Hur kan jag stötta NO-lärare att arbeta mer språkutvecklande? Frågan dök upp på Facebook ikväll, ställd av Malin Runering, och jag ägnade lite tid åt att svara och tipsa om lite lästips och annat. Annika Sjödahl tyckte att svaret skulle passa bra som ett blogginlägg och det har hon självklart helt rätt i så här kommer det: Vilka språkliga krav ställer kunskapskraven? Ja, hur kan man stötta NO-lärare att arbeta språkutvecklande? Skolverkets stödmaterial Skolverket har arbetat fram ett stödmaterial som handlar om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och de delar som handlar om språkutvecklande arbetssätt inom naturvetenskapliga ämnen och teknik finns samlat på en och samma sida. Planera språkutvecklande Jag har vid ett flertal tillfällen planerat tillsammans med ämneslärare och försökt hjälpa till att hitta språket i ämnet och dessa Pauline Gibbons-frågor är en bra utgångspunkt:Vilken språknivå ligger mina elever på? Att diskutera Skolverkets kommentarmaterial Få syn på språket är intressant att ha som "bokcirkel". Filmer Lästips Börja i läroplanen
Språk i alla ämnen för alla elever på Släbro/Råbyskolor Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Materialet i utvecklingspaketet ger stort utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Deltagarna arbetar enskilt med olika uppgifter före eller mellan träffarna. Förslag på arbetsgång Film
Arbetsgång Lgr 11 eller din skolforms läroplan, Få syn på språket och Greppa språket är underlag som bör finnas med under arbetets gång. Det är en fördel om deltagarna i arbetet har läst dessa dokument i förväg. Möte 1 Enskilt arbete inför mötet Läs del 1 och 2 (sidan 2-6) i diskussionsunderlaget Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Under mötet Titta på de två filmerna Språk i alla ämnen del 1 och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Möte 2 Använd ämnesspecifika texter i undervisningen och pröva en eller flera av de stöttningsstrategier ni kommit överens om. Berätta om era erfarenheter av att använda tydliga stöttningsstrategier i undervisningen. Möte 3 Ta reda på elevernas erfarenheter, föreställningar och ämnesspråkliga förkunskaper i undervisningen inför ett nytt undervisningsinnehåll eller ämnesområde. Berätta om era erfarenheter av den genomförda undervisningen. Möte 4 Pröva de delar som ni enats om i din undervisning och skriv ner dina egna reflektioner kring vad som händer. Möte 5
check Quick fix till språkutvecklande undervisning Nä, någon quick fix finns tyvärr inte men för oss som gillar checklistor så har Pauline Gibbons skrivit några bra checklistor som jag tänkte visa er. Checklistorna kommer från hennes böcker Stärk språket stärk lärandet och Lyft språket lyft tänkandet. Jag fick en fråga från Sara Bruun om hur man kan arbeta mer språkutvecklande inom engelskundervisningen och då kom jag och tänka på Pauline Gibbons checklistor. Den ena handlar om att i undervisningen få variation och balans mellan att tala, lyssna, läsa och skriva och den andra handlar om fem steg att öka språkmedvetenheten i ämnesundervisningen. Skolverket har också tagit fram en checklista som kan vara användbar: Checklista för språk- och kunskapsutvecklande undervisning. Vill ni ta del av några konkreta exempel på språkutvecklande undervisning finns en hel del inlägg i min blogg men ni kan även ta del av de filmer som finns kring det arbetssätt och de aktiviteter och övningar som nämns i Pauline Gibbons böcker:
Att arbeta aktivt med ordförståelse Hur gör vi egentligen för att våra elever ska lära sig nya ord? Det pratas mycket just nu om läsförståelse och strategier för att förstå en text men vi pratar inte lika mycket om strategier för att förstå ord. Vilket är intressant eftersom vi vet att själva ordförståelsen är av yttersta vikt för att vi ska förstå den text vi läser. Jag läser just nu en Educator's practice guide som heter Teaching Academic Content and Literacy to English Learners in Elementary and Middle School, en skrift som väcker många tankar och ger flera nya idéer. I skriften ges fyra evidensbaserade (för fullständiga referenser, ta del av skriftens referenslista) rekommendationer för hur man kan undervisa elever som har "engelska som andraspråk" och skriften beskrivs så här: Den första rekommendationen, som detta blogginlägg kommer att beröra, lyder så här: Teach a set of academic vocabulary words intensively across several days using a variety of instructional activities Välj en lämplig, intresseväckande text
Lässtrategier från fyra modeller 15 lässtrategier varav två, ställa frågor och sammanfatta, finns med i alla. Föregripa finns med i tre. Kontrollera samt visualisera och organisera finns med i två. Vad säger då detta mig? Jo, att det finns många sätt att presentera och/eller kategorisera strategierna både som överordnade och underordnade kategorier. En strategi är inte en egen, fristående färdighet utan motsvarar oftast en rad aktiviteter som tillsammans och samtidigt möjliggör, stöder och underlättar läsförståelsen. Lässtrategier från fyra olika modeller (Roe 2014). Ovanstående översiktsbild som pdf-fil: Översikt lässtrategier från fyra olika modeller Ovanstående figur tydliggör likheter och olikheter mellan de olika modellerna. Att hitta samband och dra slutsatser är varandras förutsättningar. Vi kan också läsa tabellen vertikalt och ser då att varje modell bygger på 8, 7, 4 respektive 6 huvudstrategier. Jag säger det igen – läs boken ”Läsdidaktik”!