Kamratrespons på muntlig text Jag jobbar mycket med egenrespons och kamratrespons på skriven text och men även på lösningar i matematik. När vi jobbar med den skrivna texten jobbar vi med stödstrukturer i form av responsformulär och vi avslutar alltid responsen, både den egna och kamratresponsen med två stjärnor och en önskan som ett sätt att sammanfatta sina åsikter. Under hösten har vi jobbat intensivt med muntlig text. Muntlig text i form av att skapa en radiopodd om valet. Alla har jobbat intensivt med sina program och vi har nu lagt upp dem på vår klassblogg. Därefter funderade vi på hur man skulle kunna formulera responsen i form av två stjärnor och en önskan. Grupperna som hade gjort programmen tillsammans satte sig ner och började med att lyssna på sitt eget program som de sedan gav respons på. Varje kamratrespons från varje grupp tillsammans med egenresponsen har nu varje elev fått i ett eget häfte. Vad lärde jag mig?
Nordiska språk Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk. Lgr 11 s.230 Vi har jobbat med nordiska språk i samband med att vi har jobbat med Norden i geografi. Det är väldigt roligt att jobba med det kunskapskravet tycker jag. Vi lyssnade på olika språk, jämförde ord och letade likheter och skillnader. Minoritetsspråk De språk som är nationella minoritetsspråk i Sverige är finska, meänkieli, samiska, jiddissch, och romani. På språkrådets sida, som texten ovan kommer ifrån, kan man läsa mer om språken. Nordiska språk Kolla, jämför och lyssna på de nordiska språken genom att klicka på länken. När du lyssnar på Sahara och David kan du leta efter likheter och skillnader mellan språken. När vi sedan avslutade arbetet fick alla repetera de texer vi läst och lyssna igenom de olika språken igen. 1. 3. 4. 5.
Skapelseberättelsen - Samer.se Varje gud och gudinna hade sin speciella uppgift vid skapandet av ett nytt barn och det gällde att hålla sig god mot gudarna. Berättelsen om en människas födelse är den mest utförliga myten som finns nedtecknad och vilken kan beskriva hur man spekulerade kring frågor om tingens tillblivelse och upprätthållande I de tidiga anteckningarna om samisk religion (1600-1700-talen) finns inga sammanhängande myter om hur världen blev till, men det finns fragmentariska uppgifter hos de olika nedtecknarna som sammantagna kan ge oss en bild av hur man spekulerade kring frågor om tingens tillblivelse och upprätthållande. Trots regionala skillnader i trosföreställningarna, så kan vi se att det finns en gemensam grundstruktur. Dit hör t.ex. den kosmiska stratifieringen i en övre-, en mellan- och en undre värld med människan i kosmos’ mitt. De religiösa spekulationerna varierade dock och skapeleseberättelser är sällsynta. Maadteraahka hade sin boplats vid bostadens vägg och under golvet.
Sveriges nationella minoriteter | Samhällskunskap Etnicitet, identitet och kultur är begrepp som används när man talar om olika folkgrupper. Det är ord som beskriver hur de hålls samman och hur de skiljer sig från andra. Även språk och religion kan skapa och avgränsa grupper och minoriteter. Etnicitet, identitet och kultur kan definieras på många olika sätt, vilket också har skett i olika tider och olika sammanhang. Etnicitet används idag för att beskriva tillhörighet till en grupp som definierar sig som skild från andra vad gäller ursprung och kultur. Kultur kan stå för en livsstil med särskilda symboler, seder och bruk, vissa normer, ideal och värderingar men också världsbilder och verklighetsuppfattningar. Etnisk identitet betyder att en person menar sig tillhöra en folkgrupp och i större eller mindre utsträckning sympatiserar med dess kulturella normer och uttryck. Hur och om en person uttrycker sin etniska identitet kan variera. Här nedan presenteras material som fokuserar på Sveriges nationella minoriteter ur olika perspektiv.
Lite om nordiska språk ~ Kilskrift Jag har stött på så många lärare som tycker att det är svårt att undervisa i nordiska språk. En del nöjer sig med att lära sina elever att räkna på de olika språken och vill det sig riktigt illa så så hoppar man helt enkelt över de få rader som finns i Lgr11 om de nordiska språken. I syftestexten: "Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken." och under rubriken Språkbruk i det centrala innehållet: "Språkbruk i Sverige och Norden. Personligen har jag haft lättare med danska och norska, där idéerna aldrig har trutit, förutom då möjligtvis uttalet. Det är helt okej att ta till "fulknep" när du vill undervisa i de nordiska språken. På samma sätt kan du låta eleverna använda norska och danska Wikipedia när de letar fakta. Något annat jag brukar göra är att lägga in musik i undervisningen. Låt först eleverna lyssna på sången. Och ja, jag har fortfarande svårt med finskan.
untitled Våra svenska dialekter - SweDia 2000 untitled ingridremvall Sinnesövning Då vi skriver tänker vi oftast på det man ser med ögonen. Men lika viktigt för berättelsen är våra övriga sinnen. Genom att diskutera hur saker upplevs med övriga sinnen ges inspiration till att krydda sin berättelse med detta. Metodik: Denna övning gör jag genom att visa WS-deltagarna bilder av de olika sinnena. Sedan får de spåna fritt (jag skriver på post-itlappar) vad kan man smaka, känna, höra, känna - i relation till PLATS och SAK/FIGUR. Sedan uppmanas de att försöka få med ett eller flera sinnen i sin berättelse då de berättar om vad huvudpersonen upplever. Då lapparna är skrivna väljer man ut en eller flera saker och jobbar vidare med sin egen berättelse i grupp eller individuellt. PDF med sinnena och en kort beskrivning finns nedan Känsloövning För att ge ytterligare en dimension till en karaktär är det bra att visa hur han eller hon känner sig. Denna övning går att använda vid vilket skrivprojekt som helst. PDF med känslor och en kort beskrivning finns nedan.
untitled "Pippi kom till när jag hade luftrörsinfektion" Hur kom du egentligen på Pippis namn? – Det är omöjligt för mig att rekonstruera detta, namnet kom bara flygande, det var inget jag hade tänkt ut i förväg. I nödlägen då jag verkligen ville bli underhållen och få mamma att fortsätta berätta gällde det att komma på något bra och Pippi kom till när jag hade en luftrörsinfektion med tillhörande feber. På den tiden var man tvungen att ligga till sängs då man hade feber - även tre dagar efter det att febern försvunnit - så du kan förstå att jag suktade efter underhållning i en tid då det varken fanns tv eller barnradio. – Jag har visst hittat på "herr Liljonkvast" (som i "Nils Karlsson Pyssling" tar med den sjuke pojken Göran till Skymningslandet, reds anm) också. Dina kusiner har sagt att den första Pippiboken som du fick i tioårspresent skilde sig lite grann från den muntliga versionen? – Ja, Tommy och Annika var ju inte med i den ursprungliga versionen. Karin Sörbring med Karin Nyman.Foto: Cornelia Nordström Astrid LindgrenFoto: Lars Epstein
Nationella prov för SO-ämnen