Bedömningsaspekter

Dags för betyg Kunskapskrav i varje ämne I varje ämne och kurs i skolan finns det kunskapskrav. De talar om vad en elev behöver kunna för att få ett visst betyg i ett ämne. Betygsskalan har fem godkända steg E, D, C, B och A, och det finns kunskapskrav för betygen E, C och A. Betyget D ger läraren om en elev visar alla kunskaper som beskrivs i kunskapskravet för betyget E och övervägande delen av det som beskrivs i kunskapskravet för betyget C. Läraren kan använda alla steg i betygsskalan varje gång hon eller han sätter ett betyg. Kurs- och ämnesplaner i skolan Kunskapskraven för alla ämnen i grundskolan och alla kurser i gymnasieskolan finns i kurs- och ämnesplanerna. Kursplaner i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan Ämnesplaner i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan Kurs- och ämnesplaner för vuxenutbildningen Terminsbetyg och slutbetyg Alla betyg en elev får i skolan från hösten i årskurs 6 till hösten i årskurs 9 kallas för terminsbetyg. Hur lärare sätter betyg F-varning

Tydliga mål väg till skolors framgång Varenda svensk 15-åring vet om det: Den svenska skolan är usel. På Rönnenskolan i Malmö nickar niondeklassarna – hur skulle de ha kunnat missa det? Det är snart skolavslutning och de intensivjobbar för att få färdigt sina NO-arbeten. – Vi har det alldeles för bra i Sverige. Mer disciplin, tycker han. I hans ena öra sitter en mobillur. Solen skiner in genom det öppna fönstret. Det senaste året har präglats av nattsvarta rapporter om den låga kvaliteten i svensk skola. Det är bara det att det inte är sant. Ungefär vid en tredjedel av alla landets skolor gick i fjol drygt en av fyra elever ut nian utan fullständiga betyg. Så vad gör de som lyckas? Har det dubbla lärarskapet vid Smedshagsskolan i Hässelby gjort att andelen elever som når målen har ökat från 45 procent 2009 till 71 procent i fjol, trots att bara en bråkdel av eleverna pratar svenska hemma? För precis det var vad många av dem gjorde. För fem år sedan gick 39 procent av skolans elever ut nian med godkänt i alla ämnen.

Strukturella orsaker till sjunkande skolresultat I början av 1990-talet var det svenska skolsystemet ett av västvärldens mest jämlika. Sedan dess har ett flertal nationella och internationella rapporter pekat på försämrade skolresultat, ökade betygsskillnader mellan olika elevgrupper så som social bakgrund, kön och etnicitet. Hur kan vi förstå dessa förändringar? Skolverket visar i sin rapport att ökade resultatskillnader under 1990-talet sammanfaller med förändringar i skolsystemets struktur och ökade socioekonomiska skillnader. Segregering Som en följd av bland annat den ekonomiska krisen på 1990-talet ökade bostadssegregationen. Fattigdomen bland barn är idag mer koncentrerad till specifika bostadsområden än för två decennier sedan. Sedan friskolereformen 1992 har föräldrar i ökad utstreckning gjort aktiva val att flytta sina barn från skolor i socioekonomiskt utsatta områden till andra skolor med förhoppningen att skapa bättre förutsättningar för deras barns utveckling. Decentraliseringen Differentieringen Individualiseringen

Forskningsöversikt om formativ bedömning väcker frågor Forma elevens lärande och lärarens undervisning Begreppet formativ bedömning beskrivs som under utveckling men det är tydligt att begreppet vilar på två ben. Det ena benet handlar om att forma och utveckla lärandet hos eleven och det andra om att använda bedömningsinformation för att förändra undervisningen eller forma undervisningsmiljön. När det gäller forskning är det dock i första hand formandet av elevens lärande som varit i fokus. Detta gäller också när den formativa bedömningen införts i skolor. tydliga mål och kriterier, klassrumssituationer som ger information om lärande, återkoppling från lärare till elev, kamratbedömning och självbedömning. Strategierna har kommit att uppfattas som tydligt riktade mot att i första hand forma elevens lärande. Generellt eller kontextberoende? En diskussion pågår inom forskningsfältet om hur stor betydelse kontexten har för det formativa bedömningsarbetet. Verktyg för formativ bedömning Spänning mellan formativ och summativ bedömning

Så fungerar Skolverkets bedömningsportal För att på ett mer samlat sätt kunna erbjuda bedömningsstöd utvecklar Skolverket en bedömningsportal. I Skolverkets bedömningsportal ska lärare kunna hitta bedömningsstöd som filmer, diagnosmaterial och enskilda uppgifter. Eftersom en del av bedömningsstöden är sekretesskyddade behöver säkerheten vara hög. Därför måste huvudmannen registrera rektorerna innan man kan komma igång. Bedömningsportalen är under uppbyggnad och kommer under våren 2014 successivt att fyllas med stöd för bedömning. Bedömningsportalen: Här kan du se i vilka ämnen och kurser det finns bedömningsstöd i Hur får du tillgång till bedömningsportalen? En del material är skyddat En del av bedömningsstödet i bedömningsportalen kommer att vara lösenordskyddat för att endast lärare ska kunna komma åt det. Vem är huvudmannen? Huvudmannen är skolans ägare. Hur går det till? Huvudmannen registrerar ett konto Rektorn eller provadministratören registrerar lärarna

Favorite Picture Books for Teaching Comprehension One of the first words my students learned this year was metacognition or thinking about your thinking. (I was pleased to see that some of my 3rd graders from last year remembered it!) I am a huge fan of Mosaic of Thought and Strategies that Work and use the Comprehension Toolkit frequently in my classroom to model and teach the comprehension strategies. I always start the year by introducing all the strategies using kid friendly language (connecting, guessing, picturing, wondering, noticing, and figuring out). Comprehension Connections by Tanny McGregor has great ideas for introducing each strategy in concrete ways. After a quick introduction of each strategy we start reading books together and sharing our thinking. Here is the anchor chart we made last week. I have found that book choice definitely matters when getting kids engaged and thinking deeply. Henry's Freedom Box A true story of a slave who looses his family and is desperate for freedom. (This is my all time favorite.)

Klart med nya regler för åtgärdsprogram Igår, den 4 juni, fattade riksdagen beslut om ändringar i skollagen bland annat beträffande kraven på åtgärdsprogram. Man vill att reglerna om stöd och särskilt stöd ska bli tydligare och att lärarnas arbete med åtgärdsprogram och dokumentation ska bli enklare. Beslutet innebär bland annat att en elev som riskerar att inte nå minimikunskapskraven, snabbt ska få stöd i form av extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning. – Det blir nu än viktigare för oss att bidra till att man i skolan har tillräckliga kunskaper för att tidigt identifiera elevers behov av stöd, och att man gör de utredningar och kartläggningar som tydliggör stödbehovet. Regeringen har undantagit de situationer där läraren direkt kan bedöma att särskilt stöd kan behöva sättas in relativt omgående. – Det är bra att beslutet innebär att rektors ansvar för upprättande av åtgärdsprogram ligger fast och inte blir beroende av att man som förälder agerar, säger Greger Bååth.

Vad skiljer ett E från ett A - sex bedömningsaspekter Vad är skillnaden mellan ett enkelt och ett välutvecklat resonemang? Det svarar Peter Wall på i den här filmen och listar sex bedömningsaspekter som stöd. Här kan du ladda ner figuren med bedömningsaspekterna. Vad är tanken med filmen om bedömningsaspekter? Bedömningsaspekterna förtydligar vad eleven skall kunna i relation till ett kunskapskrav. Står inte det här i läroplanen? I läroplanen står vad som skall bedömas och vilka så kallade värdeord som avgör om elevens kunskapsnivå skall bedömas som E, C eller A. Var kan man läsa om skillnaden mellan värdeorden enkla, utvecklade och välutvecklade? Skolverket har tagit fram bedömningsstöd där det redogörs för vad som är kännetecknande för skillnaden mellan värdeorden, t ex vad som karaktäriserar ett enkelt resonemang. Kan man säga att bedömningsaspekterna visar vad som krävs för att få högre betyg i ett ämne? Man kan säga att bedömningsaspekterna försöker definiera vad kvalitet är i förhållande till ett kunskapskrav.

Framsida | Bedömning för lärande Getting Started with Metacognition Y'all my office smells like something died. Seriously! It started about two weeks ago. I finally had to come to the conclusion that something has died in the wall. Needless to say, I couldn't be in here all week. The good news is that the smell is improving thanks to a variety of air fresheners and those gel bead things that supposedly absorb bad odors. So, what have my 4th graders been working on lately? We started with that big word: METACOGNITION or the process of thinking about your thinking. This video does a great job explaining metacognition and the importance of teaching it to our students. Although the idea of metacognition is introduced in previous grades, many of my 4th graders come to me not really understanding what it means to listen to their inner voice. We go very slow and I do a lot of modeling of metacognition through reading aloud both picture and chapters books. How to Get Started: I believe it is important to start with introducing all the strategies at once.