background preloader

Ett inkluderande klassrum? Bara om eleverna anser det!

Ett inkluderande klassrum? Bara om eleverna anser det!
I en mycket läst artikel av Nilholm och Alm undersökte de båda forskarna hur lärare bar sig åt för att få nå inkludering. En klass valdes ut utifrån resultat i en pilotstudie. I pilotstudien ingick åtta klasser som hade rykte om sig att vara inkluderande. Sex strategier för inkludering Klassen som valdes ut bedömdes vara mer inkluderande än övriga sju klasser. Dessutom var elevgruppen mycket heterogen. Anpassning av instruktioner utifrån varje elevs behov. De båda lärarna betonade betydelsen av liten klasstorlek och av ett lika synsätt på undervisning och fördelning av arbetsuppgifter. Kritik mot användning av inkluderingsbegreppet Nilholm och Alm betonar vikten av att tydligt definiera vad inkludering är. En mycket heterogen elevgrupp Vid valet av klass för att undersöka inkludering var elevsammansättningen viktig. Det fanns redan tidigt i förskolan farhågor om att flera barn i gruppen inte skulle ha en chans att lyckas i skolan. Att se elevers olikheter som något positivt Referens Related:  Skola

Dylan Wiliam Nu i svensk översättning – ”Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken” av Dylan Wiliam. Boken har två huvudsyften. Det ena är att komma med enkla, praktiska idéer om förändringar som varje lärare kan göra i klassrummet för att utveckla sin undervisning. I kapitel 1 visar författaren varför skolprestationer är viktiga och varför bättre utbildning är angeläget. klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål och framstegåstadkomma effektiva klassrumsdiskussioner, aktiviteter och inlärningsuppgifterge feedback som för lärandet framåtaktivera eleverna till att bli läranderesurser för varandrasamt att äga sitt eget lärande.

Stöd för att utveckla undervisningen Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Planeringen ska vara ett stöd för läraren, så att hon eller han kan försäkra sig om att undervisningen leder mot de nationella målen. Läraren ska även kunna använda planeringen för att utvärdera elevernas kunskaper och den egna undervisningen samt för att kommunicera med elever, föräldrar, rektorn och andra lärare. Använd Skolverkets Planera ett arbetsområde och klicka + för att läsa mer om planering. Vid planeringen bör läraren: – Skolverket Ta del av lärmoduler för att utveckla undervisning. Att ha modeller för hur lektioner kan läggas upp och strategier för genomförandet underlättar för utvärdering, utveckling och förbättring av undervisningen. Markus Anhages fyrablocksmodell The Big Five

Miniwhiteboards aktiverar eleverna Det var när so- och svenskläraren Mikael Sjöström, Negline skola i Nacka, såg Lilla Aktuellt tillsammans med sin klass, som han upptäckte en typ av undervisning där eleverna har varsin whiteboard under lektionerna. – Det såg väldigt intressant ut eftersom det gjorde eleverna aktiva, säger han och tillägger: – Det krävs på ett eller annat sätt tankeverksamhet och handlande för att lärande ska komma till skott. Men man vet aldrig riktigt vad som försiggår i elevernas huvuden. Men på det här sättet ser man just det. Mikael Sjöström köpte in whiteboards i a4-format som hans elever fick börja använda. – Jag tycker att man kommer åt många bra aspekter av lärandet. Han nämner fem användningsområden. – Jag kan be eleverna skriva upp tre begrepp om det vi höll på med förra lektionen. Tavlorna kan dessutom användas som anteckningsblock istället för papper. ­– Där kan du anteckna stödord till en bok eller film och plocka ut begrepp. Som tredje användningsområde nämns utvärderingar. Vad tycker eleverna?

Bilden av skolan har blivit missvisande Annons Publicerad kl Dela Skicka länk via e-post Mest läst Opinion Hela SvD.se ”Lagen kommer att ändras – men hur?” ”Viktigt att ta debatten om ... ”Fel av myndighet när imam bjöds in” ”Står för könsapartheid.” Gör miljöförstöring kriminellt ”Inför begreppet ecoride i internationell ... ”Rösta för ett öppet Europa den 25 maj” Gemensamt upprop: Missa inte ... Brännpunkt 25/4 ”Rätten till privatliv måste skyddas bättre” Advokaten Anne Ramberg ... Utrikes 25/4 Svensk major fördes bort i östra Ukraina OSSE-observatörer greps. Näringsliv 25/4 FP: Sälj Nuon – enda förnuftiga beslutet ”Ska inte behöva acceptera ... Teknik och telekom 25/4 Tele2 chockhöjer bredbandspris ”Vi pumpar in pengarna i utbyggnad av ... Första Tjeckien-förlusten någonsin Sveriges innebandyherrar åkte i kväll ... Roma fortsätter att jaga Juventus Juventus får vänta minst en vecka till ... Mario Gomez borta för säsongen Knäskadan Fiorentinas tyske anfallare Mario ... Phelps tvåa i comebacken Michael Phelps simmade på 52,13 i finalen på 100 ...

Why so many kids can’t sit still in school today The Centers for Disease Control tells us that in recent years there has been a jump in the percentage of young people diagnosed with Attention Deficit and Hyperactivity Disorder, commonly known as ADHD: 7.8 percent in 2003 to 9.5 percent in 2007 and to 11 percent in 2011. The reasons for the rise are multiple, and include changes in diagnostic criteria, medication treatment and more awareness of the condition. In the following post, Angela Hanscom, a pediatric occupational therapist and the founder of TimberNook, a nature-based development program designed to foster creativity and independent play outdoors in New England, suggests yet another reason more children are being diagnosed with ADHD, whether or not they really have it: the amount of time kids are forced to sit while they are in school. This appeared on the TimberNook blog. State-based Prevalence Data of ADHD Diagnosis (2011-2012): Children CURRENTLY diagnosed with ADHD (Centers for Disease Control) By Angela Hanscom

Mickes mattevideoklipp gör succé på internet Videokameran riggas snabbt upp i ett tomt klassrum på Granbergsskolan i Bollnäs. Läraren Micke Sundström har inget manus, men har inga problem med att prata in i kameralinsen när han ska spela in ett nytt avsnitt om matematiska problem. Tanken är att eleverna, när som helst och i lugn och ro kan få hjälp i sin undervisning med hjälp av en dator, mobiltelefon eller surfplatta. – För våra elever tror jag att det är trevligt med ett känt ansikte och en dialekt de känner igen, men sen har det har visat sig att det är många andra i Sverige som tittar på filmerna. Hittills har det blivit cirka 150 filmklipp, det mest populära, som har visats över 32 000 gånger, handlar om hur man förenklar uttryck med parentes. – Man märker inför nationella prov, då ökar frekevensen på tittningar rejält. Skrotade läroböckerna Micke Sundström har mestadels spelat in klippen på sin fritid, men intresset för digital teknik märks även i det traditionella klassrummet där läroböckerna mer eller mindre har skrotats.

Betyg - Så funkar det! | Pedagog Värmland Det här är en film för vårdnadshavare i grundskolan om hur betygssättning går till. Den fungerar bra att visa på föräldramöten eller för föräldrar att titta på hemma. Filmen är helt fri att visa och sprida på det sätt ni tycker är lämpligt. Creative Commons-licensen finns längst ner på sidan. Svensk, arabisk, somalisk och engelsk textning går att slå av och på med "Subtitles/CC" nere till höger i videofönstret. Ett samarbetsprojekt pågår nu för att översätta till fler språk. Filmen finns också i en teckenspråkstolkad version. Filmen bygger på de frågor om betyg och kursplaner som Anna Karlefjärd (lärare och betygsforskare) och andra lärare har fått från elever och föräldrar. Det här tar filmen upp: Nytt skolspråk Nya styrdokument för skolan gör att skolspråket förändras en del och det kan göra att det blir svårare för elever, vårdnadshavare och lärare att förstå varandra. Varför ny läroplan och ny betygsskala? Kunskapskrav Kommunikativ kursplan Hur sätter vi betyg? //Uppdatering maj 2016//

Dags att sparka föräldrarna ur skolan? Samma dag som vår skolavslutning var jag inbjuden att prata under rubriken "Föräldrar - stjälp eller hjälp" på ett lunchmöte hos Rotary i Söderköping. Jag blev glad både över ämne och forum. Rotary är en organisation som på ett genialiskt sätt kombinerar egennytta med allmännytta – ett professionellt nätverk till gagn för den egna karriären i kombination med ett målmedvetet och effektivt arbete för en bättre värld. ... Något okomplicerat ämne är inte relationen föräldrar - skola. När jag gick i skolan hade föräldrar en högst undanskymd roll, och en roll som var helt på skolans villkor. Om en lärare ringde hem, om en förälder blev kallad på möte hos rektor – ja då var man som elev alltid i trubbel. Idag då? Det vi behöver ägna tankeverksamhet åt är inte föräldrarna som sådana utan vilken föräldraroll vårt samhälle genererar. En tydlig trend är att föräldraengagemanget idag handlar om det egna barnet. Vad beror de här trenderna på? Det här tycker jag är förskräckligt. 1.

Lär dig grunderna Innehåll:STEG 1 En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” STEG 2 En förståelse för BFL-strategiernaSTEG 3 En förståelse för metodernaSTEG 4 Andras erfarenheter STEG 1 – En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” Titta på föreläsning med Jan Håkansson om ”Synligt lärande” (52:44) eller läs Skolverkets artikel Undervisning inte skolans huvuduppgift för att ta del av de grundläggande slutsatserna i John Hatties forskning om att synliggöra lärandet. Synligt lärande i Svedala Tillbaka upp STEG 2 – En förståelse för BFL-strategierna I filmklippet Introduktion – formativ bedömning (28:31) får du precis det som titeln säger. Varför bedömning för lärande? - Om Bristfokusering (4:37) - Om skillnaden mellan formativ bedömning och summativ bedömning (6:22) Forskning.se har publicerat tio frågor och svar med fokus på elevperspektiv där du kan läsa om elevinflytande, bra undervisning, bedömning ur ett elevperspektiv. Eva Minten – Skolverket berättar om:

Att hålla en IUP levande… Så har det gått ca två månader sen utvecklingssamtalen och elevernas IUP har som fysisk företeelse fallit i glömska, i alla fall hos eleverna. Ska man diskutera deras IUP med dem, får man börja med att visa papperet och säga ”minns du den här?” Mina elever är 7-8 år gamla, har sett sin IUP en gång och jag måste erkänna att jag nog inte fick alla mina elever att till fullo förstå innebörden och syftet med detta papper. För ett antal år sedan gavs det ut ett häfte om IUP, skrivet och sammanställt av Helena Moreau och Steve Wretman. Förmåga att tolka och analysera.Kommunikativ förmågaFörmåga att identifiera och lösa problemosv… Dessa förmågor var direkt följda av citatet ”Utvecklingssamtal och IUP ska fokusera på hur eleverna inom olika ämnen utvecklar dessa centrala förmågor”. När vi satte igång med matriser var vi ett par kollegor som diskuterade detta med levande IUP ganska mycket. Om vi utgår ifrån Dylan Williams 5 nyckelstrategier, kan man se att målpärmen tangerar 4 av dem.

Skola Om cookies på våra tjänster SVT sparar viss data för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda SVT:s tjänster godkänner du detta. Agenda Uppdrag granskning Debatt Korrespondenterna Dokumentärserie: Kärrtorp – efter smällen Dokumentärfilm: Camelen – vår kvinna i Kairo Dokument utifrån Dokument utifrån: Krigarna från norr Dokument utifrån: En farlig idé Dokument inifrån: Jas och de hemliga affärerna Dokument utifrån: Krigets glömda offer Hallå Dakar! Dokument utifrån: Rövarna Dokument utifrån: Nedräkning i Afghanistan Dokumentärfilm: Förortens pantrar Dox: Tillbaka till Homs Kobra Babel Veckans föreställning Musik special Dox: The imposter Dokumentärfilm: Den okände Schindler Dox: Frihet bakom galler Dokumentärfilm: Kongoveteranerna K special: Gruppen och herrarna Dokumentärserie: Världskrigen K special: Never Back down – modeskaparen Ann-Sofie Back Dox: När tv kom till Bhutan Designreportage Dox: Belleville baby Inred med loppis Nobel Vetenskapens värld Vetenskapens värld: Ebola Mitt i naturen Studio natur

BFL frågebatteri Föräldrautbildning om Lgr 11 Jag brukar använda föräldramöten till att visa föräldrarna det vi gör och hur vi gör det. Det kan vara hur vi räknar kort division, problemlösningsstrategier eller kunskapskrav. I år har det blivit ett annat upplägg eftersom jag har haft presentation för alla föräldrar, då vi på våra föräldramöten samlar alla föräldrar först innan vi går vidare till respektive klassrum. Vid de träffarna för f-2 och 3-6 har jag presenterat Lgr 11, kunskapskrav, förmågor och the big five på 15 minuter. Därefter har det varit ett fullt program av andra frågor. Föräldrarutbildning Välkomna till en kväll där alla föräldrar som önskar får möjlighet att få mer kunskap om dagens skola! Vi började med att titta på de olika betygssystemen som har varit och vilka skillnader det är på dem. Därefter tittade vi på the big 5 och funderade på vilka förmågor som man använder varje dag.Det blev en intressanta diskussioner vid borden och vi kom även in på vilka förmågor framtiden kan tänkas kräva.

Läsandet bland pojkar ökar kraftigt Pojkars läsförståelse har varit ett mörkt kapitel i den svenska skolhistorien. Men nya siffror från SCB visar att läsandet bland pojkarna i årskurs fyra till sex nu har ökat. – Är det en utveckling som håller i sig är det väldigt glädjande, säger läsforskaren Caroline Liberg. Internationella undersökningar som Pisa har etablerat bilden av hur svenska elevers läsförståelse blir allt sämre. Sämst är den hos pojkar. I den senaste Pisaundersökningen hade svenska pojkar i snitt 51 poäng lägre resultat än flickor. Men ny statistik från SCB visar att den negativa utvecklingen redan kan vara på väg att vända. – Är det en utveckling som håller i sig är det väldigt glädjande. Caroline Liberg är överraskad av SCB:s resultat och är inte säker på vad som ligger bakom vändningen. Caroline Liberg tror att det är läsandet av skönlitteratur som ökat. – Vi har haft en väldig satsning på läsning av skönlitteratur. SCB har även frågat barnen om de följer nyheter minst en gång i veckan.

Related: