Jan Gradvall: Ingenting skrämmer mig lika mycket på djupet som "Vägen" | Toppnyheter En vanlig missuppfattning är att man blir lyckligare av psykoanalys. Att konfrontera sig själv - flera dagar i veckan, under många år - är tvärtom bland det mest smärtsamma och utmattande man kan göra. Vad som för mig varit livsavgörande med psykoanalys är att jag nu vet varför jag mår dåligt. Neurotiskt lidande, tecken på obearbetad sorg, benas ut och blir hanterbar. När jag tänker på det grå tänker jag alltid på inledningen till Cormac McCarthys "Vägen", en roman jag återkom märkligt ofta till i analys. Cormac McCarthy tecknar en framtid där dagarna beskrivs som ständigt gråare än allt som föregått dem. Ingenting skrämmer mig lika mycket på djupet som "Vägen". Apokalypsen har blivit ett så vanligt tema i populärkulturen att man nästan känner sig bekväm med den. Men det finns ingenting mysigt eller bekvämt över "Vägen". Ingenting blomstrar länge. När civilisationen utplånades upphörde även alla lagar och moral. Förälderns enda prioritet är att skydda sitt barn. Föräldern.
Lyssnarnas sommarvärd tar avstamp i zombieapokalypsen - Kultur & Nöje Artikelbilder Herman Geijer, sommarpratare i SR. Hur skulle Sverige klara en zombieattack? Troligen ganska bra, enligt överlevnads- och zombieexperten Herman Geijer. Direkt till evenemangstipsen Hur skulle Sverige klara en zombieattack? Apokalypsintresset väcktes av en skräckfilm för tio år sedan, och i sommar ger han överlevnadstips som sommarvärd i Sveriges Radio. -Jag kommer att prata om att zombien speglar vår tid, men också att vårt samhälle är bräckligare än på många hundra år, säger Herman Geijer som nyligen skrivit överlevnadshandboken Zombieöverlevnad - Din guide till apokalypsen. Han har röstats fram som Lyssnarnas sommarvärd i Sveriges Radio, där han kommer att ge handfasta tips på hur vi hanterar en framtida kollaps av det moderna samhället. "Morgondagen mörk" -Det kan vara lättare att ta till sig att morgondagen kanske är mörkare än man tror om man gör det via det fiktiva scenario som zombieapokalypsen ändå är, säger han. Startade överlevnadskurs -Bättre än många andra länder.
Allt vi säger är sant: 6. Dystopier I sjätte avsnittet pratar vi om dystopier, och har läst "En sekund i taget" av Sofia Nordin. Och så träffar vi 16-åriga Isabella Lindström, och får lära oss nya ord som "ship" och "OTP", och grotta ner oss lite i en annan favoritdystopi - Hungerspelen, av Suzanne Collins. Lyssna direkt här, genom att trycka play: Eller hämta mp3-filen här. I avsnittet nämns följande boktitlar: En sekund i taget, Sofia Nordin, Rabén & Sjögren. 1984, George Orwell, Bokförlaget Atlantis Processen, Frans Kafka, bla Bonnier pocket. Kallocain, Karin Boye, bla Bonnier pocket. Vägen, Cormac McCarthy, Albert Bonniers förlag Hungerspelen, Suzanne Collins, Bonnier Carlsen. Gone (serie), av Michael Grant, B Wahlströms Delirium, Lauren Oliver, Bonnier Carlsen Den gröna cirkeln, Stefan Casta, Opal Ful (Uglies-serien), Scott Westerfeld, Bonnier Carlsen.
Dystopier vittnar om bokens sprängkraft Du läser nu en av de fria artiklar du har kvar denna månad Prova SvD digital helt gratis i 2 månader Beställ på SvD.se/gratis2 Litteraturens omstörtande potential framträder sällan med sådan tydlighet som i den dystopiska romantraditionen. När litteraturen i dag diskuteras tycks striden först och främst stå mellan dem som tillskriver den stora värden, nu hotade av snabba medieteknologiska förändringar, och dem som finner både värdena och hotet betydligt överdrivna. En föga uppmärksammad diskussion som pekar ut litteraturens stora värde lika tydligt som dess farlighet förs i den dystopiska romantraditionen. Aldous Huxleys ”Du sköna nya värld” (1932) utvecklar Zamjatins tanke om litteraturens betydelse som påverkningsmedel. George Orwells ”1984” har fått större genomslag än någon annan totalitär dystopi. Ingen av de klassiska dystopierna behandlar litteraturens betydelse och framtid så ingående som Ray Bradburys ”Fahrenheit 451” (1953), där man inte nöjer sig med att omarbeta litteraturen.
Dystopier att bli glad av! - Uppsala Dystopier anses som svårläst och tung science-fiction litteratur, men det stämmer inte alls. En dystopi kan vara allt från ett urspännande äventyr i en kaotisk värld till en svidande samhällskritik där civilisationen lever under förtryck i vidriga förhållanden. Det är en litterär genre som slår hårt mot orättvisor och som varnar för hur vårt beteende i dag kan påverka vår framtid. Motsatsen till utopi Dystopier är en populär genre, främst inom science-fiction, som funnits väldigt länge. Termen utopi härstammar från Tomas Mores roman Utopia, som kom 1516. I den här tanken finns ett stort problem; för att uppnå ett samhälle där inga problem finns, måste alla individer ge upp sin frihet och egna tankar. Kraftfull samhällskritik Att beskriva en dystopi i en roman, film eller musiktext är ett oerhört kraftfullt sätt att kritisera samhället. Skräckvisioner Dystopiska verk beskriver ofta sin samtid, men lägger den ofta som en skräckvision av framtiden. Tonys dystopifavoriter
Tankar om framtiden - dystopier förr, nu och i framtiden How to write a bestselling dystopian thriller Dystopian Literature by Arik Durfee on Prezi Dystopin är här Din kontinent har svämmats över. Din folkgrupp har rensats ut. Den totalitära regimen kan höra dina tankar. Och du har inte ens hunnit fylla 18. Är de läskiga, dystopiska romanernas popularitet tecken på en jagad generation tonåringar som plågas av ångest inför att bli vuxna? – Jag tror man kan se det som en metafor för ungas oro inför framtiden, säger Henny Holmqvist, utgivningschef på B Wahlström. Relativt sett har Sverige än så länge förskonats från de värsta konsekvenserna av det senaste decenniets finanskriser, ökade terrorism och många miljökatastrofer. – Tonårslivet har förändrats radikalt. Så när kommer den första svenska dystopiromanen för unga vuxna? – Än så länge har vi inte sett några riktigt framgångsrika svenska exempel. Under 2012 kommer i stället flera av de mest framgångsrika anglosaxiska dystopititlarna ut i svensk översättning, däribland Lauren Olivers Delirium, Ally Condies Matchad och Smitta, fjärde delen i Michael Grants Gone-serie. Trenden är egentligen inte ny.