Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Materialet i utvecklingspaketet ger stort utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Deltagarna arbetar enskilt med olika uppgifter före eller mellan träffarna. Förslag på arbetsgång Film
Skärmövningar | Ciccis Plugg Skärmövning-rygg mot rygg Sitta rygg mot rygg och träna begreppen från Rödluvan som varg, blommor, ekorre,skog, äng, korg och stuga m.m. beskriva#begreppsutveckling#explicitspråk Ytterligare en språklig aktivitet vi arbetar med inom NC(nationellt centrum för svenska som andraspråk) utifrån boken” Stärk språket, stärk lärandet”. Beskrivning av aktivitet: Den går till så här att eleverna jobbar i par , den ena får ett ordpapper medan den andre får ett bildpapper. Svårigheter: Eleverna har svårt med vad en varg är, de blandar ihop det med räv.
Språk i alla ämnen, Runering on Prezi I stället för instuderingsfrågor – Förstelärarbloggen Vad har samhällsfunktioner, superkrafter och trafikmärken gemensamt? Enkla lösningar och blandningar, en berättelses uppbyggnad och vardagshäxor? I mitt klassrum är kreativa kombinationer en självklarhet. I klassrummet har jag en temavägg. Under temaarbetet är eleven sitt lärande närmast. förfasas över hur miljöboven har skräpat ner i vår superhjältestad, granskar och bedömer textkällor och slutligen inte kommer överens om vilken som ger den bästa informationen om istiden, funderar på var vår del i berättelsen om häxan Freja hör hemma - i början, mitten eller slutet, räknar varje litet guldmynt i piratens skattgömma. Temaarbete ger oss lärare möjlighet att på ett framgångsrikt sätt undervisa motiverade elever grundläggande kunskaper. Hur kan då arbetet gå till? ”När man håller på med ett roligt tema vill man bara fortsätta!” Vad är rast? ”Du behöver inte förklara two stars and a wish, det är självklart för oss.” Spontan elevkommentar när jag börjar prata om formativ bedömning
Läs- och språksatsningen Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Lärarens modellering skedde under högläsningsstunderna. Strategier för självövervakning och självkorrigering modelleras och lärs ut under lärarens modellering och i minilektioner. avsluta meningen och gå tillbaka till ordet för att reda ut vad som skulle kunna verka vara en tänkbar förklaringanvänd bilderna som stöd för att förstå innehålletse på särdragen för texten för att förstå centrala tankar i innehålletläsaren använder sina förkunskaperförsök att fastställa vad författaren kan tänkas syfta påskapa en inre bild, mental picture, av huvudtankarna i textenfokusera på hur dina förslag och tankar stödjer de centrala tankarna i texten Cliff-hanger skrev Angelika. Referenser:
Två undervisningsvägar mot samma mål. Läsförståelse. Idag jobbade jag med läsförståelse mha Lässugen och Reportern fast i min klass. Där jag försöker möta alla mina elever och utmana dem på deras nivå. För att detta ska gå måste jag synliggöra och tydliggöra målen. Vad förväntar jag mig att de ska klara? Vari ligger utmaningen för de som vill utmana sig och tycker att grunduppgiften är lätt. Samtidigt måste jag undervisa och stötta mina nyanlända som behöver stöd i att hitta ord och begrepp på svenska för att kunna uttrycka sig och förstå. Två vägar mot samma mål, Lektionsupplägg: Vi började med att se ett avsnitt ur Lässugen, den här gången om Sigrid och Natten. Sedan var det dags för genomgång av nya läsläxan. Jag tänker att jag måste jobba på två vägar mot samma mål, eller i två spår i undervisningen! För att det ska vara möjligt för några av mina nyanlända att klara målet måste de få stöttning. Jag släpper eleverna på mattan en stund och de får tillsammans försöka formulera frågor utifrån bilderna eller texten.
Exempel på utvecklingsarbeten läsåret 2013/14 Slutpresentationerna inom forskningscirkeln gjordes 2/6 vilket också utgjorde avslutningen på forskningscirkeln ”Litteracitet – Multimodalitet – Framgångsfaktorer”. Jag har skrivit om detta tidigare och nu är slutpresentationerna av alla utvecklingsarbetena genomförda. Deltagarna har arbetat parvis på sina skolor. Utvecklingsarbetena kommer i nedanstående ordning. Skarpatorpsskolan: Har cirkelmodellen betydelse för faktatextskrivandet? Även om du är särskilt intresserad av ett speciellt arbete så vill jag understryka att alla är lika intressanta så ta chansen att se dem alla. Skarpatorpsskolan: Har cirkelmodellen betydelse för faktatextskrivandet?
Kooperativt lärande – Elevaktiva arbetssätt Elevernas engagemang – min uppgift! Det är lätt att säga att skolan är viktig. Alla kan hålla med om det. Hade vi inte tyckt så, hade vi inte valt att arbeta som lärare. Stå upp för lärarrollen! Jag är lärare för att det är ett viktigt uppdrag. 2. Jag förväntar mig att eleverna gör sitt bästa under lektionerna. 3. När eleven har lämnat in en uppgift har jag världens chans att visa eleven att den uppgiften betyder något. 4. Den här principen är jag dålig på att efterleva, men när en produkt åker upp på klassrumsväggen är det skarpt läge för eleven. 5. Det finns tusentals tillfällen att signalera att skolan är rolig och viktig! Jag är också mitt ämne. Jag har målet att mina lektioner, från första till sista sekund, ska handla om det innehåll jag planerat för. 6. BFL är bra till mycket. Dessa sex principer är naturligtvis inte något nyhetsstoff, men jag tror de är oerhört viktiga att hålla på i mötet med våra elever. Tycker du att den här texten bara har handlat om självklarheter?
Ledarskap i klassrummet Under det första året som förstelärare i Mölndals stad har jag och de andra förstelärarna omgång 2014 fått viktiga verktyg att använda oss av i undervisningen och som processledare i olika sammanhang. Och nu när vi går in på det andra året praktiserar vi det på ett väl genomtänkt sätt i det centrala området. Här kommer en beskrivning av upplägget - kanske något att ta efter för att utveckla detkollegial lärandet på era skolor! Med utgångspunkt i John Steinbergs bok "Ledarskap i klassrummet,en handbok för arbetsro och effektivt lärande" har vi skapat grupper bestående av 7 - 9 lärare från fem olika skolor och stadier (Toltorpsskolan, Krokslättsskolan, Sörgårdsskolan, Balltorp/Pepparedsskolan och Katrinebergsskolan). Att utveckla sitt ledarskap pågår i olika projekt runt om i landet.
Ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse Det är en sen eftermiddag i slutet av höstterminen och ett tjugotal lärare har samlats i Susanne Kristensens klassrum på Munkhätteskolan för ett sista tillfälle att förkovra sig i och bli inspirerade till att använda sig av RU – reciprok undervisning*. RU som också kan kallas för RT- reciprocal teaching handlar om ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse. Eleverna lär av varandra med läraren som modell. Kurstillfället ligger helt rätt i tiden. Att elevers läsförståelse har sjunkit de senaste åren är ingen nyhet. Samma dag presenteras PISA-resultaten som konstaterar att elevers läsförståelse har sjunkit ytterligare. Susanne Kristensen, lärare i Sv/So på Munkhätteskolan. Undervisning i lässtrategier Susanne Kristensen, lärare i sv/so samt förstalärare är klar och tydlig i sin sammanfattning av kursen som hon har lett tillsammans med Elisabeth Troberg, specialpedagog och Gunilla Rasmusson, rektor för F-6 under höstterminen vid fyra tillfällen. Lära av varandra och bli expertläsare
Skolstart och Kooperativt lärande – Kooperativt Lärande Nu börjar sommarlovet lida mot sitt slut. Snart kommer eleverna tillbaka till skolan – och vissa kommer till skolan för första gången. Eleverna har med sig nya erfarenheter och har utvecklats på olika plan under sommaren. Vare sig elevgruppen är ny eller inte kan det vara bra att börja terminen med gruppstärkande övningar för att arbeta ihop klassen och skapa en gruppkänsla. I inlägget Gruppstärkande övningar finns olika tips på hur man kan arbeta med sin elevgrupp under de första dagarna. Innan eleverna kommit till skolan är det vanligt att lärarna har ett par dagar på sig att förbereda sina klassrum, se över planeringar och material. När klassrummet är möblerat och eleverna är på plats och undervisningen kommit igång finns det olika vägar att gå. Att arbeta i grupper är något vi ofta använder oss av i undervisningen. I grupperna vill vi att eleverna ska arbeta tillsammans och ta hjälp av varandras styrkor. Vill du använda dig av cirkelmodellen kring ett tematiskt arbete? Lycka till!