Svenskläraren tolkar begreppen genrer respektive texttyper

De olika begreppen genrer och texttyper förekommer flitigt i skolans värld, men vad är vad? Och vad ska vi använda för att benämna de olika texter eleverna ska lära sig behärska enligt Lgr11? Jag kommer försöka reda ut och tolka begreppen och varför vi ser så olika på dem. Jag kommer också lista de olika familjerna av texttyper och visa på vilka texter som hör hemma i det centrala innehållet i svenska och vilka som inte gör det genom att skriva exempel på olika texttyper efter varje familj. Varför reda ut det? Till att börja med ska jag svara på varför det här är viktigt för mig. Vad gäller? Svaret jag kom fram till är att vi ska använda oss av begreppet texttyper i grundskolan. Bruket av termen texttyper är mer systematiskt och bygger på en vetenskaplig kategorisering då det finns kriterier att kategorisera efter, medan genrer är knutna till en varaktig uppsättning textnormer och om vi bryter mot normerna anses texten dålig. Litteraturvetenskap och språkvetenskap förväxlar begreppen

Korta berättelser Pennvässaren finns från 1 febr 2012 att beställa från Studentlitteratur. Bild: Gå-över-gatan-övning. © Veronica Grönte & Argument Förlag 2002 Lgr 2011 - Nya kunskapskrav i svenska Läs om hur MaketeMetoden kan underlätta vägen mot en ökad måluppfyllelse i svenska. Vad eller vem? Istället för att i planeringsskedet fundera över VAD berättelsen ska handla om, som är det traditionella tillvägagångssättet och kanske det mest korrekta, fokuserar Makete-metoden istället på VEM berättelsen ska handla om. På detta sätt går det lätt att komma igång att berätta och skriva eftersom författaren känner till huvudkaraktärens längtan och mål redan från början. Att börja med att berätta muntligt - att dramatisera berättelsen - är ett bra sätt att få in berättarstrukturen i kroppen. Bild: Gå-över-gatan-övning. © Veronica Grönte & Argument Förlag 2002 Pennvässaren: sid 32 - Gör över gata: eleverna dramatiserar / övn 11 sid 33 - Gör över gata: eleverna skriver / övn 12 sid 36 - Spelplan 1 med bildkort / övn 13

Texttyper ”Våga se den brutala verkligheten bakom datorspelen” - Opinion Att barn spelar våldsamma datorspel som till exempel Call of Duty blir allt vanligare. Åldersgränsen för spelen är oftast 16 år. Är du förälder så har du säkert hört det mest självklara argumentet från dina barn: ”Men alla andra får ju…” Och barnen verkar ha rätt. Föräldrar kapitulerar för tjatet och sviker därmed sina barn. Jag har två söner, Frank och Leo. Jag ville reda ut det här en gång för alla, så jag gjorde en deal med dem: om de följde med mig till ett ställe där det varit krig så skulle de få se hur krig och våld påverkar människor på riktigt. Vi reste till Israel och Palestina. Vi besökte bland annat flyktinglägret Shuafat i Jerusalem där palestinska barn i deras egen ålder syddes ihop varje dag efter slag i huvudet från de israeliska soldaternas automatkarbiner. På vårdcentralen i Shuafat berättade läkaren Majed Siag om tre barn som han behandlade för att de blivit skjutna med gummikulor. Jag tycker inte att spelen borde regleras hårdare.

London fick storbesök | malarnyheter London. Tre svensklärare från Mälarhöjdens skola besökte i helgen nyhetsredaktionen på den anrika morgontidningen ”The Times” inför ett gemensamt framtida utbildningsprojekt kring nyhetsrapportering. De tre erkänt skickliga lärarna möttes redan på flygplatsen, tidigt i lördags morse, av en stort pressuppbåd och en delegation utsänd från tidningen med chefredaktören, Charles Dickens, i spetsen. Helgen fortlöpte efter ett intensivt och späckat schema där tidningsartikelns genre granskades under lupp och lärartrion gav journalisterna verktyg för effektivt och informativt författande. Ovärderlig kompetens -Ovärderligt! -Aldrig tidigare i tidningens över tvåhundraåriga historia har vi fått ta del av sådan språklig kompetens som vid mötet med Jannike Kohinoor, Mia Bergman och Joh-Anna Lindmark. Helgen bestod inte bara av arbete för de tre besökarna utan de hann även med en del sightseeing i världsmetropolen så som Towern och The London Eye. Hanna-Mia Jakoor London. -Ovärderligt!

Svenska1KlaraSodra - Journalistiskt skrivande och talande Skip to main content Get your brand new Wikispaces Classroom now and do "back to school" in style. guest| Join | Help | Sign In guest Join | Help | Sign In Svenska1KlaraSodra Home Turn off "Getting Started" Loading...

Källhänvisningar Harvard Källhänvisning är en hänvisning till en källa i den löpande texten. I denna variant av Harvardsystemet består källhänvisningen av en författares efternamn följt av utgivningsår och sidnummer. Observera att det finns andra "varianter" av Harvardsystemet där sidnummer inte alltid anges i källhänvisningen. Alla källhänvisningar samlas i en referenslista i alfabetisk ordning längst bak i dokumentet men före eventuella bilagor. Här ska det finnas fullständig information om de källor du använt. Vilken Information som ska finnas med för olika typer av källor till referenslistor/källförteckningar finns under Referenser Harvard. Källhänvisningen kan se ut på två olika sätt. EU:s uppbyggnad kan beskrivas i form av tre ”pelare”. Det andra sättet är att aktivt väva in källornas författare/upphovsmän i texten. Tallberg (2004, 65) beskriver EU:s uppbyggnad i form av tre ”pelare”, varav den första är den mest omfångsrika. Källa med en författare (Nilsson 2010, 40). eller Nilsson (2010, 40) redogör för…