Vad är en bra lektion? Ett vanligt och djupt rotad sätt att se på undervisning är att den som vet något ska berätta och visa för den som ska lära sig. Undervisning betraktas då som något som ska överföras till andra. Forskning visar dock att elevers skolframgång avgörs av i vilken mån lärarna lyckas försätta sig i elevens position. På så sätt kan pedagogerna utforma undervisningen så att den bygger på de attityder, färdigheter, kunskaper, intressen och behov som just de aktuella eleverna har. Elever kommer till klassrummet med föreställningar om hur världen fungerar. Om deras förståelse inte engageras kan de misslyckas med att förstå nya begrepp och ny kunskap. Variation av arbetsformerForskning har visat att en variation av arbetsformer är fördelaktigt för elevers måluppfyllelse och engagemang i sitt eget lärande. Undervisning kan också ske genom utomhusaktiviteter utanför klassrummet. Men höga krav och förväntningar är inte tillräckliga i sig, utan måste anpassas till sammanhanget och individerna.
Stöd för att utveckla undervisningen Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Planeringen ska vara ett stöd för läraren, så att hon eller han kan försäkra sig om att undervisningen leder mot de nationella målen. Läraren ska även kunna använda planeringen för att utvärdera elevernas kunskaper och den egna undervisningen samt för att kommunicera med elever, föräldrar, rektorn och andra lärare. Använd Skolverkets Planera ett arbetsområde och klicka + för att läsa mer om planering. Vid planeringen bör läraren: – Skolverket Ta del av lärmoduler för att utveckla undervisning. Att ha modeller för hur lektioner kan läggas upp och strategier för genomförandet underlättar för utvärdering, utveckling och förbättring av undervisningen. Markus Anhages fyrablocksmodell The Big Five
Kittla hjärnan: Rubriksätt lektionen! Jo, jag kallar lektioner som leder till tänkande – Kittla hjärnan! För att göra det måste lektionerna också ha namn och rubriker. Naturligtvis kan vi kalla lektionen för en lektion i NO. Men allvarligt talat – hur kittlar det elevens huvud? Inte heller säger väl hjärnan: – Hej hopp det här låter kul” om vi skriver – slå upp boken på sidan 47 och läs för dig själv till sidan 54 och svara därefter på de fantastiska frågorna på sidan 55! Hellre döpa lektionerna: Lektionen om ”den osynliga ingrediensen!”
Konkret lektionsstruktur sparar tid och inkluderar När jag nu stuckit ut hakan och menat att vi har mycket tid och lite hinder för utveckling är det kanske på sin plats att var lite mer konkret också och inte bara gnälla över långsam utveckling! Det som har räddat mig tidsmässigt är att ha en tydlig struktur för innehållet i en lektion (engelska). Det gör att jag vet precis vad lektionen ska innehålla i stort när jag ska tänka igenom lektionen. Ska tilläggas att vi på vår skola har lektioner som är 3 timmar långa men har man kortare pass är det bara att dela upp strukturen i två delar. Så här ser min grovstruktur ut och den är likadan varje vecka: Ritualer: veckans ord och idiom, nyheter eller annan hörförståelse, kommunikationslek (rollspel eller historieberättande utifrån bilder eller återberätta tecknad film – Mordillo på Youtube är kul!). Eftersom strukturen ser ut så här är eleverna inkörda på den och det går inte åt någon spilltid för övergångar mellan aktiviteter.