untitled bedömningsunderlag untitled Att bedöma läsförståelse Det finns inga test som kan bedöma läsförståelse utan det är pedagogen som är det bästa bedömningsverktyget (Westlund) Det är genom textsamtalen som man får syn på elevernas kunskapsutveckling (Liberg) Ett medvetet strukturerat arbete med läsförståelsestrategier gör att eleverna får verktyg att ta sig in i texter och förstå det de läser. - att förutspå -att utreda oklarheter, nya ord och uttryck -att ställa frågor -att sammanfatta -att se inre bilder När vi samtalar om text med dessa läsförståelsestrategier som stöd ser jag som pedagog snart nog vilka elever som kan förutspå, ställa olika typer av frågor, göra textkopplingar, plocka ut nyckelord, återberätta med en röd tråd. Textsamtalen är för mig den viktigaste "källan" till bedömning men jag använder mig också av andra bedömningsverktyg. Jag låter eleven läsa några olika typer av texter (korta) med uppmaningen att han/hon skall tänka högt kring sin egen strategianvändning, hur han/hon använder sina Läsfixare.
Hur kan man använda läsförståelsestrategier på en faktatext? När det gäller faktatexter handlar det om att koppla på elevernas förkunskaper, att de får berätta vad de vet om det aktuella ämnet och delge varandra sina erfarenheter före vi börjar läsa. Eleverna ska också få möjlighet att berätta vad de tror att de kommer att få veta och varför de tror det. Viktigt när man läser faktatexter är också förmågan att plocka ut det viktigaste i texten genom nyckelord. Syftet: Att träna eleverna att innan läsningen aktivera sina kunskaper och att under läsningen plocka ut viktig information ur texten för att kunna sammanfatta det viktigaste. Läromedelstext hämtad ur Natur och Kulturs No-bok PULS Före läsningen Jag inleder med att visa hur jag gör när jag förutspår vad en text kommer att handla om: Jag tror att den här texten kommer att handla om bin eftersom den heter så. Därefter släpper jag in eleverna och de får berätta vad de vet om bin och vad de tror att vi kommer att få veta utifrån texten. Jag skriver upp mina och elevernas förutsägelser på tavlan.
Re begreppsträd En läsande klass | Martin Widmark www.enlasandeklass.se Välkommen till En läsande klass. Under våren kommer den här sidan att fyllas med material om projektet En läsande klass. Under tiden är du varmt välkommen att kontakta oss på info@enlasandeklass.se Bästa hälsningar Martin Widmark Vad är En läsande klass? Vem ska skriva den kursplanen? Vilka står bakom projektet? Har ni ett uttalat mål? Varför är detta viktigt? Vad kan jag göra om jag vill bidra till ert arbete?
6 Scaffolding Strategies to Use with Your Students What’s the opposite of scaffolding a lesson? Saying to students, “Read this nine-page science article, write a detailed essay on the topic it explores, and turn it in by Wednesday.” Yikes! No safety net, no parachute—they’re just left to their own devices. Let’s start by agreeing that scaffolding a lesson and differentiating instruction are two different things. Simply put, scaffolding is what you do first with kids. Scaffolding and differentiation do have something in common, though. So let’s get to some scaffolding strategies you may or may not have tried yet. 1. How many of us say that we learn best by seeing something rather than hearing about it? Try a fishbowl activity, where a small group in the center is circled by the rest of the class; the group in the middle, or fishbowl, engages in an activity, modeling how it’s done for the larger group.Always show students the outcome or product before they do it. 2. 3. All learners need time to process new ideas and information. 4. 5. 6.
Huvudpersonen & Jag - likheter och skillnader Vi har nästan läst ut vår fantastiska högläsningsbok Lyckokakan så jag passade på att prova venndiagram på ett sätt som jag har väntat på att få göra. Så enkel och användbar modell . Uppgiften handlade om att jämföra sig själv med huvudpersonen Oskar. Vi hjälptes åt med att beskriva honom och det blev en lång lista på tavlan; familj, ålder, egenskaper, boende, intressen, kompisar, känslor mm. Därefter valde eleverna från orden på tavlan: likheter hamnade i mitten och olikheter på varsin sida. Eleverna jämförde sedan sina diagram. Efter lektionen visade en tjej sitt diagram lite i smyg och viskade: "Oskar och jag har en sak till gemensamt."