Språkutvecklande arbetssätt
Ämnesspråk är nyckeln till elevers kunskapsutveckling i olika ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Det innefattar att i både tal och skrift uttrycka och tolka begrepp, fakta och centrala tankegångar men också de känslor och åsikter som ämnet väcker. Alla språkliga färdigheter som att lyssna, tala, läsa och skriva berörs. I de två första kapitlen i Lgr 11, liksom i övriga obligatoriska skolformers läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. I alla kursplaner, och kanske särskilt tydligt i kunskapskraven syns också olika språkliga uttrycksformer som eleverna ska ges möjlighet att använda. Det här utvecklingspaketet syftar till att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Text och publikationer Få syn på språket Greppa språket
25 Reading Strategies That Work In Every Content Area
25 Reading Strategies That Work In Every Content Area Reading is reading. By understanding that letters make sounds, we can blend those sounds together to make whole sounds that symbolize meaning we can all exchange with one another. Without getting too Platonic about it all, reading doesn’t change simply because you’re reading a text from another content area. Only sometimes it does. Science content can often by full of jargon, research citations, and odd text features. Social Studies content can be an interesting mix of itemized information, and traditional paragraphs/imagery. Literature? This all makes reading strategies somewhat content area specific. But if you’d like to start with a basic set of strategies, you could do worse than the elegant graphic above from wiki-teacher.com. For related reading, see 50 of the best reading comprehension apps, different ways your school can promote literacy, or how reading in the 21st century is different. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13.
Exempel på utvecklingsarbeten läsåret 2013/14
Slutpresentationerna inom forskningscirkeln gjordes 2/6 vilket också utgjorde avslutningen på forskningscirkeln ”Litteracitet – Multimodalitet – Framgångsfaktorer”. Jag har skrivit om detta tidigare och nu är slutpresentationerna av alla utvecklingsarbetena genomförda. Deltagarna har arbetat parvis på sina skolor. Utvecklingsarbetena kommer i nedanstående ordning. Skarpatorpsskolan: Har cirkelmodellen betydelse för faktatextskrivandet? Även om du är särskilt intresserad av ett speciellt arbete så vill jag understryka att alla är lika intressanta så ta chansen att se dem alla. Skarpatorpsskolan: Har cirkelmodellen betydelse för faktatextskrivandet?
läsförst.
Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse
- Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". Högarna med lappar växer men efter ett tag börjar det gå lite långsammare, eleverna går och kollar på kartan och börjar diskutera: Hur var det, var Gotland Sveriges största ö? I större grupper läser eleverna upp vad de skrivit, därefter kategoriserar de alla lappar genom att placera ut dem på ett större papper. I klassrummet bredvid sitter klass 3B i par och läser upp ord för varandra: häcka, ruva och hjässa. Cirkelmodellen ökar språkutveckling Klasserna befinner sig i fas ett av cirkelmodellens fyra faser - bygga upp kunskap, läsa texter för att få förebilder, skriva gemensam text och skriva en egen text. Men arbetet med cirkelmodellen tar tid. Första fasen inleder Förebilder i fas två Lätt att glömma fas tre Fas fyra avslutar
"En uppenbar systemmiss"
I Maria Westmans replik till min debattartikel om de nationella proven finns två sakliga invändningar. Den ena är att jag skulle begå en ”feltolkning” när jag hävdar att proven blandar samman begreppen lässtrategier och läsprocesser. Den andra invändningen är att den kompensatoriska sammanvägningsmodell, som numer används i de nationella proven i svenska, inte är ett problem eftersom det sammanvägda provbetyget främst utgör ett ”analysinstrument på gruppnivå” och inte ska ses som en sammanvägning av den enskildes kunskaper i förhållande till kunskapskraven. När det gäller frågan om lässtrategier och läsprocesser påstår Westman att proven inte utger sig för att pröva lässtrategier. Kanske är det bara jag som inte begriper skillnaden mellan ”sammanblandning” och att låta det ena begreppet rätt och slätt ersätta det andra i provkonstruktionen. Michael Tengberg Lektor i pedagogiskt arbete, Karlstads universitet
Konsten att konstruera frågor
I all undervisning och speciellt när du använder dig av KL behöver du som lärare snabbt konstruera spännande frågor som leder till diskussioner, undersökningar eller handlingar. Frågorna behöver ofta vara öppna och ha möjligheter för flera svar eller vara produktiva och leda till nya idéer eller tankegångar. En fråga som jag ofta hört från lärare är just ”hur?”. Läs gärna detta inlägg om olika alternativ till handuppräckning och hur du med enkla metoder kan göra frågesituationen så mycket mer lärorik och spännande både för dig som lärare och för dina elever. Vad är en “bra” fråga? En bra fråga stimulerar barnens nyfikenhet och lust att diskutera. Vad är då en ”dålig” fråga? I det här sammanhanget karakteriseras en dålig fråga av att den är rent verbal och att den kräver ett direkt svar som ofta är klätt i fraser direkt från läroboken. Frågor som fångar uppmärksamheten Det här är den enklaste typen av frågor. Ex. Frågor som får eleverna att resonera och spekulera Ex. Ex. Källor I "Allmänt"
