Datainspektionen - Vi skyddar din integritet i IT-samhället Mediatiden: Vem kan man lita på? Dagens unga är ofta missnöjda med traditionella medier. Hur ser medievanorna ut för de unga? Läser de dagstidningar och ser nyheter på tv? Vilka kanaler skapar de ungas världsbild? Traditionellt sett har journalisten stått för urvalet av information. Efterfrågas inte längre denna kompetens? Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng 1. Se en film om hur man skapar klipp. DelaKopiera länken genom att trycka ctrl+C på PC eller cmd+C på Mac. Så kan du använda programmet i din undervisning Lärarhandledning Ladda ner (PDF)
Har du koll på Internetfondens publikation? – Klassen i dialog med omvärlden .SE har genom Internetfonden gett ut en publikation Med klassen i dialog med omvärlden som Dan Åkerlund har skrivit. Den finns att ladda ner kostnadsfritt på Internetfondens webbplats, och är tillgänglig under Creative Commons. Publikationen handlar om och ger verktyg för lärare att arbeta med Internet som ett medium i skolarbetet. Dan går i sin publikation igenom olika sätt som skolan kan arbeta med Internet, motiverar tydligt vad ett arbete med digitala medier kan medföra och angriper enkelt och tydligt frågor som lagar och avtal. En enkel ingång som du kan läsa, eller ge till en kollega som vill arbeta med Internet som ett verktyg i undervisningen, och en text som ger motiv till vilka vinster ett sånt arbetssätt kan medföra. ”If we teach today’s students as we taught yesterday’s, we rob them of tomorrow.”
Om att vara källkritisk Det är inte alltid självklart att vara källkritisk när man tittar på tv, det är mer naturligt att vara uppmärksam när man läser tidningar och surfar på internet. Andreas Widholm är expert på källkritik och i Är det sant? analyserar han ett påhittat nyhetsinslag för att belysa problematiken med nyheter och olika källor. <h3>Videospelaren kräver att JavaScript är aktiverat. Spela hela programmet Är det sant? "Ska inte ta det man läser för givet" Klippet är hämtat från programmet Källkritik ur UR:s serie Är det sant? I Skolministeriets program Sant eller falskt tillfrågas några malmöungdomar om hur och när de är källkritiska och Ulf Jämterud, lärare och föreläsare berättar hur han jobbar med källkritik i skolan. Skolministeriet Sant eller falskt? Vi har också gett oss ut och gjort en enkät om källkritik utanför Gröna Lund i Stockholm, du hittar klippen här nedanför. Vad ska man med sanningen till, spelar det någon roll att man är källkritisk? Är du källkritisk när du surfar på internet?
Nätkulturer | Elza Dunkels forskningsblogg om barns och ungas nätkulturer, barns rättigheter, lärande och IT. Internet och källkritik Jag har satt ihop en lista med mina favoritsajter när det gäller att arbeta med Internet och källkritik, en viktig grundsten för både elever och lärare idag. Ur Lgr11 kap.1 Skolans värdegrund och uppdrag / Skolans uppdrag Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. Ur Lgr11 kap. 2 Övergripande mål och riktlinjer / 2.2 Kunskaper / Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska övervägandenkan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande Webbsidor UR Är det sant? Fler tips
Öppen uppgift (8) Planera för ett ”projekt på plats” som omsätter några av dina kunskaper från kursen med elever, kollegor eller andra i din lokala närmiljö. Att utveckla samarbeten på arbetsplatsen är något jag strävar efter, framför allt under det senaste året. Att försöka se vilka möjligheter som finns. Vilka kompetenser har jag? Hur kan jag använda dem i mitt arbetsliv och i ett samarbete? Vad behöver elever och lärare hjälp med där jag kan bistå? För att försöka få igång samarbete och få svaren på frågorna ska jag när terminen börjar ta och dela med mig av mina tankar till det programlag som jag sitter med i. Men, jag kan försöka hitta tillfällen, kanske informellt vid kaffebordet där jag delar med mig av de digitala kunskaper jag har. Så jag kommer att jobba vidare, visa varför en skolbibliotekarie har en viktig roll i skolan och jobba vidare för att hitta/skapa nätverk där skolbibliotekarier kan hjälpa och inspirera varandra.
Digitala kartor och källkritik Digitala kartor förändrar undervisningen Den digitala tekniken har fullständigt revolutionerat användningen av kartor, inte minst inom skolans undervisning. Tidigare var vi lärare hänvisade till de väggkartor som råkade finnas i klassrummet, de kartböcker skolan hade köpt in, de kartbilder som fanns i läroböckerna samt de köpta eller egenhändigt tillverkade overhead-bilder vi hade tillgång till. Genom internet och annan digital teknik har både lärare och elever tillgång till ett mycket stort antal kartor från i stort sett hela världen på ett sätt som var helt otänkbart tidigare. Kompletterar de tryckta kartorna Kartor i tryckta böcker (till exempel en skolatlas eller en lärobok) följer oftast en gemensam standard när det gäller layout, färger och symboler, något som underlättar förståelsen. För många lärare är digitala kartor därför ett oumbärligt och mycket berikande komplement till de fysiska kartböckerna, snarare än något som gör de traditionella kartböckerna överflödiga.
Flyktingarna och gränserna - källkritisk övning Frågor som rör flyktingar och migranter debatteras ofta idag. Inte minst med tanke på alla flyktingar som idag kommer från Syrien. Men det här är inte första gången. Vid flera tillfällen i historien har flyktingfrågor debatterats i Sverige. Men vilka argument har använts? I den här övningen får eleverna söka sig tillbaka i historien och undersöka hur frågor som rör flyktingar har debatterats tidigare. Den första källan är ett utdrag från en riksdagsdebatt 1937, då en ny utlänningslag skulle antas. Genom att undersöka olika argument från 1930- och 1990-talet upptäcker eleverna likheter och skillnader och får träna sitt kritiska tänkande. Ett viktigt syfte med övningen är också att eleverna får reflektera kring huruvida de mänskliga rättigheterna är utgångspunkt i debatterna.