Lässtrategier som en del i en språkutvecklande undervisning

En regnig eftermiddag behövdes för att jag skulle öppna Hanna Stehagens bok ”Språk i alla ämnen” som legat på skrivbordet sedan sommarlovet började. Nu har jag både öppnat den och läst den och blivit så där lyrisk som man bara kan bli när man läser någonting riktigt, riktigt bra. Det är underbart när någon annan sätter ord på ens tankar och på ett mycket enkelt konkret sätt beskriver det man själv vill förmedla med sin undervisning. I bokens första kapitel beskriver Hanna det som utgör grunden i en språkinriktad undervisning. Hanna presenterar också två modeller för planering och genomförande av en språkinriktad undervisning. SIOP, den första modellen är som en slags checklista och stödstruktur när man skall planera lektioner, arbetsområden m m. SIOP lyfter fram vikten av att ge eleverna möjlighet att tala, lyssna, läsa och skriva inom varje område. # Fas 1 Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper # Fas 2 Studera texter inom genren för att få förebilder # Fas 3 Skriva en gemensam text Related: Språkutvecklande arbetssätt

Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till elevers kunskapsutveckling i olika ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Det innefattar att i både tal och skrift uttrycka och tolka begrepp, fakta och centrala tankegångar men också de känslor och åsikter som ämnet väcker. Alla språkliga färdigheter som att lyssna, tala, läsa och skriva berörs. I de två första kapitlen i Lgr 11, liksom i övriga obligatoriska skolformers läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. I alla kursplaner, och kanske särskilt tydligt i kunskapskraven syns också olika språkliga uttrycksformer som eleverna ska ges möjlighet att använda. Det här utvecklingspaketet syftar till att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Text och publikationer Få syn på språket Greppa språket

Exempel på utvecklingsarbeten läsåret 2013/14 Slutpresentationerna inom forskningscirkeln gjordes 2/6 vilket också utgjorde avslutningen på forskningscirkeln ”Litteracitet – Multimodalitet – Framgångsfaktorer”. Jag har skrivit om detta tidigare och nu är slutpresentationerna av alla utvecklingsarbetena genomförda. Deltagarna har arbetat parvis på sina skolor. Utvecklingsarbetena kommer i nedanstående ordning. Skarpatorpsskolan: Har cirkelmodellen betydelse för faktatextskrivandet? Även om du är särskilt intresserad av ett speciellt arbete så vill jag understryka att alla är lika intressanta så ta chansen att se dem alla. Skarpatorpsskolan: Har cirkelmodellen betydelse för faktatextskrivandet?

Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse - Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". Högarna med lappar växer men efter ett tag börjar det gå lite långsammare, eleverna går och kollar på kartan och börjar diskutera: Hur var det, var Gotland Sveriges största ö? I större grupper läser eleverna upp vad de skrivit, därefter kategoriserar de alla lappar genom att placera ut dem på ett större papper. I klassrummet bredvid sitter klass 3B i par och läser upp ord för varandra: häcka, ruva och hjässa. Cirkelmodellen ökar språkutveckling Klasserna befinner sig i fas ett av cirkelmodellens fyra faser - bygga upp kunskap, läsa texter för att få förebilder, skriva gemensam text och skriva en egen text. Men arbetet med cirkelmodellen tar tid. Första fasen inleder Förebilder i fas två Lätt att glömma fas tre Fas fyra avslutar

Konsten att konstruera frågor I all undervisning och speciellt när du använder dig av KL behöver du som lärare snabbt konstruera spännande frågor som leder till diskussioner, undersökningar eller handlingar. Frågorna behöver ofta vara öppna och ha möjligheter för flera svar eller vara produktiva och leda till nya idéer eller tankegångar. En fråga som jag ofta hört från lärare är just ”hur?”. Läs gärna detta inlägg om olika alternativ till handuppräckning och hur du med enkla metoder kan göra frågesituationen så mycket mer lärorik och spännande både för dig som lärare och för dina elever. Vad är en “bra” fråga? En bra fråga stimulerar barnens nyfikenhet och lust att diskutera. Vad är då en ”dålig” fråga? I det här sammanhanget karakteriseras en dålig fråga av att den är rent verbal och att den kräver ett direkt svar som ofta är klätt i fraser direkt från läroboken. Frågor som fångar uppmärksamheten Det här är den enklaste typen av frågor. Ex. Frågor som får eleverna att resonera och spekulera Ex. Ex. Källor I "Allmänt"