”Arga barn behöver hjälp att tänka”
– Neeeeej! Jag tänker inte äta. Absolut inte. Jag hatar er! När 6-åriga Olle förstår att den utlovade köttgrytan plötsligt bytts mot fiskgratäng, protesterar han högljutt. Pappas förklaring om att han inte hann handla på väg hem från jobbet, vill Olle inte lyssna på." När mamma sedan säger att Olle ändå måste smaka på maten, får han ett utbrott. ”Jag tänker aldrig äta er äckliga gryta”, skriker han och kastar iväg tallriksunderlägget. – De explosiva barnen beskrivs ofta som trotsiga, manipulativa och uppmärksamhetskrävande. I över 20 år har han behandlat arga och utagerande barn. Nästan alla barn har förstås perioder då de ofta sätter sig på tvären. Många försöker vara tydliga auktoriteter och "visa vem som bestämmer", men sådana skarpa tillsägelser triggar snarare fram utbrott.Ross Greene. Enligt Ross Greene finns det många missuppfattningar kring dessa så kallade explosiva barn. Så vad handlar det då om? En motsatt strategi – Plan C – går ut på att den vuxna helt släpper vissa krav. 1.
Stöd för att utveckla undervisningen
Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Använd Skolverkets Planera ett arbetsområde och klicka + för att läsa mer om planering. Vid planeringen bör läraren: – Skolverket Ta del av lärmoduler för att utveckla undervisning. Välstrukturerade lektioner med tydlig inledning, undervisningdel och avslutning kan både bidra till trygghet, studiero och ett gott undervisningsklimat samtidigt som det möjliggör för dig som pedagog att vara flexibel och fokusera på innehåll och lärande. Att ha modeller för hur lektioner kan läggas upp och strategier för genomförandet underlättar för utvärdering, utveckling och förbättring av undervisningen. Markus Anhages fyrablocksmodell Elevaktiv helklassundervisning Elevpassiv helklassundervisning The Big Five
Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram – en sammanställning av ...
Från och med 1 juli 2014 har bestämmelserna om stödinsatser i skolan ändrats, och Skolverket har reviderat de allmänna råden. Eftersom det kommer en del frågor och många inte känner sig helt på det klara med vad som gäller har jag försökt att göra en sammanställning om de nya bestämmelserna. En fråga jag fått är om särskolan är en stödinsats i sig eller om man även inom denna skolform måste arbeta med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram? Och svaret är: Ja, det ska man! Bestämmelserna gäller även särskolan. Det finns två former av stödinsatser – extra anpassningar och särskilt stöd: Extra anpassningar • Är av mindre ingripande karaktär som normalt är möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. • Dessa bestämmelser gäller för alla skolformer som berörs av de allmänna råden, samt för fritidshemmet. • Det måste inte fattas något formellt beslut om denna stödinsats. • Extra anpassningar skrivs med fördel in i elevens IUP.
Ett inkluderande klassrum? Bara om eleverna anser det!
I en mycket läst artikel av Nilholm och Alm undersökte de båda forskarna hur lärare bar sig åt för att få nå inkludering. En klass valdes ut utifrån resultat i en pilotstudie. I pilotstudien ingick åtta klasser som hade rykte om sig att vara inkluderande. Sex strategier för inkludering Klassen som valdes ut bedömdes vara mer inkluderande än övriga sju klasser. Anpassning av instruktioner utifrån varje elevs behov. De båda lärarna betonade betydelsen av liten klasstorlek och av ett lika synsätt på undervisning och fördelning av arbetsuppgifter. Kritik mot användning av inkluderingsbegreppet Nilholm och Alm betonar vikten av att tydligt definiera vad inkludering är. En mycket heterogen elevgrupp Vid valet av klass för att undersöka inkludering var elevsammansättningen viktig. Det fanns redan tidigt i förskolan farhågor om att flera barn i gruppen inte skulle ha en chans att lyckas i skolan. Att se elevers olikheter som något positivt Hur vet man att ett klassrum är inkluderande? Referens
Why so many kids can’t sit still in school today
The Centers for Disease Control tells us that in recent years there has been a jump in the percentage of young people diagnosed with Attention Deficit and Hyperactivity Disorder, commonly known as ADHD: 7.8 percent in 2003 to 9.5 percent in 2007 and to 11 percent in 2011. The reasons for the rise are multiple, and include changes in diagnostic criteria, medication treatment and more awareness of the condition. In the following post, Angela Hanscom, a pediatric occupational therapist and the founder of TimberNook, a nature-based development program designed to foster creativity and independent play outdoors in New England, suggests yet another reason more children are being diagnosed with ADHD, whether or not they really have it: the amount of time kids are forced to sit while they are in school. State-based Prevalence Data of ADHD Diagnosis (2011-2012): Children CURRENTLY diagnosed with ADHD (Centers for Disease Control) By Angela Hanscom The mother starts crying. More from Answer Sheet:
Skola
Om cookies på våra tjänster SVT sparar viss data för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda SVT:s tjänster godkänner du detta. Om cookies och personuppgifter Agenda Uppdrag granskning Debatt Korrespondenterna Dokumentärserie: Kärrtorp – efter smällen Dokumentärfilm: Camelen – vår kvinna i Kairo Dokument utifrån Dokument utifrån: Krigarna från norr Dokument utifrån: En farlig idé Dokument inifrån: Jas och de hemliga affärerna Dokument utifrån: Krigets glömda offer Hallå Dakar! Dokument utifrån: Rövarna Dokument utifrån: Nedräkning i Afghanistan Dokumentärfilm: Förortens pantrar Dox: Tillbaka till Homs Kobra Babel Veckans föreställning Musik special Dox: The imposter Dokumentärfilm: Den okände Schindler Dox: Frihet bakom galler Dokumentärfilm: Kongoveteranerna K special: Gruppen och herrarna Dokumentärserie: Världskrigen K special: Never Back down – modeskaparen Ann-Sofie Back Dox: När tv kom till Bhutan Designreportage Dox: Belleville baby Inred med loppis Nobel Vetenskapens värld Vetenskapens värld: Ebola
Läsandet bland pojkar ökar kraftigt
Pojkars läsförståelse har varit ett mörkt kapitel i den svenska skolhistorien. Men nya siffror från SCB visar att läsandet bland pojkarna i årskurs fyra till sex nu har ökat. – Är det en utveckling som håller i sig är det väldigt glädjande, säger läsforskaren Caroline Liberg. Internationella undersökningar som Pisa har etablerat bilden av hur svenska elevers läsförståelse blir allt sämre. Men ny statistik från SCB visar att den negativa utvecklingen redan kan vara på väg att vända. – Är det en utveckling som håller i sig är det väldigt glädjande. Caroline Liberg är överraskad av SCB:s resultat och är inte säker på vad som ligger bakom vändningen. Caroline Liberg tror att det är läsandet av skönlitteratur som ökat. – Vi har haft en väldig satsning på läsning av skönlitteratur. SCB har även frågat barnen om de följer nyheter minst en gång i veckan. Föreningen Läsrörelsen ligger bakom flera projekt för att få fler barn att läsa. – Det finns en stor press från skolan på att man ska läsa.
