Dags för betyg Kunskapskrav i varje ämne I varje ämne och kurs i skolan finns det kunskapskrav. De talar om vad en elev behöver kunna för att få ett visst betyg i ett ämne. Betygsskalan har fem godkända steg E, D, C, B och A, och det finns kunskapskrav för betygen E, C och A. Betyget D ger läraren om en elev visar alla kunskaper som beskrivs i kunskapskravet för betyget E och övervägande delen av det som beskrivs i kunskapskravet för betyget C. Läraren kan använda alla steg i betygsskalan varje gång hon eller han sätter ett betyg. Kurs- och ämnesplaner i skolan Kunskapskraven för alla ämnen i grundskolan och alla kurser i gymnasieskolan finns i kurs- och ämnesplanerna. Kursplaner i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan Ämnesplaner i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan Kurs- och ämnesplaner för vuxenutbildningen Terminsbetyg och slutbetyg Alla betyg en elev får i skolan från hösten i årskurs 6 till hösten i årskurs 9 kallas för terminsbetyg. Hur lärare sätter betyg F-varning
Strukturella orsaker till sjunkande skolresultat I början av 1990-talet var det svenska skolsystemet ett av västvärldens mest jämlika. Sedan dess har ett flertal nationella och internationella rapporter pekat på försämrade skolresultat, ökade betygsskillnader mellan olika elevgrupper så som social bakgrund, kön och etnicitet. Hur kan vi förstå dessa förändringar? Skolverket visar i sin rapport att ökade resultatskillnader under 1990-talet sammanfaller med förändringar i skolsystemets struktur och ökade socioekonomiska skillnader. Segregering Som en följd av bland annat den ekonomiska krisen på 1990-talet ökade bostadssegregationen. Fattigdomen bland barn är idag mer koncentrerad till specifika bostadsområden än för två decennier sedan. Sedan friskolereformen 1992 har föräldrar i ökad utstreckning gjort aktiva val att flytta sina barn från skolor i socioekonomiskt utsatta områden till andra skolor med förhoppningen att skapa bättre förutsättningar för deras barns utveckling. Decentraliseringen Differentieringen Individualiseringen
Forskningsöversikt om formativ bedömning väcker frågor Forma elevens lärande och lärarens undervisning Begreppet formativ bedömning beskrivs som under utveckling men det är tydligt att begreppet vilar på två ben. Det ena benet handlar om att forma och utveckla lärandet hos eleven och det andra om att använda bedömningsinformation för att förändra undervisningen eller forma undervisningsmiljön. När det gäller forskning är det dock i första hand formandet av elevens lärande som varit i fokus. Detta gäller också när den formativa bedömningen införts i skolor. tydliga mål och kriterier, klassrumssituationer som ger information om lärande, återkoppling från lärare till elev, kamratbedömning och självbedömning. Strategierna har kommit att uppfattas som tydligt riktade mot att i första hand forma elevens lärande. Generellt eller kontextberoende? En diskussion pågår inom forskningsfältet om hur stor betydelse kontexten har för det formativa bedömningsarbetet. Verktyg för formativ bedömning Spänning mellan formativ och summativ bedömning
Så fungerar Skolverkets bedömningsportal För att på ett mer samlat sätt kunna erbjuda bedömningsstöd utvecklar Skolverket en bedömningsportal. I Skolverkets bedömningsportal ska lärare kunna hitta bedömningsstöd som filmer, diagnosmaterial och enskilda uppgifter. Eftersom en del av bedömningsstöden är sekretesskyddade behöver säkerheten vara hög. Därför måste huvudmannen registrera rektorerna innan man kan komma igång. Bedömningsportalen är under uppbyggnad och kommer under våren 2014 successivt att fyllas med stöd för bedömning. Bedömningsportalen: Här kan du se i vilka ämnen och kurser det finns bedömningsstöd i Hur får du tillgång till bedömningsportalen? En del material är skyddat En del av bedömningsstödet i bedömningsportalen kommer att vara lösenordskyddat för att endast lärare ska kunna komma åt det. Vem är huvudmannen? Huvudmannen är skolans ägare. Hur går det till? Huvudmannen registrerar ett konto Rektorn eller provadministratören registrerar lärarna
Klart med nya regler för åtgärdsprogram Igår, den 4 juni, fattade riksdagen beslut om ändringar i skollagen bland annat beträffande kraven på åtgärdsprogram. Man vill att reglerna om stöd och särskilt stöd ska bli tydligare och att lärarnas arbete med åtgärdsprogram och dokumentation ska bli enklare. Beslutet innebär bland annat att en elev som riskerar att inte nå minimikunskapskraven, snabbt ska få stöd i form av extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning. – Det blir nu än viktigare för oss att bidra till att man i skolan har tillräckliga kunskaper för att tidigt identifiera elevers behov av stöd, och att man gör de utredningar och kartläggningar som tydliggör stödbehovet. Regeringen har undantagit de situationer där läraren direkt kan bedöma att särskilt stöd kan behöva sättas in relativt omgående. – Det är bra att beslutet innebär att rektors ansvar för upprättande av åtgärdsprogram ligger fast och inte blir beroende av att man som förälder agerar, säger Greger Bååth.
Vad skiljer ett E från ett A - sex bedömningsaspekter Vad är skillnaden mellan ett enkelt och ett välutvecklat resonemang? Det svarar Peter Wall på i den här filmen och listar sex bedömningsaspekter som stöd. Här kan du ladda ner figuren med bedömningsaspekterna. Vad är tanken med filmen om bedömningsaspekter? Bedömningsaspekterna förtydligar vad eleven skall kunna i relation till ett kunskapskrav. Står inte det här i läroplanen? I läroplanen står vad som skall bedömas och vilka så kallade värdeord som avgör om elevens kunskapsnivå skall bedömas som E, C eller A. Var kan man läsa om skillnaden mellan värdeorden enkla, utvecklade och välutvecklade? Skolverket har tagit fram bedömningsstöd där det redogörs för vad som är kännetecknande för skillnaden mellan värdeorden, t ex vad som karaktäriserar ett enkelt resonemang. Kan man säga att bedömningsaspekterna visar vad som krävs för att få högre betyg i ett ämne? Man kan säga att bedömningsaspekterna försöker definiera vad kvalitet är i förhållande till ett kunskapskrav.
Framsida | Bedömning för lärande Tydlighet med målen en balansgång Vad ska man som lärare tänka på, utifrån din forskning, gällande formativ bedömning? - Att formativ bedömning innebär ett annat sätt att tänka och arbeta, där man som lärare försöker ge alla elever så goda förutsättningar som möjligt för att lära och utvecklas. - För att kunna arbeta med formativ bedömning måste man som lärare bli medveten om hur man själv arbetar med bedömning och varför man gör på ett visst sätt. Detta för att ha möjlighet att upptäcka och förändra sätt att arbeta som inte gynnar elevernas lärande. Ger man till exempel alla elever förutsättningar att klara uppgifterna genom stöd, återkoppling, etc. - eller vill man att vissa ska klara dem och andra inte? Internationell forskning visar att goda ämnesdidaktiska kunskaper är en viktig faktor för att den formativa bedömningen ska bli verkningsfull. Matrisanvändandet tycks vara utbrett i samband med det formativa bedömandet. - De möjligheter man kan se med matriser är till exempel att: 1.
Bedömning för lärande i matematik Bedömningsstödet Bedömning för lärande i matematik utgår från kursplanen i matematik och relaterar till ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 i matematik. Materialet ska stödja och strukturera lärarens kontinuerliga bedömning av elevens kunskapsutveckling och ger även underlag för att eleven ska kunna följa sitt eget lärande. I bedömningsstödet beskrivs vad bedömningen behöver fokusera vad gäller både förmågorna och det centrala innehållet. Du som lärare kan också följa progression i det centrala innehållet från årskurs 1 till och med årskurs 9. Materialet är inriktat mot kunskapskraven i matematik och då framför allt mot godtagbara kunskaper i årskurs 3 och betyget E i årskurs 6 och 9. När du laddar ner materialet är det organiserat i en mappstruktur. Dubbelklicka på den nerladdade zip-filen för att öppna datorns "uppackningsprogram". Bedömning för lärande i matematik.zip (11,7 MB) Klick- och skrivbart material Bedömningsstödet är interaktivt. Navigationstips (1,7 MB) PDF- och Word-format
Tolkningen av resultaten är viktigare enligt John Hattie Hur man blir en framgångsrik lärare eller skolledare enligt Professor Hattie "Lärandet ska vara synligt för den som lär sig" och "goda resultat nås tillsammans". Tankarna kommer från John Hatties metastudie om vilka åtgärder som höjer elevers prestation i skolan. Synligt lärande, "Visible Learning" är när lärare ser lärande ur ett elevpersspektiv och eleven ser och uppfattar sitt eget lärande. John Hattie är professor i pedagogik vid universitetet I Auckland, Nya Zeeland och är sedan 2011 chef för Melbourne Education Research Institute på universitetet i Melbourne. Några av studiens resultat visar på en mycket liten effekt för faktorer som mindre grupper eller klasser och för hemuppgifter i vissa åldersgrupper. Mindre klasser gör liten skillnad Kan du se en attitydförändring kring dessa frågor, bland personer inom utbildningssektorn och angränsande grupper, eller finns det fortfarande många som hävdar att dessa faktorer har en stor betydelse för lärandet? Nya analyser med nya effekter