Till oss pedagoger Sidor Till oss pedagoger Gratis bilder PixabayGratis bilder 123RF Det här schemat kan du skriva ut som pdf. Klicka på länken för ditt eget exemplar.Länk färgschema Finns även som cirkelschema i pdf.Länk Cirkel färgschema Månader, veckodagar och datum 1 -31. Skicka med e-postBlogThis! Startsida Prenumerera på: Inlägg (Atom) Originaltext Bessere Übersetzung vorschlagen Det största problemet i Svensk skola idag är ett ”osynligt problem” Två exempel på ordmoln som är skapade med www.wordle.net. Det översta är ämnet fysik och det undre är ämnet historia. Ordmoln skapas genom att man kopierar in texten från läroplanen och så utför hemsidan en beräkning hur många gånger varje ord förekommer och de ord som har högst frekvens visas med störst text. Ovanstående två ordmoln belyser bland annat följande fyra saker: Hur länge måste du titta på ett ordmoln innan du ser vilket ämne det handlar om? Att ett ord förekommer många gånger är förstås inte samma sak som att det automatiskt är det viktigaste ordet, men det är en bra visuell modell av vad som faktiskt står i läroplanen. När jag pratar med lärare och när jag är på lektionsbesök hos lärare ser jag många lärare som jobbar hårt för att försöka skapa en känsla av sammanhang (KASAM), men som blir frustrerade för att de inte får ihop tillvaron till en bra helhet, varken för sig själva eller för eleverna. Ovanstående bild är en händelsekedja som alla i svensk grundskola känner igen.
Lägereld och vattenhål:ett sätt att organisera lektioner med inkludering som förhållningssätt I läroplanen står det att läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. Ordvalet är noga avvägt: organisera och genomföra arbetet. Ändå pratar vi fortfarande om att planera lektioner, sällan hör jag att lärare säger “nu ska jag ta och organisera arbetet inför veckan!” Vad är det för skillnad kanske du tänker, det är väl inte hela världen vad man kallar det? Som språknörd tänker jag att orden är viktiga. En välplanerad lektion har också ofta EN elev i fokus. Om vi nu tänker att läroplanen faktiskt är styrande i bemärkelsen att den visar vägen till det ideala i en lärandesituation så blir planeringen eller förberedelserna inför lektionen/lektionerna annorlunda. Om man jobbar i 1:1-baserad undervisning finns det en hel del fallgropar. David Thornburg har kategoriserat olika lärandesituationer och kallar dem för watering hole, mountain top, sand pit, cave, campfire.
Allmänt engelska Vill du läsa en dikt så kan du läsa denna dikt: Allt jag verkligen behövde kunna, lärde jag mig på dagis Det mesta om det jag verkligen behöver kunna om hur jag ska leva och vad jag ska göra och hur jag ska umgås, det lärde jag mig redan på dagis. Visheten fanns inte där uppe på de akademiska höjderna. Den fanns i barnstugans sandlåda.Och vad jag lärt mig är följande: Dela med dig. Var juste. Slåss inte. eller så kan du lyssna på denna sång som heter Everybody is free to wear sunscreen. Här finns avslutningstal skrivna av Ann-Marie Körling på svenska. En annan rolig idé är att ge ett survivalkit där man lägger i en dikt och sedan sakerna som nämns i dikten: Överlevnadskit för år 9 till gymnasiet Brevet åtföljs av en liten påse med nämnda saker i: En tandpetare för att påminna dig om att plocka ut det bästa ur alla inklusive dig själv. Ett plåster för att det kan användas som plåster på såren och läka sårade känslor både dina och andras. En penna för att kunna rätta till fel.
Arbetsscheman | Min undervisning Jag använder ofta arbetsscheman och fick en ide om att göra några i Canva. Så här blev de och här finns arbetsscheman som pdf för utskrift om så önskas. Varför arbetsscheman? För att det blir tydligare för elever och särskilt om de har diagnos inom NPF. Här finns några enklare arbetsscheman en i punktform och ett per lektion. Spana in min pärla om stödinsatser för mer konkreta metoder för att arbeta med extra anpassningar, särskilt stöd och åp. Ny planeringsmodell testas för fjärilarna @stehagen @antlin | Lära för livet Jag provar ett nytt sätt att planera – för mer överblick och kanske enklare hantering. Vi får se vad jag tycker om det – och kollegorna. Hanna Stehagen – tack för idéen med språkmålen. Och Therese Linnér – tack för hjälpen att strukturera. Som sagt – vi är inte klara än….
Lektionens ramar och lektionens viktiga avslutning För att göra lektionen central och meningsbärande bör man börja lektionen på utsatt tid. Är lektionsstarten klockan 8 så börjar lektionen klockan åttaeleverna ska hälsas välkomna, man tar dem i hand, ser dem i ögonen, är medveten om sin betydelse för dem och för ämnet. En stod dos nyfikenhet och absolut inget slentrianhälsande utan nyfikenhet och relationshälsandeLektionens fokus ska upp genast, gärna med en ingång som gör att eleverna ställs frågande eller gör att de får tänka. Jag tänker inte alls att vi ska ta fram vad exakt lektionen handlar om.
Strategier för läsning Det pratas en del om strategier på nätet för läsning och främst inom svenska språket. Ni har väl inte missat av Marie Trapp som vann Svenska Akademiens svensklärarpris 2013 för sin roll inom Lässtrategier, Susanne Nystedts videoscribes om lässtrategierna på Youtube som nominerade henne till guldäpplet och Alexandra Wastessons personifierade läsfixare. De har hämtat inspiration från Barbro Westlund lässtrategier som hon skriver om i sin bok Att undervisa i läsförståelse. Westlund menar att det inte räcker för elever att läsa mycket, de måste få strategier för att förstå det de läser. Genom att ge lärare ett gemensamt språk kan man sätta ord på det man redan gör i sin läsundervisning och vad man eventuellt inte gör. Läsinlärningen i svensk grundskola genomgår fyra steg, där steg ett innebär att man lär sig avkodningen av bokstäverna, steg två automatiserar läsningen, steg tre att man får en läsförståelse och fjärde och sista steget att man får läslust och en vilja att läsa böcker. 1. 2.
Första dagen med 7:orna – pedagogKrstd Äntligen uppstartsdagen redo och vi nya mentorer kom äntligen överens om att köra något övergripande som eleverna kan ha användning för i de flesta ämnen. (Exalterad) Med hänvisning till Carmen Winding, Kerstin Dahlin, Göran Svanelid och Lotta Karlsson blev upplägget såhär. The big five Begreppsförmåga – Ord och begrepp som vi arbetar medProcedurförmåga – Tillvägagångssätt ex. kunna söka och samla information man vill haAnalysförmåga – Vad, hur, när, vem, varför? Begreppsförmåga – Gissa ordet/begreppet(här har vi klippt ut precis som Kerstin Dahlin visat exempel på). Ord/begrepp: Dessa nyckelord valde vi för att dessa är återkommande i förmågan att analysera, resonera osv. OM eleverna inte tillsammans lyckats ta reda på vad de olika begreppen står för så kommer de förklaras i uppgiften. UPPGIFT: ”Pelle köper en bil” (Originaluppgift ifrån Christian Lind) Eleverna ska få använda tre olika förmågor till denna uppgift. Procedurförmåga – Att söka och samla information man vill ha. Analysförmågor
Stöd för att utveckla undervisningen Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Planeringen ska vara ett stöd för läraren, så att hon eller han kan försäkra sig om att undervisningen leder mot de nationella målen. Läraren ska även kunna använda planeringen för att utvärdera elevernas kunskaper och den egna undervisningen samt för att kommunicera med elever, föräldrar, rektorn och andra lärare. Använd Skolverkets Planera ett arbetsområde och klicka + för att läsa mer om planering. Vid planeringen bör läraren: - Skolverket Ta del av lärmoduler för att utveckla undervisning. Att ha modeller för hur lektioner kan läggas upp och strategier för genomförandet underlättar för utvärdering, utveckling och förbättring av undervisningen. Elevaktiv helklassundervisning The Big Five
Storstadsmamman Blog: Tillbaka till skolan del 1: Lär känna dina klasskamrater - tips! Nu sätter snart skolorna igång igen. En del får nya klasser och det första man gör som lärare är att få ihop klassen till en grupp. Detta tar ett tag in på terminen, men det är ett måste för att det senare ska bli arbetsro och eleverna ska infinna sig i ett lugn. Har man inte en grupp, då är det omöjligt att föra undervisning. Här kommer lite tips på övningar man kan göra för att få ihop gruppen/ eleverna ska låra känna varandra. Startsång är alltid trevlig att ha som man sjunger varje morgon. Startsång/slutsång Godmorgon Mel: Och nu så vill jag sjunga. Go'morron säger alla, gomorron säger jag.En ny dag har nu börjat och vi ska ha det bra! 1. 2. 3. 4. 5. 6. 1.Spindelnätet: Varför? Vad behövs? Hur? Deltagarna ska antingen enskilt eller lagvis ta sig genom spindelnätet utan att nudda vid det. 2. Varför? Vad behövs? Hur? 3. Varför? Vad behövs? Hur? Klicka på bilderna för att komma till instruktioner/templates. Ta foto på alla eleverna med en av dessa fina tavlorna.
ibiblioteket - Temalänkar Skip to main content Create interactive lessons using any digital content including wikis with our free sister product TES Teach. Get it on the web or iPad! guest Join | Help | Sign In ibiblioteket Home guest| Join | Help | Sign In Turn off "Getting Started" Loading... Instruerande text | Ciccis Plugg Cirkelmodellen- Instruerande text i årskurs 1 ”Hem och expertgrupper” Vi inleder Instruerande text med språkutvecklande aktiviteten från boken ”Stärk språket, stärk lärandet” som heter ”Hem -och expertgrupper” för att samla fakta . Eleverna sitter i två grupper, en grupp får lyssna på en instruktion som jag har läst in om hur man gör en snöflinga (se film ovan) Det som inte sägs och är hemligt är att det är en snöflinga. Det är det eleverna ska lista ut vad instruktionen handlar om. I denna lyssnarövning tränar vi förmågorna, Big five. Vi använder texten som modelltext och närläser instruktionen för att se hur en instruerande text är uppbyggd och typiska språkliga drag . Den instruerande genren har jag valt att dela in i två delar: instruktioner och recept 1. Tidsord Tre olika sätt att använda tidsorden När vi arbetar med instruerande texter är tidsorden viktiga. Eleven säger till exempel: först lägger jag en cirkel. Jämföra och skriva två olika genrer till en och samma bild! 2. Sagogrytan
Snabb överblick med whiteboard online – ThereseLinnér För ett antal år sedan köpte jag in whiteboards till min klass. Ett väldigt redskap för att få alla elever aktiva och samtidigt ett enkelt sätt att se om alla hade koll på det som jag frågade efter just då, formativ bedömning av gruppens kunskaper. En extra bonus var att det var ett stöd för mig att komma ihåg att vara tyst. Nu undervisar jag inte längre i ett och samma klassrum utan möter istället grupper med lärare på olika ställen. Whiteboard.fi är en online whiteboard där jag som lärare kan låta eleverna logga in i ett klassrum som jag har skapat. På Whiteborad.fi låg även en bra instruktionsfilm att titta på som stöd för att komma igång och som extra bonus tog det endast 5 minuter att få koll på hur allt fungerade! Ett online redskap att använda för att samla ihop kunskaper, synpunkter och tankar i gruppen för att sedan på bästa sätt jobba vidare utifrån det som gruppen visat.