BFL + Genreundervisning = Sant Med tanke på de uppskattade inlägg om bedömning för lärande och andraspråksutveckling och kamratbedömning som Robert Walldén tidigare har publicerat på Skollyftet bad vi honom skriva ett inlägg om den rapport han nu skrivit klart. Robert Walldén har skrivit en rapport inom masterprogrammet i pedagogiskt arbete som heter Genrepedagogikens vad, hur och varför i undervisningen av vuxna andraspråkselever och i detta inlägg delar han med sig av sina nyvunna kunskaper och erfarenheter. Kan man ägna för mycket tid åt att analysera sin egen undervisning? Jag upplever att jag åtminstone har tangerat gränsen för vad som är fruktbart under denna termin, då jag återigen har arbetat halvtid samtidigt som jag läser kurser i pedagogiskt arbete och svenska som andraspråk. Inledningsvis vill jag gärna göra de kopplingar mellan genrepedagogik och bedömning för lärande som av utrymmesskäl inte gjordes i rapporten. Genrepedagogiken som gemensam referensram Genrepedagogik och kamratbedömning /Robert Walldén
En spelifierad läsutmaning: 4 mil Snabb version: Läs på läsutmaningens webbsida där instruktioner och information till eleverna finns. Lite längre version med bakgrundsinformation och pedagogiska tankar återfinns nedan: Under höstterminen gick jag en distanskurs, Datorspel och lärande, vid Umeå universitet. I en fördjupningsuppgift skulle man tillämpa sina kunskaper och jag skapade då en spelifierad läsutmaning. Min spelidé grundar sig på ett uttalande av hjärnforskaren Martin Ingvar (i skriften Lära nr 5. För att sätta utmaningen i ett sammanhang har jag tittat ut en plats som ligger 4 mil från vår skola, nämligen ön Ven. Den kritik som riktas mot "gamification" handlar bland annat om man använder olika spel från spelmarknaden i undervisningen så är de inte gjorda med kursplanen och centralt innehåll som utgångspunkt utan med kommersiella intressen och underhållning som huvudsyfte. I denna läsutmaning finns flera saker som hör ihop med formativt lärande.
Lektioner med stationer och gemensam lärarledd läsning Skönlitteraturen och samhället Som jag har skrivit om i tidigare inlägg så läser en av mina klasser i årskurs två på samhällsprogrammet just nu Thérèse Raquin eller Den unge Werthers lidanden. Nu har vi kommit ganska långt i romanerna och som avslutande uppgifter ska eleverna längre fram dels delta i ett boksamtal, dels hålla ett försvarstal (”En författares försvar”) där de ikläder sig rollen av författaren och skriver och framför ett tal där de försvarar sitt verk och sitt syfte inför en kritisk samtida publik. Inför uppgifterna är det inte bara viktigt att eleverna läser romanen utan också förstår romanens plats i litteraturhistorien. I det centrala innehållet i kursen Svenska 2 står det att kursen ska behandla… ”relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.” I övrigt brukar jag i dessa sammanhang använda UR:s serie ”Hej Litteraturen!”. Åsa
Vilka elever planerar du för? ”Det finns en tendens bland både lärare och rektorer /…/ att dela in eleverna i ”svaga”, ”starka” och ”medel” efter vad de presterar i olika ämnen. Underförstått finns det en föreställning om vad en ”normal” elev förväntas klara av. ” (ur Skolinspektionens rapport Rätten till kunskap) Låt oss utgå ifrån att det finns olika prestationsgrupper i våra klasser. Alla lärare vet att de har elever som har olika lätt för att nå målen och vilka dessa elever är, men varför planerar vi inte undervisningen utifrån den kunskapen? ”24 av 40 skolor i kvalitetsgranskningen anpassar inte eller bara delvis undervisningen efter elevernas behov och förutsättningar. De som lätt når målen får kanske extrauppgifter, får genomföra uppgifterna med mer utmanande frågeställningar eller får arbeta med komplexare underlag, men alltför ofta är det just anpassningar som görs utifrån normen, det vill säga den planering som gäller för mittgruppen. Att diskutera
20 Questions To Guide Inquiry-Based Learning 20 Questions To Guide Inquiry-Based Learning Recently we took at look at the phases of inquiry-based learning through a framework, and even apps that were conducive to inquiry-based learning on the iPad. During our research for the phases framework, we stumbled across the following breakdown of the inquiry process for learning on 21stcenturyhsie.weebly.com (who offer the references that appear below the graphic). Most helpfully, it offers 20 questions that can guide student research at any stage, including: What do I want to know about this topic? How do I know I know it? These stages have some overlap with self-directed learning. References Cross, M. (1996). Kuhlthau, C., Maniotes, L., & Caspari, A. (2007).
Octalysis: Complete Gamification Framework (This is the Gamification Framework that I am most known for. Within a year, it was translated into 9 different languages and became classic teaching literature in the gamification space in the US, Europe, Australia and South America.) Octalysis: Complete Gamification Framework Gamification is design that places the most emphasis on human motivation in the process. In essence, it is Human-Focused Design (as opposed to “function-focused design”). Most processes design around function and efficiency – they try to get the job done as quickly as possible. Even though many Gamification techniques were in use long before video games were around, games were one of the earliest examples of a holistic approach to implementing Human-Based Design – so now we call it Gamification. In the past few years, I have been digging deep into the formulation of a complete framework to analyze and build strategies around the various systems of Gamification. The 8 Core Drives of Gamification 8) Loss & Avoidance
An Updated Digital Differentiation Model Ten months ago I published a Digital Differentiation model on this blog. I've been using the model to guide the work I do each day and I've been sharing it via webinars and hands-on training sessions.Of course, ten months is a long time in the world of edtech, and I've added some new tools and resources to my personal teaching toolkit, so I decided it was time to update the model and tweak it just a bit. The original article and interactive graphic can still be found on this blog. Here is the new post: Technology is a tool that can be used to help teachers facilitate learning experiences that address the diverse learning needs of all students and help them develop 21st Century Skills, an idea supported by the Common Core. At it's most basic level, digital tools can be used to help students find, understand and use information. 3 Components: Essential Questions Student-driven learning experiences should be driven by standards-based Essential Questions. Flexible Learning Paths
A Teacher's Guide to Differentiating Instruction Introduction Does effectively teaching 30 students in one classroom require teachers to develop 30 lessons, one tailor-made for each student? Or should teachers “aim for the middle” and hope to reach most students in a given lesson? The answer is not simple. While most would agree it is impractical to try to individualize every lesson for every child, research has shown that teaching to the middle is ineffective. What is Differentiation? Simply stated, differentiation is modified instruction that helps students with diverse academic needs and learning styles master the same challenging academic content. How to Start Four planning steps set the stage for effective differentiated instruction. Vary Materials Author Joyce Van Tassel-Baska (2003) suggests that the selection of materials for use in the classroom is a crucial next step to effective differentiated instruction. Nonfiction and fiction, written at a variety of reading levels. Vary Process Vary Assessment Conclusion References Good, M.