Reciprocal Teaching Reciprocal Teaching Visual Concept Diagram Description Reciprocal teaching is a strategy used to help pupils develop a better understanding of what is presented in any given text. The Four Principles of Reciprocal Teaching Summarizing-Pupils tell or explain what they have read from any given selection from a text. Procedures A selection of any given text is distributed or assigned to pupils individually or in a group (a teacher can also be included in the reading of the text depending on the ages and stages of pupils).
Reciprok undervisning - modell för läsförståelse Reciprok undervisning (Reciprocal Teaching, RT)utgår från forskarna Palinscar & Browns studier. De önskade hitta ett undervisningsprogram som hjälpte svaga läsare genom att göra som ”expertläsare gör” för att kontrollera sin förståelse. Denna metod har visat sig framgångsrik och utvecklande för både svaga och goda läsare. I testperioden ökade läsförståelsen från 10% till 85% hos eleverna. Reciprok (ömsesidig undervisnig)innebär att lärare och elev turas om att vara samtalsledare i smågrupper, en vägledd diskussionsteknik där den som är lärare synliggör omedvetna processer genom att undervisa om dessa. Fyra huvudstrategier används i metoden, dessa är: • Att förutspå handlingen/ställa hypoteser • Ställa egna frågor • Klargöra otydligheter • Sammanfatta texten med egna ord En elevvänlig tolkning av metoden för mindre barn: 1. Från Barbro Westslunds bok Att undervisa i läsförståelse Film som går igenom de fyra huvudstrategierna för metoden samt visar hur metoden används för lite yngre barn.
Läskonferensen i Stockholm och Barbro Westlunds brandtal I fredags hade jag den stora äran att få föreläsa på en Läskonferens i Stockholm. Före mig på scenen var Barbro Westlund som i sin egenskap av forskare höll ett brandtal kring riskerna med strategiundervisning och faran med projekt som "En läsande klass". Risken är stor menade hon att pedagoger tar den enkla vägen och ser "En läsande klass" som en receptbok. Att man följer lektionsplaneringar utan att reflektera över det man gör. Att pedagoger befinner sig i "the comfort zone" och vi i framtiden kommer att se elever som blir sittande med övningar och stenciler istället för att samtala om text på djupet. - Att undervisning i läsförståelse blir en isolerad färdighetsträning. Westlund berättade om fallgroparna och menade att det inte finns EN läsförståelsemodell och inte EN forskning. Jag håller med Barbro Westlund i mycket och jag förstår hennes oro men vi har aldrig någonsin sett "En läsande klass" som en receptbok och hoppas verkligen inte att pedagogerna runt om i landet ser det så.
Appar för elever i behov av läs- och skrivstöd By phaewilk MorgueFile Jag brinner för att alla elever ska få tillgång till litteraturen, att få uppleva bokstävernas underbara värld. Jag är själv en bokmal men läser idag nästan uteslutande med öronen (jag lyssnar på ljudböcker). Inte för att jag har läs- och skrivproblem utan för att jag gillar det:) Jag har ett val. Jag önskar att alla elever på sina egna villkor ska få möjlighet till att ta till sig alla spännande äventyr som gömmer sig bakom alla bokstäver, och inte bara det. Att om man som jag har behov av glasögon är det helt naturligt att man blir uppmanad att gå till en optiker och undersöka vilka glasögon som är lämpliga för att jag ska kunna fungera i vardagen på samma sätt som alla andra…. By Sgarton MorgueFiles Men om jag har svårt att läsa eller skriva är det inte lika självklart att jag blir uppmanad att använda något redskap för att kunna presetera lika bra som mina klasskamrater. Vem skriver idag på en dator utan rättstavningsfunktion? Här kommer några förslag på appar
EN LÄSANDE KLASS ”Sakprosa lika viktig som sagor Forskaren Barbro Westlund var en av de första i Sverige som pekade ut betydelsen av hur man högläser för barnen, inte bara att man gör det. – Hur man läser är verkligen något jag vill betona. Därför är det också avgörande vilka böcker man väljer, säger hon. Barbro Westlund har lång erfarenhet av högläsning, både som förälder och lärare. I dag är hon forskare och undervisar lärare i läs- och skrivutveckling. När det gäller frågan om vilka böcker man ska välja, refererar Barbro till en studie i USA, där föräldrarna fick i uppdrag att läsa högt ur mer faktabaserade böcker. – Det betyder inte att man ska sluta läsa sagor. Trots att läsningen av faktaböcker har lyfts fram i den nya läroplanen för grundskolan, behandlas sakprosan ofta litet styvmoderligt av såväl lärare som föräldrar, menar Barbro Westlund, inte minst när det gäller högläsning. En förklaring är att svenska som ämne har en tradition av att fokusera på den renodlade skönlitteraturen. ”Så stod det inte”, kan de säga.
Otillräckligt stöd för att knäcka läskoden Att svenska elevers läsförståelse försämrats rejält de senaste åren är ingen nyhet. En orsak som ofta lyfts fram är att stödinsatserna sätts in för sent. Det är något som bekräftas i den undersökning som Lärarnas Riksförbund, En läsande klass och Läsrörelsen presenterar i dag. 54 procent av mellanstadielärarna och 44 procent av lågstadielärarna svarar i undersökningen att elever med behov av stöd får det i liten eller mycket liten utsträckning. – Det är tyvärr så många lärare som vittnar om att elever som behöver extra stöd inte får det. Enligt läroplanen för 2011 ska lärarna jobba med lässtrategier för att öka elevernas läsförståelse. – Det visar att statliga satsningar inte matchas från huvudmannens sida. Att få stöd hemifrån i läsandet är viktigt. – Vi måste uppmuntra föräldrar att inte sluta läsa med sina barn. I mars presenterade regeringen ett nytt kunskapsmål för skolan som innebär att alla elever ska kunna läsa och förstå enklare texter efter årskurs ett. Är det ett rimligt mål?
3 steg « Så löser du läs och skrivsvårigheter Att det inte skulle vara naturligt för människan att läsa och skriva och därför skulle strävanden att lära sig läsa och skriva, vara förenade med presumtiva svårigheter, är naturligtvis inget annat än dumheter. Kommunikation är något av det mest grundläggande och naturliga som finns hos människan. Läsa och skriva är bara ett annat sätt att kommunicera. Alla kan lära sig att läsa och skriva! Till en början med kanske några av oss har lite större problem än andra när alla ord inte stavas som de låter, och när alla ljud inte har någon direkt motsvarighet bland bokstäverna. Min blogg har blivit en liten Odyssé i 3 mycket grundläggande steg, men vart och mycket effektivt, som jag själv använt för att hjälpa min dotter att komma i kapp i skolan och att lära sig att läsa. 1. 2. ( Är det till exempel ryska eller grekiska, måste man naturligtvis lära sig det alfabetet först.) 3. Håll till godo och lycka till!
”Så kan svenska elevers läsförståelse förbättras” Ny avhandling. Betydelsen av vad som sker i själva undervisningen har inte lyfts upp tillräckligt i debatten efter Pisarapporten. Centralt för resultaten i alla ämnen är läsförståelse. Vad som är problemen i den svenska skolan och hur den svenska skolan ska förändras har blivit en av de riktigt heta debattfrågorna i Sverige. Jag dristar mig till att, mot bakgrund av en jämförelse med Kanada, som har signifikant bättre resultat än Sverige i alla internationella kunskapsmätningar, i fem punkter sammanfatta några orsaker som kan ha bidragit till svaga läsförståelseresultat i Sverige. • Behovet av ett mer utvecklat professionellt språk inom området läsförståelse i den svenska skolan. • Tydligare etappmål för vad som ska uppnås i läsförståelse i varje årskurs. • Större tillgänglighet till internationell forskning i läsförståelse för svenska lärare. • Viktigt att veta hur man aktivt undervisar i läsförståelse. • Användning av begreppet feedback.
Sju punkter för att få pojkar att läsa! LitteraturMagazinet Debatt Barn gör som deras föräldrar gör! För att få barn att läsa måste deras föräldrar och andra vuxna börja läsa. "Ställ inte krav på barn och ungdomar och deras läsning som du inte kan leva upp till själv." – Det är sant att pojkar läser mindre och sämre än flickor, men det är framför allt sant att de läser andra texter, andra genrer och på andra sätt, säger hon. Hon slår ett slag för att omvärdera vad pojkar underförstått "bör" läsa. Här nedan har hon sammaställt ett sju-punktsprogram för att få pojkar att läsa mer. Barn gör som deras föräldrar gör och framför allt gör barn som föräldrar av samma kön gör. Råden är applicerbara oavsett kön, MEN Kåkå Olsen valde att skriva särskilt om pojkar därför att: Pojkar läser, statistiskt, mindre och sämre än flickor. Vill du läsa mer om pojkar och litteratur så finns Kåkå Olsens masteruppsats tillgänglig här. –Alla vinner på att vi vidgar definitionerna av vad som är läsning och vad det innebär att läsa, avslutar hon.
"Läsförståelsestrategier får inte bli en receptbok" För tio år sedan fick Barbro Westlund Utbildningsakademins stora pris för sin nytänkande undervisning i arbetet som lågstadielärare. Efter en tid som lärarutbildare beslutade hon sig för att disputera. Strax före jul lade hon fram sin avhandling ”Att bedöma elevers läsförståelse – en jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår” vid Stockholms universitet. – Lärare behöver tillgodogöra sig och använda ett professionellt språk om vad läsförståelse är. Läsförståelse är så mycket mer än summan av dess ingående delar. För att elever ska kunna beskriva hur de förstått en text behöver de ett språk att uttrycka sina tankar på, säger Barbro Westlund. Istället för att eleverna ska ta fullt ansvar för sin förståelse av olika texter redan från början behöver de få vägledning av läraren, för att sedan successivt kunna ta ett allt större ansvar. – Strategierna är enbart de mentala verktyg som används på ett flexibelt sätt för att skapa förståelse.
Läsförmågan förändrar vår hjärna för alltid När vi lär oss läsa förändras vår hjärna i grunden. Det blir inte bara lättare att förstå abstrakta bilder, vi får också bättre korttidsminne för olika ljud. Det sker genom att hjärnan återanvänder gamla nätverk av hjärnceller. När du läser den här texten registrerar sinnescellerna i ögat de olika tecknen. Bilden formas om till elektriska impulser som skickas vidare i ett nätverk av nervceller i olika delar av hjärnan. Med hjälp av modern bildteknik har forskare visat att aktiviteten i ordformsområdet ökar när vi tittar på ord eller bokstavskombinationer. Alfabetet har bara några årtusenden bakom sig, ändå finns alltså ett område i hjärnan som är särskilt anpassat för läsning. Han är en av flera neuroforskare som visar att när hjärnan ställs inför en helt ny kognitiv funktion – som att läsa – återanvänder den nätverk av hjärnceller som har haft andra uppgifter. – Hjärnan omformas troligen på samma sätt när vi lär oss matematik eller att spela ett nytt instrument.
Satsar tidigt – Man får skriva mycket, säger hon och tillägger att hon just nu skriver en berättelse hemma i vilken det har regnat i många dagar. – Det där känner jag igen! utbrister Karin Jaresved Andersson. Det är väl Noaks ark! Skrivstunden är kort. Efter alfabetsramsan dikterar specialpedagogen ord som eleven skriver: bru-kar, fri-syr, tri-vas. När Alexandra har skrivit ett dussintal ord får hon välja ett ordspel på surfplattan, och sedan, efter knappt tio minuter, är tiden slut. – Jag tror på korta, intensiva stunder. Man kan se det som injektioner, som en skjuts i lärandet. – Det finns inget att vänta på. Karin Jaresved Andersson tror inte heller på argumentet att ”låta barnet mogna” eller att det skulle vara stigmatiserande att ”peka ut” ett barn för tidigt. – Eleverna ser det inte som att det är synd om dem som får gå till mig. Flogstaskolan är en liten F-3-skola med 175 elever. – Arbetet med elever i behov av särskilt stöd är det svåraste uppdrag du kan ha. – Det vi ser är inte sanningen.
Tidiga insatser viktiga mot läs- och skrivsvårigheter Kartläggningen ska sedan ligga till grund för implementering av en framgångsrik läs- och skrivundervisning. Detta kräver lärare som har goda kunskaper om läs- och skrivutveckling och specialpedagogik. I avhandlingen ”Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande” studerar Catharina Tjernberg skriftspråksaktiviteter i årskurs 1-5. Tjernberg disputerade 2013 vid Stockholms universitet och arbetar idag som lektor i läs- och skrivutveckling i Enköpings kommun. Det centrala forskningsproblemet är förståelsen av språkutvecklande arbete med elever som riskerar att få svårigheter i sin läs- och skrivutveckling samt de kompetenser som krävs för att bedriva sådan undervisning. I studien kommer sex lärare, två speciallärare, två rektorer, en logoped och en dramapedagog till tals. Stimulerande lärandemiljö minskar risker Flera av de elever som omnämns i avhandlingen har fått diagnosen dyslexi. Ett viktigt område i sammanhanget förefaller vara lärarens yrkesskicklighet. Fordrar kompetenta lärare