Plocka ut nyckelord ur en text Strategi: Fråga, pausa, nedslag & studs – Kooperativt Lärande Vill du variera vanlig handuppräckning? Gillar du EPA och Par På Tid? Att arbeta elevaktivt och med Kooperativt Lärande kräver ofta att man växlar olika strukturer för att motivera eleverna med nya strukturer och frågekonstellationer. Olika strukturer vid frågor ger motiverade elever och samtalen får ett större djup. Vid traditionell handuppräckning kan du använda Fråga, pausa, nedslag och studs för att engagera eleverna då de blir på helspänn efter att en elev svarat; de lyssnar intensivt för att själva göra sig beredd på vem som får frågan härnäst. På engelska kallas denna strategi för pose, paus, pounce & bounce. Du ställer en Fråga av öppen karaktär och söker med blicken i gruppen intensivt! Varför använda Fråga, pausa, nedslag och studs? Handuppräckning inom Kooperativt Lärande På denna blogg har vi släppt flertalet strukturer och metoder inom Kooperativt Lärande som fungerar som alternativ och ersättning för traditionell handuppräckning. I "Allmänt" Struktur: Vem är jag?
Hur jobbar man med Reading to Learn? | MoD Reading to Learn (R2L) är en utveckling av genrepedagogiken och skapades för att ge eleverna mer stöttning och mer explicit undervisning. Det som är speciellt för det här undervisningssättet är att läraren upprättar stödstrukturer för att få eleverna upp på högre och högre nivåer. Här ger jag inte någon längre introduktion, det går att läsa mer på den australiensiska hemsidan Istället ska jag prata om hur man går till väga när man undervisar. Vilket text ska jag jobba med? Till att börja med väljer man en text. Innan undervisning – bearbetning av texten Sedan behöver man bearbeta texten. Arbetssättet heter Reading to Learn eftersom man går från läsandet av texter till att skriva gemensamt och avslutar med att eleverna skriver självständigt. Stycke för stycke-läsning Planering: Innan undervisning bearbetar man texten genom att ta ut viktiga begrepp och ord som man tror att eleverna inte kan. Några slutord
Reading to Learn – Teaching Children to Read Jordens inre och yttre krafter Syfte Syftet med avsnittet är att eleverna ska utveckla förmågan att analysera hur jordens inre och yttra krafter påverkar naturen och samhället, dels i närområdet men också på andra platser på jorden. Konkretiserade mål med avsnittet Målet med undervisningen är att du ska lära dig Jordens inre krafter Hur jorndens inre är uppbyygtAtt jordskorpan består av plattor och vilka teorier som stöder detta.Hur plattrörelserna påverkar jordytan och människornas livsmiljö.Hur bergarter bildas och kunna ge exempel på några bergarter.Att ge exempel vilka konsekvenser ett vulkanutbrott och en tsunami kan ge upphov till Jordens yttre krafter Vilket mönster de yttre krafterna följerVad vittring är och kunna ge exempel på hur det påverkar naturen och människors livHur vatten som yttre kraft påverkar landskapetHur människan påverkar landkapet Ord och begrepp Inre krafter: Yttre krafter: Planering för geografi i klass 7A vecka 4-6 Vi inleder med lärarledd genomgång. Ruta 1 – 6 ska alla hinna. Instuderingsfrågor:
Lär för livet! | Formativ bedömning och ett språkutvecklande arbetssätt lyfter undervisningen! Världsklass Faktaböcker SO Grundskola år 4-6 Grundskola Liber Läs mer VÄRLDSKLASSFortsättningen på succén Fröken Europa!Världsklass är den spännande fortsättningen på Fröken Europa. Nu handlar det om globala frågor som rättvisa, miljö och hållbar framtid. Men också om hur det känns att vara kär, vara kompisar eller ovänner. Den nye läraren Ruben ställer till det för eleverna när han vägrar undervisa om världen på ett traditionellt sätt. I Kerstin Gavanders andra skönlitterära bok om Kristin, Billy och alla andra får vi följa med i jakten på sanningen om Eva. FRÖKEN EUROPASkönlitteratur som väver in kunskaper om länder i EuropaFröken Europa är en skönlitterär berättelse som på ett naturligt sätt väver in kunskaper om länder i Europa. Fröken Europa är en magisk och spännande berättelse om elever som reser i tid och rum i Europa. Diskussionsfrågor till Fröken Europa finns att ladda ned kostnadsfritt. Ulrika Johansson på Fridtunaskolan i Linköping: Så här jobbade vi med "Fröken Europa" i min klass! Recension Fröken Europa är riktigt bra.
Begeppsträning | Förstelärare i Svedala För att förstå en text bör 95 % av orden vara kända för eleverna menar Inger Lindberg & Sofie Johansson Kokkinakis. 65 % av orden i de flesta texter som eleverna möter är flertydliga. För att förstå en text fodras det mycket av elevers faktiska ordförråd, förmåga att tyda synonymer och att kunna hitta rätt sammanhang. Annars kan det leda till potentiella problem i de texter eleven möter och det vill vi undvika i högsta grad! Därför ställs det nödvändigtvist krav på oss som jobbar som lärare att jobba med språket i alla ämnen för att ge eleverna en chans att utvecklas så långt som möjligt. I detta blogginlägg ska jag berätta hur jag arbetar med begrepp och få dem i ett sammanhang. Även om det är ord tillsammans som är meningsskapande är det bra att fundera på delarna i texter. De flesta jobbar nog mycket med ämnesrelaterade ord men vi får inte glömma att det är inte är endast dessa ord som kan skapa hinder för våra elever. Förklara utan att säga begreppet. Vad ser jag hos eleverna? Memory
PULS 4-6 - Natur och Kultur Välkommen till PULS 4-6! Kompletterande material till grundböckernaHär kan du hitta kompletterande material till PULS-böckerna, som till exempel facit, bedömningsunderlag, filmer och digitala verktyg – klicka på respektive bok här nedanför. Kompletterande, fristående material Du kan även beställa PULS-snurror som underlättar läsförståelse av faktatexter och andra inspirerande gratismaterial. Klicka på fliken Extramaterial, fristående nedan! Elevwebben På PULS Elevwebb finns bl a filmer och övningsfrågor till böckerna. PULS grundböcker finns också som digital bok med intalad text. Läs mer
Nyckelord, lucktext och eget skrivande | annaochsandrasklassrum Faktatexter var det område vi valde att starta med när vi skulle planera vårt första arbetsområde efter språkutvecklande arbetssätt och cirkelmodellen. Arbete gick över förväntan och det var verkligen en helt annan undervisning än den vi är vana med. Ut med alla läromedel, vad ska vi med dem till? Nejdå men i glädjen av att det blev så bra så fanns tanken där och malde. Kanske kan vi inte använda läromedel på samma sätt som vi har gjort…. Det känns så självklart att arbeta språkutvecklande, varför har vi inte gjort det innan… ? Språkutvecklande arbetssätt känns lite klurigt när vi inte tänkt på det sättet innan och det krävdes en hel del förberedelse.
SO Sandra Lundin är högstadie-och gymnasielärare vid Svenska skolan i Paris. Naturligtvis blev vi jätteglada när Sandra ville gästblogga hos oss. Att UR används utomlands det vet vi, men hur är extra kul att få reda på. När jag för en tid sedan fick se i SMUL:s (Svenska som modersmål utomlands) slutna Facebook-grupp att det efterfrågades en lärare som kunde skriva om sin användning av UR i sin undervisning kändes det som att frågan var direkt riktad till mig, eftersom jag är en flitig UR-lärare. Jag följer de diskussioner kring andraspråksinlärning som finns i deras forum på Facebook eftersom jag själv är tvåspråkig från födseln och intresserar mig för andraspråksinlärning generellt, men också för att jag numera arbetar på en utlandsskola för elever som har svenska som modersmål. Innan jag blev introducerad till UR:s fantastiska värld hade jag tillbringat oändligt mycket tid med att försöka hitta lämpligt material till mina kurser, som dels skulle passa kursplanerna och dels målgruppen.
Logische volgorde Logische volgorde Werkbladen Kan het kind al verbanden leggen tussen verschillende gebeurtenissen. Kan het al benoemen wat eerder of later gebeurd is. Van baby tot opa Van baby tot oma De eerste versie is te gebruiken bij groep 1, de moeilijkere versie daaronder kun in groep 2 inzetten. Klik hier voor het werkblad. Klik hier voor het werkblad. Vad skiljer ett E från ett A - sex bedömningsaspekter | Pedagog Värmland Vad är skillnaden mellan ett enkelt och ett välutvecklat resonemang? Det svarar Peter Wall på i den här filmen och listar sex bedömningsaspekter som stöd. Här kan du ladda ner figuren med bedömningsaspekterna. Vad är tanken med filmen om bedömningsaspekter? Bedömningsaspekterna förtydligar vad eleven skall kunna i relation till ett kunskapskrav. Till exempel står att eleverna skall kunna föra resonemang om olika typer av innehåll. Står inte det här i läroplanen? I läroplanen står vad som skall bedömas och vilka så kallade värdeord som avgör om elevens kunskapsnivå skall bedömas som E, C eller A. Var kan man läsa om skillnaden mellan värdeorden enkla, utvecklade och välutvecklade? Skolverket har tagit fram bedömningsstöd där det redogörs för vad som är kännetecknande för skillnaden mellan värdeorden, t ex vad som karaktäriserar ett enkelt resonemang. Kan man säga att bedömningsaspekterna visar vad som krävs för att få högre betyg i ett ämne? Var kan man lära sig mer om bedömningsaspekter?
Språkutveckling med sekvensbilder - Hülya Basaran Varför sekvensbilder? Ett omtyckt inslag för att träna den narrativa förmågan i elevernas språkutveckling är att använda sig av sekvensbilder. Det är bilder eller foton som eleverna ska lägga i den ordning som de tycker att det blir en röd tråd i berättandet. Genom samtal och interaktion med lärare eller en kompis kan eleverna träna logiskt tänkande och lägga bilderna i kronologisk ordning. Genom bilderna som utgångspunkt har eleverna möjlighet att träna på att utrycka sitt berättande både muntligt och skriftligt. Med utmanande frågor till bilderna utökar de sitt ordförråd och tränar på grammatik i ett meningsfullt sammanhang. Det finns säkert en mängd olika sätt som man kan använda sekvensbilder. Hur kan jag använda sekvensbilder? Sekvensbilder, eller foton kan användas på olika sätt: Med sekvensbilder kan eleverna: # Lägga en berättelse i kronologisk ordning och skriva eller prata till. # Reflektera över hur man kan göra och inte göra. # Formulera egna frågor till bilderna. Tips!