Läsandet bland pojkar ökar kraftigt

Pojkars läsförståelse har varit ett mörkt kapitel i den svenska skolhistorien. Men nya siffror från SCB visar att läsandet bland pojkarna i årskurs fyra till sex nu har ökat. – Är det en utveckling som håller i sig är det väldigt glädjande, säger läsforskaren Caroline Liberg. Internationella undersökningar som Pisa har etablerat bilden av hur svenska elevers läsförståelse blir allt sämre. Men ny statistik från SCB visar att den negativa utvecklingen redan kan vara på väg att vända. – Är det en utveckling som håller i sig är det väldigt glädjande. Caroline Liberg är överraskad av SCB:s resultat och är inte säker på vad som ligger bakom vändningen. Caroline Liberg tror att det är läsandet av skönlitteratur som ökat. – Vi har haft en väldig satsning på läsning av skönlitteratur. SCB har även frågat barnen om de följer nyheter minst en gång i veckan. Föreningen Läsrörelsen ligger bakom flera projekt för att få fler barn att läsa. – Det finns en stor press från skolan på att man ska läsa.

Dags att sparka föräldrarna ur skolan? Samma dag som vår skolavslutning var jag inbjuden att prata under rubriken "Föräldrar - stjälp eller hjälp" på ett lunchmöte hos Rotary i Söderköping. Jag blev glad både över ämne och forum. Rotary är en organisation som på ett genialiskt sätt kombinerar egennytta med allmännytta – ett professionellt nätverk till gagn för den egna karriären i kombination med ett målmedvetet och effektivt arbete för en bättre värld. ... Tänk om vi kunde använda det receptet för föräldraengagemang i skolan? Något okomplicerat ämne är inte relationen föräldrar - skola. När jag gick i skolan hade föräldrar en högst undanskymd roll, och en roll som var helt på skolans villkor. Om en lärare ringde hem, om en förälder blev kallad på möte hos rektor – ja då var man som elev alltid i trubbel. Idag då? Det vi behöver ägna tankeverksamhet åt är inte föräldrarna som sådana utan vilken föräldraroll vårt samhälle genererar. En tydlig trend är att föräldraengagemanget idag handlar om det egna barnet. 1.

Stöd för att utveckla undervisningen Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Planeringen ska vara ett stöd för läraren, så att hon eller han kan försäkra sig om att undervisningen leder mot de nationella målen. Använd Skolverkets Planera ett arbetsområde och klicka + för att läsa mer om planering. Vid planeringen bör läraren: – Skolverket Ta del av lärmoduler för att utveckla undervisning. Välstrukturerade lektioner med tydlig inledning, undervisningdel och avslutning kan både bidra till trygghet, studiero och ett gott undervisningsklimat samtidigt som det möjliggör för dig som pedagog att vara flexibel och fokusera på innehåll och lärande. Markus Anhages fyrablocksmodell Elevaktiv helklassundervisning Elevpassiv helklassundervisning Läraraktiv handledning The Big Five

Ett inkluderande klassrum? Bara om eleverna anser det! I en mycket läst artikel av Nilholm och Alm undersökte de båda forskarna hur lärare bar sig åt för att få nå inkludering. En klass valdes ut utifrån resultat i en pilotstudie. I pilotstudien ingick åtta klasser som hade rykte om sig att vara inkluderande. Sex strategier för inkludering Klassen som valdes ut bedömdes vara mer inkluderande än övriga sju klasser. Anpassning av instruktioner utifrån varje elevs behov. De båda lärarna betonade betydelsen av liten klasstorlek och av ett lika synsätt på undervisning och fördelning av arbetsuppgifter. Kritik mot användning av inkluderingsbegreppet Nilholm och Alm betonar vikten av att tydligt definiera vad inkludering är. En mycket heterogen elevgrupp Vid valet av klass för att undersöka inkludering var elevsammansättningen viktig. Det fanns redan tidigt i förskolan farhågor om att flera barn i gruppen inte skulle ha en chans att lyckas i skolan. Att se elevers olikheter som något positivt Hur vet man att ett klassrum är inkluderande? Referens

Why so many kids can’t sit still in school today The Centers for Disease Control tells us that in recent years there has been a jump in the percentage of young people diagnosed with Attention Deficit and Hyperactivity Disorder, commonly known as ADHD: 7.8 percent in 2003 to 9.5 percent in 2007 and to 11 percent in 2011. The reasons for the rise are multiple, and include changes in diagnostic criteria, medication treatment and more awareness of the condition. In the following post, Angela Hanscom, a pediatric occupational therapist and the founder of TimberNook, a nature-based development program designed to foster creativity and independent play outdoors in New England, suggests yet another reason more children are being diagnosed with ADHD, whether or not they really have it: the amount of time kids are forced to sit while they are in school. This appeared on the TimberNook blog. State-based Prevalence Data of ADHD Diagnosis (2011-2012): Children CURRENTLY diagnosed with ADHD (Centers for Disease Control) By Angela Hanscom

Skola Om cookies på våra tjänster SVT sparar viss data för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda SVT:s tjänster godkänner du detta. Om cookies och personuppgifter Agenda Uppdrag granskning Debatt Korrespondenterna Dokumentärserie: Kärrtorp – efter smällen Dokumentärfilm: Camelen – vår kvinna i Kairo Dokument utifrån Dokument utifrån: Krigarna från norr Dokument utifrån: En farlig idé Dokument inifrån: Jas och de hemliga affärerna Dokument utifrån: Krigets glömda offer Hallå Dakar! Dokument utifrån: Rövarna Dokument utifrån: Nedräkning i Afghanistan Dokumentärfilm: Förortens pantrar Dox: Tillbaka till Homs Kobra Babel Veckans föreställning Musik special Dox: The imposter Dokumentärfilm: Den okände Schindler Dox: Frihet bakom galler Dokumentärfilm: Kongoveteranerna K special: Gruppen och herrarna Dokumentärserie: Världskrigen K special: Never Back down – modeskaparen Ann-Sofie Back Dox: När tv kom till Bhutan Designreportage Dox: Belleville baby Inred med loppis Nobel Vetenskapens värld Vetenskapens värld: Ebola