Ställ en fråga till en av personerna i boken! Vi fortsätter att öva oss i att ställa frågor så idag fick eleverna ställa frågor till någon av personerna i vår högläsningsbok, Bröderna Lejonhjärta. Detta är ett sätt att väcka barnens egna spontana frågor, trots att det är relativt styrt. Jag började med att påminna dem om att en expertläsare ofta ställer frågor till texten, för att på så sätt bättre förstå det man läser. Sedan fick alla blunda och fundera en stund. Jag skrev upp deras frågor på tavlan och det kom även upp några frågor till författaren. Sedan fick den som ville, prova att vara någon av personerna i boken och svara på sin kompis fråga.
Givande samtalsövning. | Hanna Fjeld Idag drog vi igång höstens första ”kurs” i svenska. Den är ett samarbete mellan svenska och SO och kommer mynna ut i en politisk debatt där eleverna får representera olika partier. Jag kommer säkerligen berätta mer om upplägget längre fram, men nu tänkte jag tipsa om en mycket användbar samtalsövning som fick vara en del av läsårets första svensklektion. Idén fick jag ursprungligen från en utbildning som jag gick i regi av Didaktikcentrum (mycket bra!) där vi fick testa på att redovisa vår hemläxa på detta vis. 1. Tiderna kan naturligtvis anpassas efter ämnets svårighetsgrad. I denna relativt enkla övning som tar ca 10 minuter att genomföra får eleverna träna på en hel del: uttrycka åsikter, resonera, motivera, ställa frågor, bygga på andras resonemang, hålla igång samtalet, lyssna aktivt, sammanfatta. Åttorna jag hade idag gillade verkligen övningen och ville göra den fler gånger. Länkar till min Prezi som jag använde under lektionstillfället HÄR. /Hanna
Genrepedagogik på mitt sätt Jag har den senaste tiden försökt sätta mig in i genrepedagogiken och försökt hitta en modell som passar mig och mina elever. Jag arbetar just nu med de allra yngsta och jag har nästan tagit för givet att genrepedagogik är lite för svårt att greppa för yngre barn som knappt kan läsa. Men, döm om min förvåning, det underlättar även för de här eleverna. Jag har länge varit intresserad av genrepedagogik och hur man med hjälp av den pedagogiken kan arbeta språkutvecklande. Mitt intresse ökade när jag, för några år sedan, kom i kontakt med Anniqa Sandell Ring som berättade hur hon arbetade med genrepedagogik i en förberedelseklass men jag tyckte fortfarande att det verkade för svårt för elever i de yngre åldrarna. Sedan fick jag boken "Låt språket bära - genrepedagogik i praktiken" av Britt Johansson och Anniqa Sandell Ring och då blev jag övertygad om att denna modell och pedagogik självklart borde fungera även på yngre elever.
Att arbeta aktivt med ordförståelse Hur gör vi egentligen för att våra elever ska lära sig nya ord? Det pratas mycket just nu om läsförståelse och strategier för att förstå en text men vi pratar inte lika mycket om strategier för att förstå ord. Vilket är intressant eftersom vi vet att själva ordförståelsen är av yttersta vikt för att vi ska förstå den text vi läser. Jag läser just nu en Educator's practice guide som heter Teaching Academic Content and Literacy to English Learners in Elementary and Middle School, en skrift som väcker många tankar och ger flera nya idéer. The goal of this practice guide is to offer educators specific, evidence-based recommendations that address the challenge of teaching English learners in the elementary and middle grades: building their English language proficiency while simultaneously building literacy, numeracy skills, and content knowledge of social studies and science. Den första rekommendationen, som detta blogginlägg kommer att beröra, lyder så här: I det exempel från Ms.
Vilken strategi är bäst att använda? PISA 2009 kartlade hur eleverna använder lässtrategier. Detta gjordes genom att presentera konkreta lässituationer för eleverna och låta dem rangordna vilka strategier de ville använda. Eleverna fick rangordna hur nyttiga olika strategier är för två olika ändamål. Först gällde det att ”förstå och komma ihåg” innehållet i en text. Fokus låg här på att eleverna skulle förstå och minnas. Den första lässituationen var: Du måste förstå och minns informationen i en text. Eleverna fick rangordna följande strategier: Jag koncentrerar mig på de delarna av texten som är lätta att förstå.Jag läser snabbt igenom texten två gånger.Sedan jag läst texten, diskuterar jag innehållet med andra människor.Jag stryker under viktiga delar av texten.Jag sammanfattar texten med egna ord.Jag läser texten högt för en annan person. Hur skulle du rangordna strategierna? Den andra uppgiften löd: Du har just läst en lång och ganska svår tvåsidig text om variationer hos vattennivån i en sjö i Afrika.
Texttyper Här nedan kommer min vägg för de olika texttyperna med exempel på varje typ av text. Jag gjorde dessa till detta blogginlägg Svenskläraren tolka begreppen genrer respektive texttyper om du vill läsa mer. Läsloggar och övrigt material åk 1-6 Använd de bilagda läsloggsdokumenten – läslogg- för att dokumentera arbetet med läsförståelsestrategier varje lektion eller någon gång i veckan. Hur ofta du använder läsloggen måste styras av tidsåtgången . Syftet med läsloggen är att befästa hur läsförståelsestrategierna används, men dokumentationen får inte bli ett syfte i sig. För elever som aldrig arbetat med läsförståelsestrategier rekommenderar vi att samla varje läslogg i en gemensam loggbok för hela klassen eller gruppen. Ge gärna eleverna skrivstöd på tavla/storbild och låt dem skriva av. Läsloggar Övrigt material
sv 2 - tema: utvandrarna Cirkelmodellen - ett konkret exempel Jag hör lite då och då att lärare är nyfikna på cirkelmodellen och hur man kan arbeta utifrån den. Cirkelmodellen, eller cykeln, för undervisning och lärande är en pedagogisk modell som vuxit fram inom genrepedagogiken. Genrepedagogiken handlar i grund och botten om explicit undervisning, att synliggöra och tydliggöra sådant som eleverna annars förväntas klara på egen hand. Det kan handla om att synliggöra olika texttypers syfte, struktur och språkliga drag men det kan även handla om att synliggöra hur man använder sitt språk i olika sammanhang. Explicit undervisning handlar även om vikten av att modella språkanvändandet (oavsett om det handlar om muntligt eller skriftligt språk) och se till att undervisningen, med hjälp av stöttning och återkoppling, anpassas utifrån elevernas förutsättningar och behov. Vill du läsa mer har Nationellt centrum för svenska som andraspråk en bra sida med information om vad genrepedagogik är för något. Referenser
Om materialet Många barn i skolan idag har andra modersmål än svenska. Det här ställer krav på alla lärare att arbeta mer språkutvecklande i sina ämnen. Genrepedagogiken är en av flera metoder och förhållningssätt som ger lärare verktyg för det. När UR under våren 2009 sände serien Språkresan presenterades också detta webbmaterial för lärare. Temat är tänkt att ge inspiration till hur du som lärare kan arbeta med språket parallellt med din vanliga undervisning. I de olika avsnitten får du exempel på hur du kan arbeta med vissa av faserna i genrepedagogiken. Det introducerande avsnittet Vad är genrepedagogik? Genrepedagogiken är en av flera metoder som används för språkutvecklande arbete i skolan. Materialet har tagits fram i nära samarbete med lärare på Knutbyskolan. Så här kan du använda temat Det här materialet är en dokumentation av hur Knutbyskolan i Rinkeby arbetar utifrån det förhållningssätt som genrepedagogiken vilar på. Materialets olika avsnitt utgår från de sex olika genrerna.
Genrer | Skrivguiden Det finns ett hav av litterära genrer och former. De två huvudsakliga är skönlitteratur och facklitteratur. Här är en summering: Skönlitteratur Skönlitteratur omfattar kort sagt berättelser och texter skrivna med ett konstnärligt syfte. Subgengrer: Epik, lyrik och dramatik All skönlitteratur, oberoende av vilken form den tar, kan i regel klassificeras som antingen epik, lyrik eller dramatik. Epik – Berättande litteratur.Lyrik – Poetiska texter som försöker förmedla en känsla, till exempel sånger eller dikter.Dramatik – Berättelse tänkt att sättas upp som teater eller skådespel. Noveller & romaner En novell är typiskt en kortare berättelse som behandlar en händelse, till skillnad från romaner som behandlar en längre tidsperiod och inkluderar en mer utvecklande historia och många händelser. Läs gärna Skrivguidens artiklar om att skapa bra karaktärer, bipersoners roller, samt att planera romaner med post-it-lappar. Poesi Facklitteratur Biografier & memoarer Essäer
lararmalin