Bedömning och betyg utifrån Lgr11 - den 17 november 2014 - Kvutis Läraren ska följa och bedöma elevernas kunskapsutveckling på ett medvetet och pedagogiskt sätt. Bedömningarna hänger samman med undervisningen och ska kartlägga och värdera elevernas kunskaper, återkoppla för lärande, synliggöra praktiska kunskaper och utvärdera undervisningen. – Skolverket Att arbeta för en gemensam förståelse för bedömning och betyg utifrån Lgr11. Program 8.30 Inledning och information om dagen 9.00 Kaffe och frukt 9.15 Arbete i ämnesgrupper med uppgift 1 ”När vet vi att en elev kan?” 10.00 Arbete i ämnesgrupp med uppgift 2, ”Bedömning – Vad gäller?” 12:00 Lunch 13.00 Arbete i ämnesgrupp med uppgift 3, ”Planera för bedömning” 15.00 Kaffe och kaka 15.15 Skolkonferens Inför konferensen ska ni se filmen Betyg – så funkar det! Uppgift 1 (9.15-10) Läs och diskutera ett autentiskt bedömningsdilemma Hej Idag på so-konferensen fastnade vi i en mkt intressant diskussion. Lärare som väljer att bedöma denna text kommer självklart kunna sätta höga betyg! Vilket sätt tycker ni är det rätta?
ENGELSKA full matris.docx Begriplighet Språket kan vara tidvis oförståeligt. Kommunikationen fungerar inte. Kommunikationen fungerar. Förtjänster i innehåll kan uppväga brister i språkriktighet. En engelsktalande förstår budskapet. Det är lätt förstå dig och att höra vad du säger. En engelsktalande förstår budskapet klart och tydligt. Språkriktigheten är säker. skriver med målande detaljer och tydlig struktur. verbfel förekommer men stör inte förståelsen av läsningen. Ordförråd och idiomatik Du använder svenska ord och uttryck för ofta. Ordförrådet räcker för det du vill säga, men är något enformigt, med upprepningar. Du använder ibland svengelska och icke idiomatiska uttryck. Ordförrådet är ganska varierat. Ordvalsfel förekommer men stör inte förståelsen. Ordförrådet är varierat med synonymer. Enstaka ordvalsfel förekommer men stör inte förståelsen av Uttal och flyt Det är svårt att förstå vad du säger när du uttalar ord fel. i stora drag vad du säger. Du har i stort sett ett korrekt uttal. intonation underlättar förståelsen. gott flyt. Uttal och intonation
Det är nu arbetet med terminens betygssättning börjar! Lgr11 med tillhörande kunskapskrav och betygssystem har nu gällt i sju år. De flesta slöjdlärare som undervisar elever i åk 6 och på högstadiet har därmed satt betyg enligt nuvarande system och regelverk 14 gånger. Intrycken från möten med verksamma och blivande slöjdlärare, frågor från slöjdlärare, och genom att följa diskussioner på olika sociala medier är mycket blandade. Många lärare utvecklar kontinuerligt sina kunskaper och sin säkerhet gällande bedömning och betygssättning, många delar också med sig av kunskaper ”om vad som gäller” i olika betygsdiskussioner. Något förenklat kan problemet i grunden uppfattas som tvådelat. Om man ensidigt planerar sin undervisning i termer av vad eleverna ska framställa för slöjdföremål, eller vilka hantverkstekniker eleverna ska arbeta med – då blir det svårigheter när det i slutet av terminen är dags att sätta betyg genom att relatera varje elevs visade kunskaper och förmågor till kursplanens kunskapskrav. Terminsbetyg Text av: Peter Hasselskog
Vad skiljer ett E från ett A - sex bedömningsaspekter Vad är skillnaden mellan ett enkelt och ett välutvecklat resonemang? Det svarar Peter Wall på i den här filmen och listar sex bedömningsaspekter som stöd. Här kan du ladda ner figuren med bedömningsaspekterna. Vad är tanken med filmen om bedömningsaspekter? Bedömningsaspekterna förtydligar vad eleven skall kunna i relation till ett kunskapskrav. Står inte det här i läroplanen? I läroplanen står vad som skall bedömas och vilka så kallade värdeord som avgör om elevens kunskapsnivå skall bedömas som E, C eller A. Var kan man läsa om skillnaden mellan värdeorden enkla, utvecklade och välutvecklade? Skolverket har tagit fram bedömningsstöd där det redogörs för vad som är kännetecknande för skillnaden mellan värdeorden, t ex vad som karaktäriserar ett enkelt resonemang. Kan man säga att bedömningsaspekterna visar vad som krävs för att få högre betyg i ett ämne? Man kan säga att bedömningsaspekterna försöker definiera vad kvalitet är i förhållande till ett kunskapskrav.
Vad talar för och emot betyg? Valet närmar sig och frågor om betyg och uppföljning av elevers kunskaper är som brukligt en viktig del av de skolpolitiska program som läggs fram. Ett antagande som ligger bakom betygens centrala roll är att de kan fungera som verktyg för att öka kvalitet och måluppfyllelse i ett skolsystem. Men vad vet vi egentligen om betygens effekter på undervisningen? På vilka grunder är det rimligt att anta att betyg förbättrar kvaliteten på arbetet i skolan och ökar chanserna att elever når målen? Vad säger forskningen? Med anledning av att det utförts flera litteraturöversikter på området betyg och summativa bedömningar, varav ett par systematiska, så föll mitt val på att inte göra ytterligare en sådan översikt utan istället ta utgångspunkt i ett urval av dessa översikter i syfte att såväl fördjupa som problematisera de argument som framförs för och emot betyg (i avsnitt 2.1.1 behandlar jag studier som argumenterar för att betyg är bra, framför allt i relation till lärande och motivation).
”Olämpligt att sätta flera betyg under termin eller kurs” Det finns några ytterst goda anvisningar i Betyg och betygssättning, Skolverkets allmänna råd med kommentarer från 2018, som rektorer och lärare hittills inte verkar ha snappat upp. En förklaring kan vara att man ännu inte nåtts av insikten att dessa råd i betydande utsträckning skulle kunna förbättra både arbetsmiljön för lärare och kunskaperna hos eleverna. 1) Använd aldrig betyg för enskilda uppgifter på prov, på det sammanlagda provresultatet eller på inlämningsuppgifter. 2) Flera betyg under terminens eller kursens gång bakbinder dessutom lärarens möjligheter att sätta det mest rättvisande slutbetyget på eleven. Eleven har av läraren fått tre ytterst svaga C på tre olika prov, samt ett svagt D på ett annat. 3) Det är inte möjligt för läraren att avgöra till vilket betyg som en viss enskild prestation hör. 4) Betygssättning på enskilda uppgifter och prov leder vissa elever till att göra så lite som möjligt. Gunnar Hyltegren, disputerad senior lärare
Betygsforskaren: Inget pekar på att ordningsomdömen är en bra idé Skolvärlden har tidigare skrivit om olika reaktioner från lärare på det politiska förslaget att införa ordningsomdömen i skolan, och även om skepsis från forskarvärlden. Christian Lundahl är professor i pedagogik och forskar bland annat på betyg och bedömning. Enligt honom finns det flera problem med förslaget. Det första menar han är att ingen egentligen har en sammantagen bild av hur stort problem oordningen i skolan är, och det är inte heller tydligt vad folk menar när de pratar om oordning och stök. – Det är otydligt vad man pratar om. Vill man komma åt medelklassens barn som pillar med sina mobiler och pratar för mycket, eller handlar det om mer utsatta grupper med svårare problematik? Enligt honom är alltså pratet om ordningsomdömen ett fall av att presentera lösningen innan man riktigt vet vad problemet är. Sverige hade ordningsbetyg och uppförandebetyg fram till 1960- och 1970-talen. – Man kommer kanske åt de som pratar lite för mycket, men knappast de som har stora utmaningar.
“Lärare ger för låga betyg” | Special Nest – Det finns en fara med att använda matriser och checklistor i alla moment kring eleven. Lärare måste ha en förmåga att se utanför den mall de kanske använder och istället se helheter då det kommer till den slutliga betygssättningen. Per Måhl är expert på bedömning och betyg och har arbetat med kvalitetsgranskning av betygssättning på Skolinspektionen. Han menar att lärare måste lära sig att kommunicera väldigt konkret och tydligt om vad eleverna ska kunna, men även börja diskutera mer sinsemellan om hur de hanterar det frirum som finns i styrdokumenten för skolan. Flera missuppfattningar 2011 infördes ett nytt betygssystem i Sverige, där det blev fler betygssteg och nya kunskapskrav. Tanken var att medvetet minska betygsinflationen så att eleverna som går ut med toppbetyg bara är de absolut bästa. – Jag får ofta frågan om eleven måste kunna allting i det centrala innehållet. En andra missuppfattning som Per Måhl tar upp är bristen på helhetsbedömningar. Vad ska mätas?
02680939.2019 The Swedish school system and grading reform Sweden has undergone a transformation from a centralist and state-led education system to a dispersed and marketized system. Public and independently run schools are fully tax funded, but independent schools are mostly for-profit schools (Rönnberg, Lindgren, and Lundahl 2019 Rönnberg, L., J. Motivated by declining Swedish results in international assessments, especially the OECD Programme for International Student Assessment (PISA) (cf. While accountability reforms in many education systems have focused on standardized high-stakes testing (Lingard, Martino, and Rezai-Rashti 2013 Lingard, B., W. The grading reform, implemented in 2012, had two consequences of relevance to this study. The extension of grades and national testing to year 6 must be understood in the context of the overall direction of the reform agenda, in particular the new curriculum that was implemented in 2011. Previous research and theoretical framework H1.