Mitt språkutvecklande klassrum: Skrivmallar - ett effektivt sätt att förbättra elevers genreskrivande Jag har under ett par år låtit mina elever använda sig av skrivmallar, då de ska skriva argumenterande och utredande texter. När jag arbetade på grundskolan lät jag även eleverna där arbeta efter mallar, för att på så sätt få igång deras skrivande.Jag har sett en tydligt förbättring i elevernas skrivande genom användningen av mallarna, då texterna blir mer strukturerade och språkligt avancerade. De har med andra ord hjälpt eleverna att bena ut sina tankar och klä dem i det genreadekvata språk som motsvarar de förmågor som de enligt flera ämnesplaner ska behärska.Under terminen har jag och min kollega Linda Letelier Hansson tillsammans undervisat en grupp i SVE/SVA 1, där vi skapat och gett ut skrivmallar för att stötta elevernas textproduktion och göra dem uppmärksamma på texters specifika uppbyggnad och språkliga drag. Exemplet som ges här har använts för undervisning i den argumenterande texttypen: Rubrik (med tes) Inledning med bakgrund (varför jag uppmärksammat detta), syfte och tes
Write to Read med iPads | En blogg om att skriva sig till läsning i Södertälje Textkopplingar Här några Canva med textkopplingar för att synliggöra vad som menas för eleverna. Skriv ut, sätt upp och öva tillsammans i klassrummet. Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Materialet i utvecklingspaketet ger stort utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp. Alla språkliga färdigheter som att lyssna, tala, läsa och skriva berörs. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Förslag på arbetsgång Greppa språket
Språkpolicyn vinner i längden – Det tar tid att arbeta med språkpolicyn. Vinsterna kommer – men senare. Men jag har redan märkt att kunskapsnivåerna hos eleverna ligger högre än vad de gjorde innan vi började med ett språkutvecklande arbetssätt, säger Peter Sjödin lärare i matte/No på Bäckahagens skola. Syftet med en språkpolicy är att öka medvetenheten om språkets betydelse och språkanvändning. Alla ska vara med På Bäckahagens skola har flera lärare arbetat på ett språkutvecklande arbetssätt i varierande utsträckning under ett flertal år. Startskottet kom efter att Språkforskningsinstitutet på utbildningsförvaltnings FoU-enhet varit inbjudna till en fortbildningdag och kunde slå fast att här behövdes det göras en gemensam kraftsamling. – Syftet var att alla lärarna på skolan skulle gynnas och inte bara några specifika med viss kompetens, till exempel svenska. Konkreta och matnyttiga övningar Under det kommande läsåret deltog hela personalen i arbetet under vägledning av Språkforskningsinstitutet. Internet hjälper till
Hur kan jag stötta NO-lärare att arbeta mer språkutvecklande? Frågan dök upp på Facebook ikväll, ställd av Malin Runering, och jag ägnade lite tid åt att svara och tipsa om lite lästips och annat. Annika Sjödahl tyckte att svaret skulle passa bra som ett blogginlägg och det har hon självklart helt rätt i så här kommer det: Vilka språkliga krav ställer kunskapskraven? Ja, hur kan man stötta NO-lärare att arbeta språkutvecklande? Skolverkets stödmaterial Skolverket har arbetat fram ett stödmaterial som handlar om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och de delar som handlar om språkutvecklande arbetssätt inom naturvetenskapliga ämnen och teknik finns samlat på en och samma sida. Planera språkutvecklande Jag har vid ett flertal tillfällen planerat tillsammans med ämneslärare och försökt hjälpa till att hitta språket i ämnet och dessa Pauline Gibbons-frågor är en bra utgångspunkt:Vilken språknivå ligger mina elever på? Att diskutera Skolverkets kommentarmaterial Få syn på språket är intressant att ha som "bokcirkel". Filmer Lästips Börja i läroplanen
Läsförståelse - meningen med att läsa — språkforskning.se Poängen är att hela tiden utgå från ämnen och uppgifter som eleverna har arbetat med i klassrummet så att innehållet inte är helt nytt (för att undvika bearbetnings ”trade-offs”), och att eleverna känner att de språkliga målen som man arbetar med är direkt relevant för dem att klara att förstå en text bättre. Wallach och kollegor betonar att det är också viktigt att arbeta på makronivå – hur är en faktatext uppbyggd? Vad finns det för ledtrådar i texten till hur den är uppbyggd? En läsare av bloggen förra veckan frågade om jag kände till ”genrepedagogik” – och ja, jag har inte arbetat med det själv, men har läst en del om det (och tycker att arbetssättet verkar fantastiskt bra!). Genrepedagogik innebär att man bygger på elevens styrkor steg för steg, fokuserar på språket som verktyg för kommunikation och har uttalat fokus på att man inte bara måste tillägna sig vardagsspråket, utan ”skolspråken”. GLAD PÅSK! Referenser: Gough, P. Johansson, B., & Ring, A. Kamhi, A. Steele, S. Wallach, G.
Språkstörning och flerspråkighet - en aktuell utmaning Både över- och underdiagnosticering av språkstörning hos flerspråkiga barn Att kunskapen om flerspråkighet ökar hos både logopeder och pedagoger är viktigt - större delen av världens befolkning är flerspråkig (det är en minoritet som växer upp med bara ett språk!) och Sveriges och även övriga Europas befolkning är i allt större grad flerspråkig. Enligt den statliga utredningen som jag skrivit om i de senaste inläggen har ungefär en femtedel av Sveriges grundskoleelever nu ett annat modersmål än svenska, men flerspråkiga elever är överrepresenterade bland elever diagnosticerade med grav språkstörning i de landsting som undersöktes (SOU 2016:46). Av de elever som uppfyllde utredningens definition på grav språkstörning hade runt 50% flerspråkig bakgrund, trots att de flerspråkiga eleverna alltså endast utgör 20% av det totala antalet elever. Sju ställningstaganden kom deltagande länder överens om (min översättning): Några alternativ: Dynamisk utredning och RTI Varför är detta intressant?