Mikrolektioner en hit bland eleverna Årskurs 5 samlades under tisdagen till en sista mikrolektion för terminen och dagens ämne var ”språket som hoppas”, en tio minuterslektion i det internationella språket esperanto. Under två års tid har klassen hunnit med 125 mikrolektioner som man valt att döpa till ”Grej of the day”. Det har handlat om platser, händelser och personer som har gjort ett avtryck i världshistorien. Många av eleverna är överens om att mikrolektioner är ett bra sätt att lära sig på. – ”Grej of the day” är bra för att man lär sig jättemycket. Frågesport blev starten – Jag tycker att ”Grej of the day” är bra för att vi har det ofta och lär oss mycket varje gång. Lärare för klass fem på Västangårdsskolan är mellanstadieläraren Micael Hermansson. – Jag bestämde mig för att jag skulle lära mig 20 nya saker om dagen. Ser sambanden Enligt Micke Hermansson är kort och snabb information lätt för alla att ta till sig och målet är att varje elev skulle ha något att berätta vid köksbordet hemma.
Kickstart med kluriga frågor Näslös beskyddare, står det på tavlan. Eleverna i klass 4—5 på Västangårdsskolan i Umeå smyger sig ner i bänkarna och sneglar på de två magiska orden. De har som vanligt fått fundera på den kluriga ledtråden sedan dagen innan. Morgnarna börjar alltid lugnt och stilla med läsning. — Okej, då är det dags för Grej of the Day, säger Micael Hermansson med lagom spänning i rösten och drar ner världskartan. — Vi ska till Egypten, där har vi varit förut. Flera händer viftar i luften. »Näslös beskyddare« är nummer 117 i raden av små faktaspäckade berättelser som Micael Hermansson värmer upp med varje dag. Just i dag har Micael Hermansson gjort en enkel powerpoint-presentation för att illustrera historien. Dagens grej skrivs in i boken.Foto: Björn Wanhatalo— Det är bra att ha något att hänga upp berättelsen på. Eleverna dokumenterar varje »Grej of the Day« i en skrivbok. En central fråga om Sfinxen i Giza är förstås varför näsan är borta. — Vem kan det vara? Några armar rör sig försiktigt uppåt.
Skola Om cookies på våra tjänster SVT sparar viss data för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda SVT:s tjänster godkänner du detta. Om cookies och personuppgifter Agenda Uppdrag granskning Debatt Korrespondenterna Dokumentärserie: Kärrtorp – efter smällen Dokumentärfilm: Camelen – vår kvinna i Kairo Dokument utifrån Dokument utifrån: Krigarna från norr Dokument utifrån: En farlig idé Dokument inifrån: Jas och de hemliga affärerna Dokument utifrån: Krigets glömda offer Hallå Dakar! Dokument utifrån: Rövarna Dokument utifrån: Nedräkning i Afghanistan Dokumentärfilm: Förortens pantrar Dox: Tillbaka till Homs Kobra Babel Veckans föreställning Musik special Dox: The imposter Dokumentärfilm: Den okände Schindler Dox: Frihet bakom galler Dokumentärfilm: Kongoveteranerna K special: Gruppen och herrarna Dokumentärserie: Världskrigen K special: Never Back down – modeskaparen Ann-Sofie Back Dox: När tv kom till Bhutan Designreportage Dox: Belleville baby Inred med loppis Nobel Vetenskapens värld Vetenskapens värld: Ebola
Minibladet - Nyheter Dygnet Runt Toppnyheterna just nu Toppdelad Mikrolektioner ger effekt i Umeå ”Kära Kitty...” Precis som vanligt så fick klass fem vid Västangårds skola utanför Umeå bara en enda ledtråd i går. Redan då brukar funderingarna börja. Vem är Kitty? Hello Kitty? – Var det någon som kom på vad vi ska prata om idag? Några händer åker i luften. Det handlar förstås om Anne Frank, den judiska flickan som under andra världskrigets andra hälft skrev om sina upplevelser, gömd i ett lönnrum bakom en svängbar bokhylla i ett ockuperat Nederländerna. Har faktiskt aldrig varit med om att en årskurs 5 presterar så här bra.Micael Hermansson När Micael Hermansson berättar om judeförföljelserna i Europa, om kriget, om Anne Frank som samlade på filmstjärnor och älskade att skriva, som bara blev 15 år, då går tystnaden i klassrummet att ta på. Bara de skrapande pennorna hörs. I ungefär åtta, nio minuter berättar Micael Hermansson. I dag handlar det om Anne Frank, i går om något annat. För fem år sedan satt Micael Hermansson hemma och pluggade till SVT:s frågesport Vem vet mest.
Why so many kids can’t sit still in school today The Centers for Disease Control tells us that in recent years there has been a jump in the percentage of young people diagnosed with Attention Deficit and Hyperactivity Disorder, commonly known as ADHD: 7.8 percent in 2003 to 9.5 percent in 2007 and to 11 percent in 2011. The reasons for the rise are multiple, and include changes in diagnostic criteria, medication treatment and more awareness of the condition. In the following post, Angela Hanscom, a pediatric occupational therapist and the founder of TimberNook, a nature-based development program designed to foster creativity and independent play outdoors in New England, suggests yet another reason more children are being diagnosed with ADHD, whether or not they really have it: the amount of time kids are forced to sit while they are in school. State-based Prevalence Data of ADHD Diagnosis (2011-2012): Children CURRENTLY diagnosed with ADHD (Centers for Disease Control) By Angela Hanscom The mother starts crying. More from Answer Sheet:
Länkskafferiet - Skolämnen Här finns ett antal sammanfattade studier av olika länder utifrån deras historia, geografi, samhälle, ekonomi, transport- och telekommunikation, statsskick, regering och politik, samt deras nationella säkerhetssystem. Informationen är några år gammal och publiceras av Library of Congress i USA. Taggar: ekonomi, geografi, historia, länder, politik, samhällsvetenskap, statsskick Lilla Aktuellt - 29/1 19.15 Om cookies på våra tjänster SVT sparar viss data för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda SVT:s tjänster godkänner du detta. Om cookies och personuppgifter Gå direkt till innehållet Gå direkt till sök Lilla Aktuellt Använd den här videon Kopiera och klistra in koden nedan för att visa videon på din hemsida Visningen stoppad på grund av inaktivitet Lilla Aktuellt - 29/1 19.15 Sändningen startar om: Timmar Minuter Sekunder 29/1 19.15 11 min Nyhetsprogram för barn och unga. Kan ses till tor 5 feb (3 dagar kvar) Sändes Mer om programmet Barn Nyhetsprogram för barn och unga. Öppnar annan webbplats Lilla Aktuellt på svt.se Sändes Kan ses i hela världen. Du kan se programmet i 30 dagar efter sändning Dela Visa alla Hela program Live just nu 19.15: Lilla Aktuellt Lilla Aktuellts årskrönika Mer från Barn Visa alla Mer från Barn Fifi och blomsterfröna Peg + Katt Super Grover 2.0 Fåret Shaun Philofix Lillys Bortomvik Riddare Micke Pipi, Pupu och Rosmari Wibbly Gris Sagor från zoo Lillefinger Sånger om djur Småpotatis
Ett inkluderande klassrum? Bara om eleverna anser det! I en mycket läst artikel av Nilholm och Alm undersökte de båda forskarna hur lärare bar sig åt för att få nå inkludering. En klass valdes ut utifrån resultat i en pilotstudie. I pilotstudien ingick åtta klasser som hade rykte om sig att vara inkluderande. Sex strategier för inkludering Klassen som valdes ut bedömdes vara mer inkluderande än övriga sju klasser. Anpassning av instruktioner utifrån varje elevs behov. De båda lärarna betonade betydelsen av liten klasstorlek och av ett lika synsätt på undervisning och fördelning av arbetsuppgifter. Kritik mot användning av inkluderingsbegreppet Nilholm och Alm betonar vikten av att tydligt definiera vad inkludering är. En mycket heterogen elevgrupp Vid valet av klass för att undersöka inkludering var elevsammansättningen viktig. Det fanns redan tidigt i förskolan farhågor om att flera barn i gruppen inte skulle ha en chans att lyckas i skolan. Att se elevers olikheter som något positivt Hur vet man att ett klassrum är inkluderande? Referens
Passagen Nöje 29 april Namnsdagar Tyko kommer troligen från en dansk sidoform av vikinganamnet Toke, men det kan även komma från det grekiska ordet tyche som betyder lycka, tur eller slump. I backspegeln För 50 år sedan… Den 29 april 1963 har den första James Bond-filmen, ”Dr No”, (”Agent 007 med rätt att döda”), svensk premiär. För 40 år sedan… Den 29 april 1973 blir Pink Floyds ”Dark Side Of The Moon” etta på den amerikanska LP-listan. För 5 år sedan… Den 29 april 2008 döms i Tibet 30 personer till fängelse mellan tre år och livstid för inblandning i oroligheterna i Tibet i mars. Andra händelser den 29 april 1380 dör Katarina av Siena, Italiens skyddshelgon. 1910 utbryter ”Strindbergsfejden”. 1927 beslutas att Lita Grey Chaplin, före detta hustru till Charlie Chaplin, tills vidare får 1 500 dollar i underhåll efter skilsmässan. 1930 sänds den första tv-intervjun. 1945 utser Hitler amiral Dönitz till sin efterträdare. 1946 inleds rättegången mot 28 japanska krigsförbrytare i Tokyo. Födelsedagar Uma Thurman
Stöd för att utveckla undervisningen Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Använd Skolverkets Planera ett arbetsområde och klicka + för att läsa mer om planering. Vid planeringen bör läraren: – Skolverket Ta del av lärmoduler för att utveckla undervisning. Välstrukturerade lektioner med tydlig inledning, undervisningdel och avslutning kan både bidra till trygghet, studiero och ett gott undervisningsklimat samtidigt som det möjliggör för dig som pedagog att vara flexibel och fokusera på innehåll och lärande. Att ha modeller för hur lektioner kan läggas upp och strategier för genomförandet underlättar för utvärdering, utveckling och förbättring av undervisningen. Markus Anhages fyrablocksmodell Elevaktiv helklassundervisning Elevpassiv helklassundervisning The Big Five
TheGrejOfTheDay | Kunskap är coolt Dags att sparka föräldrarna ur skolan? Samma dag som vår skolavslutning var jag inbjuden att prata under rubriken "Föräldrar - stjälp eller hjälp" på ett lunchmöte hos Rotary i Söderköping. Jag blev glad både över ämne och forum. Rotary är en organisation som på ett genialiskt sätt kombinerar egennytta med allmännytta – ett professionellt nätverk till gagn för den egna karriären i kombination med ett målmedvetet och effektivt arbete för en bättre värld. ... Tänk om vi kunde använda det receptet för föräldraengagemang i skolan? Något okomplicerat ämne är inte relationen föräldrar - skola. När jag gick i skolan hade föräldrar en högst undanskymd roll, och en roll som var helt på skolans villkor. Om en lärare ringde hem, om en förälder blev kallad på möte hos rektor – ja då var man som elev alltid i trubbel. Idag då? Det vi behöver ägna tankeverksamhet åt är inte föräldrarna som sådana utan vilken föräldraroll vårt samhälle genererar. En tydlig trend är att föräldraengagemanget idag handlar om det egna barnet. 1.
untitled