Att sammanfatta text Det är svårt att sammanfatta och ”skala en text”. Därför fordrar det mycket träning, gemensamt analyserande av delar och helhet för att eleverna ska få en känsla vad det centrala i texten verkligen är. Vem handlar det om? Var utspelar sig handlingen? Vilken är intrigen? En film på tre timmar eller en bok på 300 sidor kan skalas ned till tre meningar eller till och med tre ord. Ett sätt att hjälpa eleverna på traven är att utgå ifrån en något för lång sammanfattning och tillsammans bearbeta texten. Vi utgick ifrån ett elevexempel som fått med alla centrala delar, men som hade alldeles för många ovidkommande detaljer. Jag har läst kapitlet Emil och Alfred ur Emil i Lönneberga av Astrid Lindgren. Jag har läst kapitlet Emil och Alfred ur Emil i Lönneberga av Astrid Lindgren. Plötsligt skär sig Alfred i tummen och blodet flödar. Plötsligt skär sig Alfred i tummen och han blir sämre och sämre för varje timme. Samtidigt rasar årets värsta storm. Eleverna var aktiva under hela lektionen.
Genrer | Skrivguiden Det finns ett hav av litterära genrer och former. De två huvudsakliga är skönlitteratur och facklitteratur. Här är en summering: Skönlitteratur Skönlitteratur omfattar kort sagt berättelser och texter skrivna med ett konstnärligt syfte. Hit hör romaner, noveller, dikter och andra genrer. Subgengrer: Epik, lyrik och dramatik All skönlitteratur, oberoende av vilken form den tar, kan i regel klassificeras som antingen epik, lyrik eller dramatik. Epik – Berättande litteratur.Lyrik – Poetiska texter som försöker förmedla en känsla, till exempel sånger eller dikter.Dramatik – Berättelse tänkt att sättas upp som teater eller skådespel. Noveller & romaner En novell är typiskt en kortare berättelse som behandlar en händelse, till skillnad från romaner som behandlar en längre tidsperiod och inkluderar en mer utvecklande historia och många händelser. Läs gärna Skrivguidens artiklar om att skapa bra karaktärer, bipersoners roller, samt att planera romaner med post-it-lappar. Poesi Facklitteratur Essäer
Creepypasta -en ny genre Jack Werner på besök på Sjöstadsskolan Kommunikation på internet sker under helt andra former än vad vi är vana vid. Språket anpassas efter forum, vilket gör att gängse skrivregler inte längre gäller. Creepypasta är en speciell genre, som egentligen är störst på engelska, men som finns i bokform på svenska, sammanställd och översatt av Jack Werner. Namnet Creepypasta är en lek med ordet Copypasta som kommer från copy, paste, dvs de kommandon som används för att kopiera och klistra in text till exempel. Creepypasta är en helt egen genre av spökhistorier på nätet. Mina elever älskar att lyssna på dessa spökhistorier, även om jag får sålla rätt mycket för att det ska passa 11-åringar och ibland censurerar jag språket. Här är en svensk variant av slenderman som är ett rätt bra exempel på hur en genomsnittlig text i forum kan se ut. Uppdrag Skriv en egen Creepypasta-berättelse. Material
Svenskläraren tolkar begreppen genrer respektive texttyper | Min undervisning De olika begreppen genrer och texttyper förekommer flitigt i skolans värld, men vad är vad? Och vad ska vi använda för att benämna de olika texter eleverna ska lära sig behärska enligt Lgr11? Jag kommer försöka reda ut och tolka begreppen och varför vi ser så olika på dem. Jag kommer också lista de olika familjerna av texttyper och visa på vilka texter som hör hemma i det centrala innehållet i svenska och vilka som inte gör det genom att skriva exempel på olika texttyper efter varje familj. I slutet av denna text finns ett delat dokument samt Canvas här med de olika texttyperna likt bilden nedan om ni vill skriva ut och sätta upp i klassrummet: Bild: Varför reda ut det? Till att börja med ska jag svara på varför det här är viktigt för mig. Vad gäller? Svaret jag kom fram till är att vi ska använda oss av begreppet texttyper i grundskolan. Litteraturvetenskap och språkvetenskap förväxlar begreppen Texxtyper i skolan enligt Lgr11
BokmALEn | Här kan du låna böcker som elever i Grundskolan i Ale har skrivit. Dagboken av Nam Dagboken av Nam på Nödingeskolan år 3. Nam Dagboken Dagboken Läs gärna våra roliga Dagboks-romaner! Filip Emma 5C Emmy Fanny_ Gustav_ Hannes Meja Noah G_ Sebbe Givande samtalsövning. | Hanna Fjeld Idag drog vi igång höstens första ”kurs” i svenska. Den är ett samarbete mellan svenska och SO och kommer mynna ut i en politisk debatt där eleverna får representera olika partier. Jag kommer säkerligen berätta mer om upplägget längre fram, men nu tänkte jag tipsa om en mycket användbar samtalsövning som fick vara en del av läsårets första svensklektion. Idén fick jag ursprungligen från en utbildning som jag gick i regi av Didaktikcentrum (mycket bra!) 1. Tiderna kan naturligtvis anpassas efter ämnets svårighetsgrad. I denna relativt enkla övning som tar ca 10 minuter att genomföra får eleverna träna på en hel del: uttrycka åsikter, resonera, motivera, ställa frågor, bygga på andras resonemang, hålla igång samtalet, lyssna aktivt, sammanfatta. Åttorna jag hade idag gillade verkligen övningen och ville göra den fler gånger. Länkar till min Prezi som jag använde under lektionstillfället HÄR. /Hanna
Svenskanoveller Wiki Naturvetare löser grammatikproblem - Två pedagoger - ett klassrum I årskurs två (naturvetarprogrammet) går 24 elever med 20 olika nationaliteter. Flertalet elever behöver jobba med ordföljden när de skriver. Tidigare har vi gått igenom satsschemat för både huvudsatser och bisatser med en molande känsla (tomma ansiktsuttryck) av att inte ha nått fram. Alltså hög tid att prova nytt grepp för att prata om språkriktighet. Vi introducerade ett kort grammatikupplägg med att säga till eleverna att de skulle kika på tre meningar från elevtexter i en annan klass och årskurs (för att låta sändaren stå som anonym) med olika språkfel. 1. 2. 3. Exempelmeningar 1. 2. 3. Märk nu vad som händer i klassrummet. Efter tre minuter bryter vi och ber om den första lösningen. I den första meningen frågar vi eleverna varför de har satt punkt efter någon. Till alla tre exempelmeningar får vi nya, språkriktiga meningar, men framför allt får vi en diskussion om språket! Innan övningen hade vi mer eller mindre räknat ut elever som har en god skrivförmåga. Slutligen.
Pias skrivtips: Lyckas med din gestaltning | Pia Lerigons författarhemsida Har du hört talas om adjektivsjukan? Har du fått höra att du inte ska använda adjektiv? Det allmänna rådet idag är att man ska undvika adjektiv i skönlitterära texter. Adjektivsjukan betyder att någon gödslat med adjektiv. Kanske du tänker: Varför får man inte använda adjektiv? Saken är den att det är inget fel på adjektiv. Adjektivsjukan är ett symptom på att du missat gestaltningen. Knep 1 = Hittar du adjektiv eller adverb i din text? Ex berättande: "Jag vill att du förvinner härifrån", skrek hon argt. Argt = ett adverb Du har alltså berättat att hon är arg. Vad är då gestaltning? Ex 1 gestaltande: Hon vevade med näven. Detta är ett exempel på gestaltning genom hur karaktären agerar. Ex 2 gestaltande: Ansiktet var högrött och ögonbrynen var som två raka sträck. Detta är ett exempel på gestaltning genom karaktärens ansiktsuttryck. Ex 3 gestaltande: "Försvinn!" Detta är exempel på gestalning genom dialog. Du kan läsa mer om dialog i mitt blogginlägg Skriv dialog.
Vilken strategi är bäst att använda? PISA 2009 kartlade hur eleverna använder lässtrategier. Detta gjordes genom att presentera konkreta lässituationer för eleverna och låta dem rangordna vilka strategier de ville använda. Eleverna fick rangordna hur nyttiga olika strategier är för två olika ändamål. Den första lässituationen var: Du måste förstå och minns informationen i en text. Eleverna fick rangordna följande strategier: Jag koncentrerar mig på de delarna av texten som är lätta att förstå.Jag läser snabbt igenom texten två gånger.Sedan jag läst texten, diskuterar jag innehållet med andra människor.Jag stryker under viktiga delar av texten.Jag sammanfattar texten med egna ord.Jag läser texten högt för en annan person. Hur skulle du rangordna strategierna? Den andra uppgiften löd: Du har just läst en lång och ganska svår tvåsidig text om variationer hos vattennivån i en sjö i Afrika. Eleverna fick följande fem strategier att rangordna efter vilken som de tyckte passade bäst. Jag skriver en sammanfattning.