Genrer | Skrivguiden Det finns ett hav av litterära genrer och former. De två huvudsakliga är skönlitteratur och facklitteratur. Här är en summering: Skönlitteratur Skönlitteratur omfattar kort sagt berättelser och texter skrivna med ett konstnärligt syfte. Subgengrer: Epik, lyrik och dramatik All skönlitteratur, oberoende av vilken form den tar, kan i regel klassificeras som antingen epik, lyrik eller dramatik. Epik – Berättande litteratur.Lyrik – Poetiska texter som försöker förmedla en känsla, till exempel sånger eller dikter.Dramatik – Berättelse tänkt att sättas upp som teater eller skådespel. Noveller & romaner En novell är typiskt en kortare berättelse som behandlar en händelse, till skillnad från romaner som behandlar en längre tidsperiod och inkluderar en mer utvecklande historia och många händelser. Läs gärna Skrivguidens artiklar om att skapa bra karaktärer, bipersoners roller, samt att planera romaner med post-it-lappar. Poesi Facklitteratur Biografier & memoarer Essäer
Svenskläraren tolkar begreppen genrer respektive texttyper | Min undervisning De olika begreppen genrer och texttyper förekommer flitigt i skolans värld, men vad är vad? Och vad ska vi använda för att benämna de olika texter eleverna ska lära sig behärska enligt Lgr11? Jag kommer försöka reda ut och tolka begreppen och varför vi ser så olika på dem. Jag kommer också lista de olika familjerna av texttyper och visa på vilka texter som hör hemma i det centrala innehållet i svenska och vilka som inte gör det genom att skriva exempel på olika texttyper efter varje familj. Bild: Varför reda ut det? Till att börja med ska jag svara på varför det här är viktigt för mig. Vad gäller? Svaret jag kom fram till är att vi ska använda oss av begreppet texttyper i grundskolan. Litteraturvetenskap och språkvetenskap förväxlar begreppen En konflikt uppstår i bruket av begreppen eftersom genrer används inom litteraturvetenskapen där de tre grundgenrerna är lyrik, dramatik och epik. Texxtyper i skolan enligt Lgr11 Sahlin, Per.
Givande samtalsövning. | Hanna Fjeld Idag drog vi igång höstens första ”kurs” i svenska. Den är ett samarbete mellan svenska och SO och kommer mynna ut i en politisk debatt där eleverna får representera olika partier. Jag kommer säkerligen berätta mer om upplägget längre fram, men nu tänkte jag tipsa om en mycket användbar samtalsövning som fick vara en del av läsårets första svensklektion. Idén fick jag ursprungligen från en utbildning som jag gick i regi av Didaktikcentrum (mycket bra!) där vi fick testa på att redovisa vår hemläxa på detta vis. 1. Tiderna kan naturligtvis anpassas efter ämnets svårighetsgrad. I denna relativt enkla övning som tar ca 10 minuter att genomföra får eleverna träna på en hel del: uttrycka åsikter, resonera, motivera, ställa frågor, bygga på andras resonemang, hålla igång samtalet, lyssna aktivt, sammanfatta. Åttorna jag hade idag gillade verkligen övningen och ville göra den fler gånger. Länkar till min Prezi som jag använde under lektionstillfället HÄR. /Hanna
Vilken strategi är bäst att använda? PISA 2009 kartlade hur eleverna använder lässtrategier. Detta gjordes genom att presentera konkreta lässituationer för eleverna och låta dem rangordna vilka strategier de ville använda. Eleverna fick rangordna hur nyttiga olika strategier är för två olika ändamål. Först gällde det att ”förstå och komma ihåg” innehållet i en text. Fokus låg här på att eleverna skulle förstå och minnas. Den första lässituationen var: Du måste förstå och minns informationen i en text. Eleverna fick rangordna följande strategier: Jag koncentrerar mig på de delarna av texten som är lätta att förstå.Jag läser snabbt igenom texten två gånger.Sedan jag läst texten, diskuterar jag innehållet med andra människor.Jag stryker under viktiga delar av texten.Jag sammanfattar texten med egna ord.Jag läser texten högt för en annan person. Hur skulle du rangordna strategierna? Den andra uppgiften löd: Du har just läst en lång och ganska svår tvåsidig text om variationer hos vattennivån i en sjö i Afrika.
Naturvetare löser grammatikproblem - Två pedagoger - ett klassrum I årskurs två (naturvetarprogrammet) går 24 elever med 20 olika nationaliteter. Flertalet elever behöver jobba med ordföljden när de skriver. Tidigare har vi gått igenom satsschemat för både huvudsatser och bisatser med en molande känsla (tomma ansiktsuttryck) av att inte ha nått fram. Förmodligen inte ens halvvägs. Alltså hög tid att prova nytt grepp för att prata om språkriktighet. Vi introducerade ett kort grammatikupplägg med att säga till eleverna att de skulle kika på tre meningar från elevtexter i en annan klass och årskurs (för att låta sändaren stå som anonym) med olika språkfel. 1. 2. 3. Exempelmeningar 1. 2. 3. Märk nu vad som händer i klassrummet. Efter tre minuter bryter vi och ber om den första lösningen. I den första meningen frågar vi eleverna varför de har satt punkt efter någon. Till alla tre exempelmeningar får vi nya, språkriktiga meningar, men framför allt får vi en diskussion om språket! Slutligen. Vi jobbar vidare och återkommer till dig!
sv 2 - tema: utvandrarna sv1 - utredande uppsats, web junkie Klassläsning av romaner - några ingångar Att läsa klassiker med hjälp av lässtrategier Just nu läser jag Kejsaren av Portugallien av Selma Lagerlöf i min Na3:a. Vi ska träna förmågan att göra textnära analyser. Innan vi började läsa aktiverade vi bakgrundskunskap (en annan lässtrategi!) Än så länge har vi haft tre boksamtal: varje samtal har utgått ifrån strategierna och eleverna har suttit gruppvis och diskuterat sina frågor, oklarheter och tillsammans letat nyckelmeningar som de redovisat för de andra grupperna. Ännu har jag inte utvärderat lässtrategierna med eleverna men när jag har gått runt och lyssnat på dem har det slagit mig hur mycket de har lagt märke till i texten och hur väl många av dem förstår den.
Vad gäller egentligen när man vill arbeta med bokrecensioner och internet i skolan? Vad gäller egentligen när man vill arbeta med bokrecensioner och upphovsrätt i skolan när det gäller publicering på internet? Det delas flitigt på sociala medier boktips och bokrecensioner från olika skolor. Någonstans i min ryggmärg blir jag alltid lite orolig (fast jag är en flitig delare) Inte först, först imponerad, sedan beundrande, sedan funderar jag på vem jag kan dela det vidare till för att få en följdeffekt och sedan inträffar det som alltid kommer… Men vänta nu, är detta ok? Får man använda bokomslag i bokrecensioner eleverna gjort och sedan dela på internet? Jag tror en del lärare avstår att arbeta med detta eftersom man är osäker på vad som gäller; får man? På Facebook delades detta boktips som lockade mig till att trycka på playpilen. Jag tog kontakt med Marie Trapp, som är lärare i klassen och frågade om det var ok att använda deras Animoto-presentation i detta inlägg:) Länk till bilden ovan för att se boktipset: Observera: