Språkutvecklande metoder - Kollegialt lärande UH 8. Språkutvecklande metoder: Att skapa förförståelse Delat ansvar för dokumentationen/minnesanteckningar. Del 1: Uppföljning av auskultationerna: Hur har det gått med auskultationerna? Del 2: Koppling till studieroenkäten Exempel enligt elevenkäten: Är tydligHar strukturVarierad undervisningFörståelse (en elev som förstår förstör mindre) Wenn? Förförståelse? Del 3: Språkutvecklande metoder: Att skapa förförståelse VENN-diagram - Kollegialt lärande UH VENN-diagram VENN-diagrammet har fått sitt namn efter den brittiske logikern John Venn (1834–1923). Denna metod tränar eleverna i att se det utförliga och nyanserade, likheter och skillnader. Metoden används i syftet att främja deltagande och aktivera samtliga elevers tänkande under lektionerna. VENN-diagrammet kan användas för att jämföra två eller flera fenomen (exempelvis två politiska partier, två olika avfallssystem etc). Utförande Det övergripande syftet med metoden är att skapa genomgångar som ger upphov till elevaktivitet. Rita upp två eller flera cirklar som går in i varandra.
Forskning kring språk - Hjälp med språket Litteratur: Hur skall du göra för att bygga upp ett rikt ordförråd? Ordens värld vänder sig till dig som vill veta hur inlärningen av ord kan underlättas och hur undervisningen kan bli effektivare. Enström, Ingegerd (2010). Djup förståelse, kritiskt tänkande, goda ämneskunskaper och god behärskning av skolspråket är vad vi vill att alla våra elever ska uppnå. Gibbons, Pauline (2009). Hur ska du som lärare arbeta för att nå alla elever i ett heterogent och mångkulturellt klassrum? I alla ämnen möter eleverna olika slags faktamässiga och skönlitterära texter. Johansson, Britt, Anniqa Sandell Ring (2010). Hur skiljer sig andraspråksinlärning från inlärning av förstaspråket? Wagner, Åse Kari H., Sven Strömqvist, Per Henning Uppstad (2012).
Anteckningsbok för Hélène Sign in No account? Create one! Forgot username ©2019 Microsoft Terms of use Privacy & cookies Pedagogiska kartor – Malmö ur ett annat perspektiv – Pedagog Malmö En del av Pedagogisk Inspirations uppdrag är att främja variation i undervisningen. En del består i att använda staden som lärmiljö genom erfarenhetsbaserad undervisning, utomhuspedagogik. Nu finns det en ny film som visar och berättar lite om vilken hjälp du kan få av Pedagogiska kartor. Malmö är en fantastisk stad att bedriva utomhuspedagogik i. Att arbeta med utomhuspedagogik i närmiljön ger möjlighet att komplettera och variera klassrumsundervisningen med flera olika lärplatser. Idag finns det möjlighet att ta del av 21 lektionspaket. För att kunna arbeta utanför skolan, på andra platser krävs en annan typ av planering. Kartan i sig kan också användas i undervisningen av eleverna t.ex. genom att studera en plats i staden via olika historiska kartor. Du hittar även materialet som resurs via Malmö Delar.
Strukturerat arbete och långsiktig planering är för mig A och O Jag tror att ett strukturerat, långsiktigt arbete ger resultat i längden. En tydlig planering, både läsårsplan och pedagogisk planering, underlättar för mig, barnen och föräldrarna och den får mig att känna mig trygg i min undervisning. Med en långsiktig plan, blir jag inte lika stressad. Under läsårets gång kommer den givetvis att justeras på grund av hur arbetet flyter på och vad vi behöver lägga mer eller mindre fokus på. Jag använder mig också av olika checklistor och stödstrukturer i planeringsarbetet, för en språkutvecklande ämnesundervisning. Planeringen går jag igenom på det första föräldramötet på hösten och många uppskattar att få en helhetsbild av året. Läsårsplanering När läsåret börjar gör jag och min kollega, som de flesta gör, en planering över de ämnesområden vi ska arbeta med under året. En röd tråd När jag lägger upp mitt arbete, är det många faktorer som jag försöker ha i åtanke. Genrepedagogik SO – FN och barnkonventionen Sv- Argumenterande text Diskussion
10 Fun, Cool YouTube Channels to Help You Learn English According to YouTube’s statistics, over one billion people all over the world use their video sharing website. That’s huge! You’re probably one of those billion people, whether you watch videos every day or have just clicked on a few. But there’s something you might not realize about YouTube: It can be a powerful tool for learning English. That’s right: If you only use YouTube to watch music videos and avoid doing work, you might be having fun, but you could be having fun and learning English, too! Below, we’ll look at some awesome YouTube channels that can help you improve your English skills. If you’re already a “YouTube expert,” then you may want to skip right to the list of recommended channels. Quick Tips for Using YouTube to Learn English 1. If you find a YouTube channel that you like, you’ll probably want to easily return to that channel in the future. Just look for the “Subscribe” button under a video or on a channel’s YouTube page. 2. 3. Subtitles aren’t always perfect. engVid
En guide till SIOP- Sheltered Instruction Observation Protocol Att tänka på när du planerar och genomför din undervisning ...Språk: Att förmågorna i Lgr/Gy 11 kräver stor språklig kompetens. Språk och kunskap är två sidor av samma mynt. Svårt att inhämta kunskap utan ett fungerande språk och svårt att tillägna sig ett språk utan ett ämnesinnehåll! Begrepp: Att ge explicit undervisning i ämnets språk, uppmärksamma allmänspråkliga uttryck (med anledning av, hög grad av) och nominaliseringar ( ex. Material: Att skapa medvetenhet kring de typiska texttyperna i ämnet och visa på hur kunskapen struktureras på olika sätt beroende på ämne. Ex. Kontextbundenhet: Att eleverna har riktligt med kontexuellt stöd när de ska utveckla sin språkliga förmåga samt när du väljer material. Att förförståelsen ska löpa som en röd tråd : Vad tänker mina elever på när jag säger ...? Interaktionen och dialogens betydelse - Att lärandet av språk/kunskap sker i ett socialt samspel och att ge det är viktigt att eleverna ökat talutrymme. 1. Hur ska jag bedöma mina elever? Ex.
Lejonet och musen - ett språkutvecklande arbete Jag och några av våra nyanlända elever i åk 1-3 har arbetat med en fabel som heter Lejonet och musen. Vi har först och främst arbetat muntligt med fabeln men sedan gått från det muntliga till det skriftliga via ett skriftlikt muntligt språk. Vi började med att jag berättade fabeln med hjälp av leksaksfigurer och sedan fick eleverna göra likadant för varandra. Alla ville prova och man märkte tydligt att eleverna hade betydligt lättare att prata och berätta och aktivt använda sitt svenska språk när de fick låtsas vara ett lejon eller en mus. Under vårt muntliga berättande samlade vi in "expertord", dvs ord, uttryck och kunskap man behöver för att bli expert på att berätta fabler men även för att berätta just Lejonet och musen. Vi pratade en del om vilket syfte en fabel har, vilken struktur den har och vilka språkliga drag som finns i fabeln. När vi lekt och återberättat fabeln många gånger fotade vi av leksaksfigurerna, målade några bakgrunder och lade in allt i appen Puppet pals.