Språk i alla ämnen, Runering on Prezi Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Deltagarna arbetar enskilt med olika uppgifter före eller mellan träffarna. Förslag på arbetsgång Text och publikationer Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Få syn på språket Greppa språket Film
Elevernas engagemang – min uppgift! Det är lätt att säga att skolan är viktig. Alla kan hålla med om det. Hade vi inte tyckt så, hade vi inte valt att arbeta som lärare. Men är det verkligen detta vi kommunicerar till eleverna? Jag har en känsla av att massor av lärare ganska ofta, kanske utan att tänka på det, signalerar det rakt motsatta och när vi gör det är vi direkt medskyldiga till de fallande kunskapsresultaten. Därför har jag sex principer som jag försöker följa, för att ge eleverna bilden av att det vi gör i skolan är viktigt och att det lönar sig att anstränga sig: Stå upp för lärarrollen! Jag är lärare för att det är ett viktigt uppdrag. 2. Jag förväntar mig att eleverna gör sitt bästa under lektionerna. 3. När eleven har lämnat in en uppgift har jag världens chans att visa eleven att den uppgiften betyder något. 4. Den här principen är jag dålig på att efterleva, men när en produkt åker upp på klassrumsväggen är det skarpt läge för eleven. 5. Jag är också mitt ämne. 6. BFL är bra till mycket.
Ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse Det är en sen eftermiddag i slutet av höstterminen och ett tjugotal lärare har samlats i Susanne Kristensens klassrum på Munkhätteskolan för ett sista tillfälle att förkovra sig i och bli inspirerade till att använda sig av RU – reciprok undervisning*. RU som också kan kallas för RT- reciprocal teaching handlar om ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse. Eleverna lär av varandra med läraren som modell. Kurstillfället ligger helt rätt i tiden. Att elevers läsförståelse har sjunkit de senaste åren är ingen nyhet. Susanne Kristensen, lärare i Sv/So på Munkhätteskolan. Undervisning i lässtrategier Susanne Kristensen, lärare i sv/so samt förstalärare är klar och tydlig i sin sammanfattning av kursen som hon har lett tillsammans med Elisabeth Troberg, specialpedagog och Gunilla Rasmusson, rektor för F-6 under höstterminen vid fyra tillfällen. -En utvecklad läsförståelse kräver strategier för att kunna tolka och förstå texter i olika genre. Lära av varandra och bli expertläsare Goda ruáre
Kunskapsformaren Så jobbar Annika med formativ bedömning Så jobbar Annika utifrån de fem formativa nyckelstrategierna – några exempel: 1 Tydliggöra mål och kunskapskrav: Annika delar en bedömningsmatris med varje elev för att synliggöra vad de kan nu och vad nästa steg blir. 2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet: Annika använder sig av öppna frågor och ”exit tickets”. 3 Ge återkoppling som för lärandet framåt: Annika ger återkoppling och konkreta förslag på hur eleven kan utvecklas framåt. 4 Aktivera eleverna som undervisningsresurser för varandra: Tillsammans med en kollega brukar Annika bestämma hur grupper ska sättas samman. 5 Aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande: Annika använder sig av checklistor för självbedömning. Du kan läsa mer om hur Annika Sjödahl jobbar på hennes bloggar: www.undervisaengelska.blogg.se www.undervisasvenska.blogg.se Plus och minus med formativ bedömning ”Det underlättar vid betygssättning. ”Det tar mycket tid, speciellt i början.
Webbtillämpningar för lärande Detta är en kopia av inlägget som jag har gjort idag på Läraravtryck. Jag fortsätter med att reflektera över den digitala lärmiljön i skolan även denna vecka. Håller på med en ny inlämningsuppgift som fått mig att tänka till. Uppgiften denna gång är att titta på olika webbtillämpningar som kan vara av intresse för användning i undervisning och lärande. Vi ska sedan prova olika tillämpningar och se hur dessa kan vara intressanta utifrån ett lärandeperspektiv. Om man tittar på de rapporter som skrivs om det digitala lärandet så ser man att vi mest använder våra datorer till att skriva på och söka information med. En del av uppgiften består i att vi ska matcha tillämpningen mot Blooms digitala taxonomi för lärandemål och mot SAMR-modellen. Blooms digitala taxonomi för lärandemål har sex nivåer som går från en lägre nivå på lärande till ett högre. Den lägsta nivån är längst ner på trappan så man bör sträva efter att komma högre upp i sitt lärande.
Läs- och språksatsningen Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Eleverna fick använda något de kallar clicks and clunks. Ett click är när läsaren förstår handlingen eller de centrala idéerna i texten och ett clunk är när läsaren inte förstår. Lärarens modellering skedde under högläsningsstunderna. Strategier för självövervakning och självkorrigering modelleras och lärs ut under lärarens modellering och i minilektioner. Läraren modellerar hur denne med sina självövervaknings-frågor skapar mening av texten. Rent praktiskt kan modellering handla om något så enkelt som att läraren under sin högläsning läser ett ord fel och då stannar upp, lyfter sin clunk-pinne och säger att det här verkar inte stämma. Cliff-hanger skrev Angelika. Referenser:
Exempel på utvecklingsarbeten läsåret 2013/14 Slutpresentationerna inom forskningscirkeln gjordes 2/6 vilket också utgjorde avslutningen på forskningscirkeln ”Litteracitet – Multimodalitet – Framgångsfaktorer”. Jag har skrivit om detta tidigare och nu är slutpresentationerna av alla utvecklingsarbetena genomförda. Deltagarna har arbetat parvis på sina skolor. Hela grundskolan är representerad från F-klass till årskurs 9. Gemensamt för alla är att de på något sätt anknyter till språk-, läs- eller skrivundervisning/lärande. Under varje film hittar du också respektive presentation, i de fall dessa var en PowerPoint. Utvecklingsarbetena kommer i nedanstående ordning. Skarpatorpsskolan: Har cirkelmodellen betydelse för faktatextskrivandet? Även om du är särskilt intresserad av ett speciellt arbete så vill jag understryka att alla är lika intressanta så ta chansen att se dem alla. Skarpatorpsskolan: Har cirkelmodellen betydelse för faktatextskrivandet?
How to start a TED-Ed Club A step-by-step guide for starting a TED-Ed Club at your local school or community organization. Step 1 Watch this short video about starting a TED-Ed Club. If you’re interested, share it with friends, students and teachers that might help you start a club. Step 2 Tell us why you’re excited to start a TED-Ed Club by completing this application. Step 3 Talk to TED-Ed. After your application has been processed, you’ll receive additional information and a request to join a video call. Step 4 Read TED-Ed Club materials. The book outlines thirteen suggested meetings, each designed to prepare your club members for delivering their first TED-style talk. Step 5 Meet! Have a question about TED-Ed Clubs?
Bedömer du likvärdigt? Ett självtest! Här är ett självtest för att skatta hur likvärdig din bedömning är inför betygsättningen. Ett diskussionsunderlag med dig själv eller med kollegor! 1. a) Ja, det är självklart. b) Javisstja! c) Nej, det är inte mitt jobb. 2. a) Ja, jag har alltid funderat ut flera vägar in i uppgifter och flera sätt att examinera elever. b) Kanske inte så aktivt i planeringen men jag är öppen för flera vägar till målen när jag märker att elever stöter på hinder. c) Nej, det är elevhälsans jobb och har inte med min bedömning och betygsättning att göra. 3. a) Ja, och jag ser till att eleverna får det presenterat på ett sätt som de förstår. b) Ja, jag visar Skolverkets ämnesplan med centralt innehåll och kunskapskraven som jag har kopplat till det centrala innehållet. c) Nej, min åsikt är att eleverna ska göra som jag säger helt enkelt. 4. a) Ja, de får reflektera och diskutera i par eller små grupper och dokumentera diskussionen i delat dokument eller i Todaysmeet. 5. c) Nej, det skulle vara att curla. 6. 7.
Nyskapande skolteknik hindras av PUL Om skolan ska kunna ta steget in i framtiden krävs en översyn av lagstiftningen kring personuppgifter. Lagen är föråldrad och måste uppdateras för att skolan fullt ut ska kunna utvecklas i takt med samhället, skriver bland andra Karl Alfredsson, utvecklingschef på Lin Education. Enligt internationella mätningar tillgodogör sig inte svenska elever kunskaper i samma takt som elever i andra länder – om nu mätandet av kunskaper ens är möjligt. En viktig anledning till att skolorna nu halkar efter är den föråldrade personuppgiftslagen, PUL. Molntjänster olagliga Lagen säger exempelvis att kunden (läs skolan) måste kunna ha full kontroll över var all information lagras. Samtidigt har en hel värld av banbrytande interaktiva verktyg i molnet utvecklats för undervisning, som också börjat ta sig in i de svenska skolorna. Datainspektionens ord gäller Men i dag är det alltså osäkert om man har rätt att bedriva den här typen av undervisning. Lagen måste anpassas Integritet är en viktig fråga.
Sju timmar om... Samtalsledaren leder arbetet. Dokumentationsansvarig för anteckningar i den dokumentationsmall som finns till varje utvecklingspaket. Dokumentationen är central i kommunikationen med förskolans/skolans ledning. Instruktioner för samtalsledare och dokumentationsansvarig finns i steg 1 för respektive paket. Total tidsåtgång: cirka sju timmar Rekommenderat för cirka fem till åtta deltagare För att arbeta med materialet krävs att du har Acrobat Reader samt Word 2007 eller senare. Öppna andra webbaserade bilagor och länkar i ny flik i din webbläsare, så du inte tappar bort var du är. Så fungerar Sju timmar om... Ni börjar efter er inledande analys (se ovan) i steg 1 med att utse roller, (se ovan) och ta del av vad styrdokument och forskning har att säga om den fråga ni bestämt er för att arbeta med. I steg 2 tar ni del av material i form av till exempel texter, kortfilmer och ljudfiler. I steg 3 diskuterar ni det material ni har tagit del av.