Ny i svenska skolan