GENRER
Genre - Flash Fiction / Micronovell / Kortprosa Lärare skriver Flash fiction för elever att härma och inspireras av. Genre Novell Uppgift till krönika Vi- och dom mentalitet Genre Självbiografi Genre Brev Genre - Recension Genre Referat Genre Insändare Genre artikel Genre Krönika Genre Reportage Genre Debattartikel Genre Debattartikel den korta versionen Genre Debattinlägg INGRESS???
Nyanserad och framåtriktad respons från lärare till elev | Pedagog Skåne Nord...
Respons, eller feedback, är ett centralt begrepp inom bedömning för lärande. Den här texten handlar om respons från lärare till elev. Den tredje av fem strategier för bedömning för lärande* handlar om att arbeta med nyanserad och framåtriktad respons. Respons kan vara ett kraftfullt verktyg för att förbättra elevers prestationer. För att respons ska fungera formativt behöver den svara på tre frågor: Vart är jag på väg? Den formativa responsen ger alltså eleven information om dess prestationer. Faktorer som identifierats som viktiga vid effektiv respons är nivå eller riktning, timing och form. Responsens riktning Respons kan ges på olika nivåer: uppgiftsnivå, processnivå, självregleringsnivå och individnivå. Respons på uppgiftsnivå Respons på uppgiftsnivå handlar om vad som är rätt eller fel i en uppgift. Vägledande frågor vid utformningen av respons på uppgiftsnivå: Vad är det som är rätt och/eller fel? Respons på processnivå Vägledande frågor vid utformningen av respons på processnivå:
Att gestalta | Plugga svenska
Kursplanen i svenska säger att du måste skriva gestaltande beskrivningar. Vad betyder då det? För att förklara det så ska vi jämföra en vanlig beskrivning och en gestaltande beskrivning. Vanlig beskrivning: Lotta var lycklig. Gestaltande beskrivning: Lotta hoppade upp och ner samtidigt som leendet på hennes läppar växte. Vad är skillnaden? Exempel från elevtexter Calle kommer ingåendes med en tekopp. Utan att skriva att teet är hett, gör denna gestaltande beskrivning att vi inuti oss känner hur hett teet är. « Förklaringar till kursplanen
Lektionsplanering - lässtrategier
En fråga som dyker upp om och om igen på vår facebooksida "En läsande klass" är hur börjar man när man vill introducera "Läsfixarna" i sin elevgrupp. Min första kontakt med läsförståelsestrategier fick jag genom Barbro Westlunds bok "Att undervisa i läsförståelse". Jag upplevde att denna bok gav mig verktyg samt att den var bra att ha som teoretisk forskningsbakgrund. Mitt tips är därför att läsa denna bok eller delar av den som första steg. Därefter så går det att hitta otroligt mycket bra tips på nätet och något kanske du kan hitta här på denna blogg. Jag kan ju bara skriva om hur vi gjort i vår undervisning och hur vi har lagt upp arbetet i ELK. Så här gör vi; Vi har några introduktionslektioner där vi försöker få med eleverna i tanken: Läsa är att tänka. När det sedan är dags att arbeta mer grundligt med en strategi i taget har vi valt att starta med Spågumman. Vi har valt att introducera "Spågumman" med hjälp av en fantasybok och även på en faktatext. Nu är det inte långt kvar!
texttyper
Inlägget är uppdaterat efter jag fått lite input från ev av mina läsare Per-Olof Arnäs kommentar med följande texttyper: humortexterrecepttexter och jag vill puffa för mitt enda egna inlägg Här kommer receptetfjortisinlägg Jag vet att på nätet är vi fenor på att dela med oss av kategoriseringar av olika slag, av listor om allt från en om vilka böcker som borde ingå i vår kanon till en lista över 21 Things That Will Become Obsolete in Education by 2020, hur vi ska twittra, retweeta, om våra tankar i stort och smått. Ja, jag vet att vi kategoriserar bloggar utifrån deras innehåll: modébloggarpedagogbloggarpolitikerbloggaretc. Jag har tidigare förundrats över att det inte finns någon gemensam textnorm på i bloggar, att allt tycks tillåtet och allt tycks ok. Men i allt vårt reflekterande kring sociala medier och hur de fungerar undrar jag finns det några typer av bloggtexter? Länkkärleks-texterna Expertens insikter Sedan finns en bloggtexter som är utredande i sin karaktär. Newsmill Listan
Lektioner med stationer och gemensam lärarledd läsning
Skönlitteraturen och samhället Som jag har skrivit om i tidigare inlägg så läser en av mina klasser i årskurs två på samhällsprogrammet just nu Thérèse Raquin eller Den unge Werthers lidanden. Nu har vi kommit ganska långt i romanerna och som avslutande uppgifter ska eleverna längre fram dels delta i ett boksamtal, dels hålla ett försvarstal (”En författares försvar”) där de ikläder sig rollen av författaren och skriver och framför ett tal där de försvarar sitt verk och sitt syfte inför en kritisk samtida publik. Inför uppgifterna är det inte bara viktigt att eleverna läser romanen utan också förstår romanens plats i litteraturhistorien. I det centrala innehållet i kursen Svenska 2 står det att kursen ska behandla… ”relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.” I övrigt brukar jag i dessa sammanhang använda UR:s serie ”Hej Litteraturen!”. Åsa
Språkutvecklande övning: Springdiktamen | Miss Åsa
Efter mitt förra blogginlägg blev jag påmind om springdiktamen som vi självklart gjorde nu i veckan och det är också en favoritövning hos mina elever oavsett ålder. Övningen kan du göra i alla skolans ämnen. Texten de ska läsa varierar du i längd och svårighetsgrad beroende på ålder men det viktiga är att du börjar varje ny mening på en ny rad. Du kan antingen skriva med liten teckenstorlek och sätta upp texten i klassrummet eller med större tecken och då sätta upp den utanför klassrummet.
Veckans fråga | Minibladet Sydsvenskan
Lyssna Skicka in egen veckans fråga Skicka in förslag till veckans fråga och gärna några olika svarsalternativ. Jag som skickar in fråganFråga någon av dina föräldrar om lov att skicka in din berättelse.
Lista över litterära genrer
Detta är en lista över litterära genrer. Skönlitteraturen delas normalt in i tre huvudgenrer, nämligen epik, lyrik och dramatik. Epik[redigera | redigera wikitext] Epik, ibland även tvivelaktigt kallat prosa, är den berättande genren. Hit räknas berättande, fiktiva texter men även icke-fiktiva berättande texter kan, med en episk framställning räknas hit. Romanen[redigera | redigera wikitext] är idag den absolut vanligaste genren. Kortprosa[redigera | redigera wikitext] Lyrik[redigera | redigera wikitext] Bunden vers[redigera | redigera wikitext] I det här fallet är det viktigt att göra skillnad på begreppen genre och versmått. Fri vers[redigera | redigera wikitext] Prosadikt[redigera | redigera wikitext] Dramatik[redigera | redigera wikitext] Aristoteles författade på 350-talet f.kr. sin poetik Om diktkonsten som kan sägas ligga till grund för mycket av det västerländska litteraturtänkandet. Komedi[redigera | redigera wikitext] Tragedi[redigera | redigera wikitext]
