Genrepedagogik - det fungerar Vår kommun deltar i Läsa-Skriva-Räkna-satsningen och det har inneburit att många pedagoger som arbetar med de yngre eleverna har fått ta del av väldigt intressanta workshops och föreläsningar inom svenska, svenska som andraspråk och matematik. Dessutom har vi fått träffa andra lärare i kommunen och diskuterat viktiga frågor som man aldrig hinner med annars. Utöver det har vi fått litteratur, pedagogiskt material, matte-spel och annat som man kan använda direkt i sina klasser. Ett mycket bra upplägg med många intressanta träffar. Idag var det dags för en uppföljning av förra årets boksamtalsprojekt. Med förra årets projekt i ryggen ska man nu i år fortsätta med ett boksamtalsprojekt med faktaboken som bas. Jag berättade om vårt projekt som heter "Faktaboken - vägen till språk- och kunskapsutveckling". Sedan är det dags för fas 2, att läsa en faktatext gemensamt. Jag ska exemplifiera. Ett annat exempel om björnen, som en del elever redan kände till, var att björnar sover på vintern.
Föreläsning med Adrienne Gear: Att läsa faktatexter I onsdags fick jag möjligheten att delta i kanadensiska Adrienne Gears workshop ”Nonfiction Reading Power – Linking thinking with reading information”. Det var proffsiga Toura Hägnesten, utvecklingslärare på utbildningsförvaltningen och bloggare på Pedagog Stockholm, som hade ordnat föreläsningen. Adrienne Gear är författare till boken Att läsa faktatexter – undervisning i kritisk och reflekterande läsning som Natur och Kultur ger ut. Adrienne Gear arbetar som lärare på en grundskola i Kanada, men som lärare på gymnasiet är det ändå ”hög igenkänningsfaktor” att lyssna på henne. Adrienne Gear berättade om vad hon kallade för ”The Big Shift” i British Columbia och hur lärarna har gått ifrån ”comprehension questions” till ”comprehension instruction”, det vill säga från att mäta läsförståelse till att verkligen på djupet undervisa i läsförståelse. Adrienne berättade om en övning som hon använde med yngre elever för att diskutera vad som händer i oss när vi läser. Låna gärna! Åsa Edenfeldt
Att jobba med återgivande text – cirkelmodellen Vårt arbete med återgivande text började med ett besök på Naturrum på Kulbackens museum. När vi var där tog jag många kort på eleverna och det vi såg. Nästa dag fick eleverna jobba med att sortera korten i kronologisk ordning. Nästa uppgift var att skriva en bildtext till varje bild. Nästa steg var att skriva en gemensam text på cleaverboarden. ”Muséet Kulbacken och Naturrum En torsdag för tre veckor sedan åkte vi till Muséet Kulbacken. Först åkte vi buss. Sedan tittade vi på blommor som heter krokus. Sen pratade vi med Janne och vi ställde frågor till honom. Det var en spännande och härlig dag. Efter detta jobbade vi ungefär tre lektioner med att läsa, förstå och på olika sätt jobba med gamla elevtexter inom den återgivande genren. Sedan var det dags för ytterligare en lektion utanför skolans väggar. ”Centrum En dag vi gick till stan. Först vi gick till bussen , sen åkte vi med bussen. Det var en perfekt dag och vi vill att gick en andra gång.” ”Exkursion i stan Det var en härlig dag !
En berättelsestruktur växer fram Under vårterminen när jag satte mig ner och skulle formulera omdömen för mina elever var det helt plötsligt väldigt tydligt att alla mina elever hade en gemensam nämnare, de behövde alla utveckla sina berättande texter så texterna "har en enkel röd tråd samt i huvudsak fungerande handling" (Lgr 11). En del av det centrala innehållet för att arbeta med just detta är "Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll.Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning" men jag valde att återknyta till de genrepedagogiska begrepp vi redan arbetat med inom den narrativa (berättande) genren under året. Om du inte är insatt i hur den narrativa genren är uppbyggd och hur man kan konkretisera detta för eleverna rekommenderar jag dig att kolla igenom Björn Kindenbergs slideshare om just detta: Björn har även beskrivit denna genre i ett väldigt läsvärt blogginlägg. Vi identifierade olika berättelsers händelser, komplikationer och lösningar.
Adrienne Gear Reading Power homepage Mitt Flippade Klassrum | Strukturera mera! I dagens DN publiceras följande artikel: Oredan ökar i klassrummen trots tuffare tag Det som förvånar mig mest är att folk fortfarande blir förvånade av att ”tuffa tag” inte hjälper för att strukturera och skapa ordning i klassrummen. När man försöker lösa ett problem i klassrummet genom att använda sig av metoder som kanske fungerade för 50 år sedan på dagens unga och morgondagens vuxna, ja snacka om att använda ”fel” metoder. -Av med kepsen! -Sitt still! -Lyssna på läraren! -Visa respekt! Det där sista ger mig rysningar. Vad är då framgångsfaktorer i ett klassrum? Artikeln pekar även ut faktorer som jag arbetar mycket med i Mitt Flippade Klassrum. ”Lägger du alltid ut dina lektionsplaneringar i blogg?” ”Jag tänker att det inte alltid blir som man tänkt och en lektion behöver ta en annan riktning. Mitt sätt att skapa struktur handlar inte om ”ordning och reda” i klassrummet. Men svaret är också Nej. Tänk så här. Oredan ökar i klassrummen trots tuffare tag.
Genrepedagogik är fusk? "Det här är ju som fusk!" sa en av mina elever idag. "Fusk! Det eleven tycker är fusk kallar jag för planeringsmodell eller skrivmodell och det kommer jag beskriva lite närmare längre fram i inlägget men först lite bakgrundsinformation. Jag berättade för eleverna att vi skulle börja med ett nytt arbetsområde, att vi ska lära oss mycket om olika svenska djur som lever vilt i vårt land men att vi även skulle lära oss att läsa och skriva texter som handlar om olika djur. Vi tittade på en exempeltext, en av de genre-affischer som finns i boken Låt språket bära - genrepedagogik i praktiken som vi har uppsatt på väggen. Jag pekade sedan på textens olika stycken och frågade eleverna varför det var luft mellan en del meningar och varför texten är uppdelad i olika stycken. "De andra styckena då, vad står det där tror ni?" När eleverna tillsammans hade fått en slags förförståelse inför vilken typ av textgenre vi skulle arbeta med var det dags att gå in på det djur vi skulle börja med, rådjuret.
Fem strategier för läsning av faktatexter Vad har jag lärt mig av att läsa boken ”Att läsa faktatexter” (Gear 2015)? Jo, fem nya lässtrategier som är anpassade just till läsning av faktatexter. Här vill jag påstå att Gears bok fyller ett behov. Bilden nedan, förståelsestrategier för faktatexter, är bilden som hela boken bygger på. De fem strategierna är: Zooma inStälla frågor och göra inferenserAvgöra vad som är viktigtGöra kopplingarTransformera Varje strategi gås igenom i ett eget kapitel i boken tillsammans med konkreta lektionsförslag. Textstrukturerna finns inlagda i ett formulär med rubriker som t.ex.: Vad är det? FKTB är en uppgift som behövs. Känner du dig säker på skillnaden mellan en inferens och en förutsägelse? […] processen är liknande genom att man fyller i vad man ännu inte vet, men när man har läst färdigt besannas förutsägelsen eller också gör den inte det. I slutet av boken presenteras en bedömningsmatris för läsning av faktatexter. Sammanfattningsvis genomsyras boken av att läsande handlar om tänkande.
Den elektriska flickan Ulf Nilsson Den elektriska flickan Man brukar tala om brinnande och förtärande kärlek. Men det är bara ljumt prat i jämförelse med den heta historia jag nu ska berätta. Den utspelade sig någon gång i början av seklet i en liten by i skogstrakterna i Blekinge. Det var när elektriciteten var ny och man även ute på landet kunde få elektriskt lyse vid köksbordet. Just när strömmen drogs till denna by föddes en flicka. Flickebarnet var ilsket och skrek och skrek. Det gick inte riktigt som han hoppats. Efter två år hade hon vuxit till sig. Det var något märkligt med flickan, det såg föräldrarna genast. Det kunde också spraka om henne och ibland om nätterna var hon liksom självlysande. Flickan hade energi på något vis, det var alla ense om. Hade föräldrarna varit riktigt uppmärksamma så skulle de anat oråd. – Det var en underbar trollerikonst hon lärt sig, sa hennes mor och far bara och applåderade. Det sprakade alltid i radioapparaten när hon kom in i rummet. Där slutar historien.