background preloader

Litterär gestaltning

Du ska nu få lära dig allt du behöver veta om litterär gestaltning! Gestaltning är det enskilt viktigaste medlet för att göra din berättelse levande. Vad är gestaltning? Gestalta betyder "att ge något en form och en mening genom att visa upp det". Låt oss ta ett exempel på en "ogestaltad" mening: "Hon blev ledsen." Och så en "gestaltad" variant: "Hennes axlar sjönk liksom ihop, hon tittade ned mot golvet, och i hennes ögon växte tårar fram." En snabb analys av ovanstående exempel visar följande: I den "ogestaltade" meningen använder vi ett adjektiv för att berätta för vår läsare om karaktärens tillstånd, nämligen adjektivet "ledsen". I den "gestaltade" meningen använder vi inte ett enda adjektiv, utan använder istället verb för att beskriva/visa vad som händer: "sjönk", "tittade", "växte". Ja, jag vet; det är tråkigt med grammatik :-) Därför går vi raskt vidare. Visa mig knepen - hur lär man sig att gestalta? Jag ska visa hur det går till i praktiken, så att säga gestalta min tes :-) Related:  skriva

Pias skrivtips: Lyckas ännu mer med din gestaltning | Pia Lerigons författarhemsida Ska du lyckas med din gestaltning får du som författare inte kommentera eller förtydliga saker för läsarna. Du måste hålla dig utanför berättelsen, vara så osynlig du bara kan. Läs mer i blogginlägget Perspektiv och berättare. Håll tyst, helt enkelt. Det betyder att du inte kan gå in och lägga till saker i berättelsen som den som har perspektivet aldrig skulle registrera, säga eller göra. T.ex. kan du inte börja med en lång bakgrundsbeskrivning om personen det handlar om, för hur troligt är det på en skala att din karaktär skulle gå runt och tänka: Det hela började när jag var fem år gammal ... Nej, sådär tänker inte folk om man inte planerar att skriva sin självbiografi. Dessutom finns det ingen gestaltning alls i en återberättande bakgrundstext av det här slaget. Inte heller kan du förklara hur din karaktär ser ut. Åter igen är detta exempel på en berättande, inte gestaltande text. På sin höjd tänker man: Fan vad mitt hår är risigt, jag får inte glömma att boka en tid hos frissan.

Att ge och få respons på texter - Lektionsbanken.se - Lärare inspirerar lärare Syfte Alltför sällan får elever möjlighet att förbättra sin text och/eller kommentera andras. Ett kvalitativt arbete som förvisso fordrar mer tid, men som oftast ger bra utdelning och eleven utvecklar både sitt eget och klasskompisars skrivande. Stegen och punkterna i listorna kan med fördel anslås i klassrummet. Läraren reflekterar Även om det är lite tungt och tidskrävande är det nödvändigt. Metod steg 1 Eleverna läser varandras texter och kommenterar texten i grova drag både till form (t ex ordval, meningsbyggnad, grammatik) och innehåll (röd tråd, dramaturgi, inledning, slut): Det som var bra.Det som kan bli bättre. Steg 2 När eleven har skrivit klar ska följande delar kontrolleras av eleven: Steg 3 Texten går tillbaka till kompisen som kommenterar punkterna ovan och kommer med konstruktiv kritik. Sammanställ responsen i en tabell Det blir enklare för eleverna att ge konstruktiv kritik om de har några punkter att utgå ifrån: FormaliaOrdvalGestaltningarDramaturgiHelhet/trovärdighet

Pias skrivtips: Lyckas med din gestaltning | Pia Lerigons författarhemsida Har du hört talas om adjektivsjukan? Har du fått höra att du inte ska använda adjektiv? Det allmänna rådet idag är att man ska undvika adjektiv i skönlitterära texter. Adjektivsjukan betyder att någon gödslat med adjektiv. Kanske du tänker: Varför får man inte använda adjektiv? Saken är den att det är inget fel på adjektiv. Adjektivsjukan är ett symptom på att du missat gestaltningen. Knep 1 = Hittar du adjektiv eller adverb i din text? Ex berättande: "Jag vill att du förvinner härifrån", skrek hon argt. Argt = ett adverb Du har alltså berättat att hon är arg. Vad är då gestaltning? Ex 1 gestaltande: Hon vevade med näven. Detta är ett exempel på gestaltning genom hur karaktären agerar. Ex 2 gestaltande: Ansiktet var högrött och ögonbrynen var som två raka sträck. Detta är ett exempel på gestaltning genom karaktärens ansiktsuttryck. Ex 3 gestaltande: "Försvinn!" Detta är exempel på gestalning genom dialog. Du kan läsa mer om dialog i mitt blogginlägg Skriv dialog.

Gör en blädderbar tidning på nätet | Christina Löfving När eleverna skriver berättelser vill de gärna att det ska ha ett syfte. Ett sådant kan vara att andra får läsa vad man har skrivit – att andra får en läsupplevelse, precis som man själv kan få när man läser andras böcker. Ibland laddar vi upp berättelser på Calameo i vår klass. Det är en gratis nättjänst som tar många olika format, men vi brukar använda oss av pdf. Texter sätts samman med inskannade bilder, laddas upp och kan sedan läsas av världen. Vi laddar upp både böcker skrivna på dator och böcker skrivna i appen BookCreator. Så hur gör man? Skaffa konto på Calameo. Ladda upp ett dokument genom att klicka på Browse. Nu kommer finliret. Skriv in en titel. Sedan då? Du hittar alla dina uppladdade verk under fliken Your Publications. För att få ut boken från appen BookCreator klickade vi på molnet som hittas under boken i appen. Hoppas det här kan vara till hjälp för någon.

Jenny på Wendes: Silent books i undervisningen Har du hört talas om "Silent Books"? Det är ett samlingsnamn för böcker som endast innehåller bilder, alltså bilderböcker utan någon text. Jag har tidigare använt mig av Shaun Tans Ankomsten i min undervisning och skrivit om det i blogginlägget Grafisk roman och poesi - hur hänger det ihop?. Idag tänkte jag ge en del tips på silent books som passar ypperligt att använda i undervisningen. Jag kommer också att spåna kring hur man skulle kunna använda dem. Men först, vem vänder sig silent books till? Genom bilderna har människor från olika delar av världen kunnat samlas kring en gemensam läsning. "bildernas inneboende berättarkraft kunde överbrygga kulturella och språkliga barriärer" (s. 2). Och så är det ju. Vilka böcker ska man då använda? Utgår man från någon av dessa kommer man att kunna hitta på mycket spännande i sitt klassrum. Vad kan man då göra med böckerna? Man skulle kunna använda Pojken och huset för att arbeta med struktur i en berättelse. Aaron Beckers böcker är spännande.

Skriva med stöd. | Tankar om svenska Något som jag har tyckt har fungerat mycket väl är när jag låter eleverna använda sig av olika stödstrukturer i sitt skrivande. Det som jag menar med stödstrukturer är alltså en slags mall där eleven direkt kan skriva in sin planering av texten innan den bearbetas. Om vi tar det här med att skriva novell som exempel. Sedan är det dags för eleverna att ta sig an sin egen, individuella skrivuppgift. Mina erfarenheter säger mig att eleverna mycket lättare förstår strukturen för till exempel en novell med parallellhandling på det här sättet. Vi har testat liknande mallar för andra genrer, till exempel krönika och argumenterande tal. /Hanna

En spännande berättelse – Sidekicks på rIKTigt Att skriva en spännande …… Denna planeringen har vi arbetet med i årskurs 5. Vid uppstarten av min planering fick jag delvis inspiration av Fredrik Sandströms skrivprojekt Ön Genom detta inlägget kommer du att får tillgång till vår planering, genomförande och även vår utvärdering. I elevernas lärande har vi använt oss av flera digitala verktyg. I arbete har vi därefter använt oss av padlet, answergarden, för att göra elevernas tankar kring texter och ord synligt för varandra. Syfte med arbetsområdet Eleven ska utveckla sin förmåga att: – formulera sig och kommunicera i tal och skrift, -urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och Centralt innehåll Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator. Undervisningens innehåll Inledning

Gestaltande beskrivningar by Johan Rasmusson on Prezi Att skriva faktatexter - Mia Kempe Läsåret börja lida mot sitt slut och mycket handlar nu om att avsluta terminen på ett bra sätt. Det ska bli skönt att vara ledig och få tid till att tänka på annat än skolarbete. Men visst kan det också kännas bra att ha lite tankar inför uppstarten i höst? Arbetets upplägg Arbetsområdet bygger framför på delar av det centrala innehållet i svenska och biologi för åk. 3. Konkretisering av mål för eleverna Allra först fick eleverna ta del av målen för arbetsområdet. Uppstart av arbetsområdet Arbetet startades med att utgå ifrån något eleverna redan var bekanta med, nämligen berättande texter. Gemensamt textskrivande Arbetet fortsatte genom att vi tillsammans läste två olika faktatexter om igelkotten. Utifrån tankekartan skrev vi sedan en gemensam faktatext på Ipad. I checklistan kollar en klasskamrat att alla ämnesspecifika begrepp finns med och ger också feedback genom att skriva två positiva saker med texten (stjärnorna) och en sak kompisen behöver träna vidare på (utropstecknet).

Textbindning Ta hjälp av Konjunktioner och variera dig.Av de enkla satserna "det regnar" och "jag är inomhus" kan man exempelvis skapa: "Det regnar och jag är inomhus" "Om det regnar, så är jag inomhus" "Eftersom det regnar är jag inomhus" "För att det regnar är jag inomhus" "Fastän det regnar är jag inomhus" "Trots att det regnar är jag inomhus" "På grund av att det regnar är jag inomhus" "Jag är inomhus eftersom det regnar" "Jag är inomhus för att det regnar" "Jag är inomhus på grund av att det regnar" "Jag är inomhus fastän det regnar" "Jag är inomhus trots att det regnar" Ett vanligt inslag i skönlitterära texter som förstås påverkat elevernas texter är bruket av kommatecken som "bindemedel" mellan satser. Det går faktiskt emot språkregler med undanteget när det handlar om tre satser och den sista knyts an med hjälp av ett “och”. Se exempel: "Det regnar, jag är inomhus vilket kändes helt rätt" vilket går emot språkregler, men funkar. Exempel 2 "En bil körde just förbi huset. Exempel 3 Diskutera

Los Läs- och skrivundervisning : Checklistor att hämta! Veckans arbete har handlat mycket om checklistor och kamratrespons. Numera har vi alltid genomgångar och gemensamt arbete innan eleverna jobbar individuellt eller gruppvis. När eleven sedan ska gå igenom sitt eget arbete är checklistan ett perfekt verktyg att använda sig av. Sedan är det kamratens tur och slutligen lärarens tur att tycka till. I tidigare inlägg kan ni läsa om hur vi arbetat med faktatexter om djur och även där använt oss av checklistor. I måndags startade vi upp berättelseskrivande utifrån ett uppslag i Diamantjaktens arbetsbok. Vi pratade om karaktärer, miljö, problem och lösning. Skrivschema är vi också bekanta med sedan länge och det blir så tydligt när man använder sig av det för att strukturera upp sin berättelse med början, mitten och slut. Mina två grupper i åk 2 fick först planera och skriva varsin gemensam berättelse med mig innan de fick arbeta på egen hand. Vinstlotten Det var en gång en pojke som hette Fred. Vännerna kom på en gång. av Sörgruppen Drakens nya vän

Orden som ska skrivas ihop Uttrycket extra val hade få hört innan Stefan Löfven uttalade det på en presskonferens. Och efter decemberöverenskommelsen föll det åter i glömska. Det val som skulle ha hållits om en månad var något extra, något utöver det val som gjordes i september 2014. Men skrivs det extra val – i två ord – eller extraval – som en sammansättning? Och den som sökte svaret på riksdagens webbplats blev förvirrad: där förekommer båda varianterna. Det fina med just extra val och extraval att det faktiskt inte spelar någon som helst roll vad vi väljer. Att felaktiga särskrivningar generellt blir så uppmärksammade, beror nog främst på att de ofta är ofrivilligt roliga. Oavsett hur roligt det är bör du undvika att skriva isär sammansättningar. Och om ord ska skrivas ihop eller isär är i de flesta fall inget problem att avgöra. Principen är alltså att sammansättningar som uttalas som ett ord också skrivs som ett ord: ansvarsfrihet, jätteödla, polispatrull. Några ord är klurigare att bestämma.

Related: