Läromedel i all ära - men använd dem på rätt sätt! På skolorna runt om i Sverige kryllar det av bra läromedel där eleverna skall träna läsförståelse. Jag tror alla förlag har antingen några läsförståelsekort, läsförståelseböcker eller dylikt som de har producerat för att hjälpa svenska pedagoger att undervisa i läsförståelse och få eleverna att förstå det de läser. Det är genomtänkta texter, lagom långa, lagom mycket "nya" ord och texter ur olika genrer. Till dessa fina texter finns oftast frågor på olika nivåer gärna med en skrivuppgift kopplad till. Westlund skriver i sin bok "Att bedöma elevers läsförståelse"att svenska lärare upplever att de genom dessa läromedel tränar läsförståelse och att eleverna får lära sig att svara på olika slags frågor oftast på egen hand. Att utveckla läslust är centralt och kommer genom mycket läsning anser de svenska pedagogerna. De kanadensiska pedagogerna uttrycker att de undervisar sina elever i läsförståelse eller förståelsestrategier. 1. - Vad heter morfar?
Bas | Läsmuskler En viktig del i fysisk träning är koordination, att till exempel hålla koll på både armar och ben samtidigt. Och det är svårt! Man måste liksom tänka på många saker på en gång, i alla fall om man vill klara lite svårare rörelser. Precis så är det med läsningen också, faktiskt. Först måste man förstås få ordning på läsningen av texten, det som ibland kallas avkodning. Text-själv handlar om att man samtidigt som man läser en text försöker koppla det som texten beskriver till egna upplevelser. Text-text handlar om att fundera över om man känner igen något i texten från någon annan text – eller en bild eller en film – som beskriver eller handlar om ungefär samma sak. Text-omvärld, till sist, handlar om att fundera över om man kan koppla det man läser till omvärlden. Tränar du upp din läskoordination kan en saga få många fler bottnar, och din läsning bli intressantare och rikare.
Ordförrådets betydelse för läsning: Venue: Lärarutbildning: Linköpings universitet Christina Wiklund, Linköpings universitet Vårt samhälle ställer stora och varierade krav på individers språkliga och skriftspråkliga färdigheter. Det är en nödvändighet att ha god språk- läs - och skrivförmåga, att vara litterat. En viktig del i att vara litterat innebär att förstå läst text. En individs ordförråd har en varierad och mångsidig inverkan på dennes språkliga och skriftspråkliga färdigheter. Denna artikel har för avsikt att redogöra för ordförrådets betydelse för läsning och därmed också tydliggöra hur ett bristande ordförråd kan skapa hinder för en god läsutveckling. Barns olika förutsättningar Utvecklingen och omfattningen av individers ordförråd ser olika ut bland annat beroende på den socioekonomiska omgivningen (SES) barnet befinner sig i. Beroende på en mängd olika omständigheter och färdigheter varierar individers vokabulär både ur ett kvantitativt (antalet ord) men också ur ett kvalitativt (lexikal kvalitet) perspektiv (Ouellette, 2006). Undervisning av ordförråd
Seven Strategies to Teach Students Text Comprehension 1. Monitoring comprehension Students who are good at monitoring their comprehension know when they understand what they read and when they do not. They have strategies to "fix" problems in their understanding as the problems arise. Comprehension monitoring instruction teaches students to: Be aware of what they do understand Identify what they do not understand Use appropriate strategies to resolve problems in comprehension 2. Metacognition can be defined as "thinking about thinking." Students may use several comprehension monitoring strategies: Identify where the difficulty occurs "I don't understand the second paragraph on page 76." 3. Graphic organizers illustrate concepts and relationships between concepts in a text or using diagrams. Regardless of the label, graphic organizers can help readers focus on concepts and how they are related to other concepts. Graphic organizers can: Here are some examples of graphic organizers: 4. Questions can be effective because they: 5. 6. 7.
Läsförståelsestrategier i praktiken Teaching Strategies for Reading: Professional Development Resource Highlights SummerSummer is here! While most of your students will be on break from school for a few months, you can still engage their minds this summer. Try our summer reading suggestions, math and science worksheets, and cross-curricular resource packets to prepare kids for what the next school year will bring! June Calendar of Events June is full of events that you can incorporate into your standard curriculum. Videos Interested in using different types of media in your classroom? Coding & Computer Science Introduce your students to basic coding and computer science!
LUS 19. Nya Språket lyfter, del 2 I del 2 av filmerna om Nya Språket lyfter får vi höra närmare om hur Maria Ekenhill, lärare åk 3, arbetar med ”Nya Språket lyfter” samt bedömning med stöd i materialet. 18. Filmen ger dig en första översiktlig introduktion i Skolverkets bedömningsstöd ”Nya Språket lyfter”. 17. "Läs- och språkpaketet" vänder sig till lärare i F -- 3. 16. Barbro Westlund, lektor i didaktik vid Stockholms universitet, visar med handrörelser de fyra reciproka lässtrategierna att förutspå, ställa frågor, reda ut oklarheter och sammanfatta. CORI är en begreppsorienterad läsundervisningsmodell som används i SO- och NO-ämnena. 13. Utvecklingen från LUS-punkt 10 till 15 motsvarar en resa från att kunna använda och växla mellan alla enskilda lässtrategier till flytande läsning av elevnära texter med god förståelse. 11. 12. 10. Kravnivån för åk 3 är att eleverna ska läsa elevnära texter flytande med god förståelse. 9. 3. 3 faser och 19 punkter 2. 1. Introduktion till LUS-filmer
Ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse Det är en sen eftermiddag i slutet av höstterminen och ett tjugotal lärare har samlats i Susanne Kristensens klassrum på Munkhätteskolan för ett sista tillfälle att förkovra sig i och bli inspirerade till att använda sig av RU – reciprok undervisning*. RU som också kan kallas för RT- reciprocal teaching handlar om ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse. Eleverna lär av varandra med läraren som modell. Kurstillfället ligger helt rätt i tiden. Susanne Kristensen, lärare i Sv/So på Munkhätteskolan. Undervisning i lässtrategier Susanne Kristensen, lärare i sv/so samt förstalärare är klar och tydlig i sin sammanfattning av kursen som hon har lett tillsammans med Elisabeth Troberg, specialpedagog och Gunilla Rasmusson, rektor för F-6 under höstterminen vid fyra tillfällen. -En utvecklad läsförståelse kräver strategier för att kunna tolka och förstå texter i olika genre. Lära av varandra och bli expertläsare Engagerad och intresserad ledning Lässtrategierna Filma undervisningen Goda ruáre
Fokus på läsning och läsförståelse I torsdags föreläste jag på konferensen Läsförståelse, tillsammans med olika lärare och forskare från olika delar av Sverige. På förmiddagen fick vi lära oss mer om projektet ”Att skriva sig till läsning” och på eftermiddagen föreläste bland annat Maria Rasmusson om sin avhandling (den har jag skrivit mer om här, här och här bland annat). Jag avslutade dagen med att i min föreläsning berätta om hur jag ändrat mitt förhållningssätt i klassrummet och hur man kan konkret kan lägga upp arbetet i klassrummet för att utveckla elevernas läsförståelse. Jag la stor vikt vid arbetet med digitala texter och metakognitiva reflektioner kring lärande och läsande. I det här inlägget tänkte jag dock dela med mig av Christina Olin-Schellers föreläsning, där hon berättade ingående om sin forskning. ”Läsa mellan raderna – dialogisk strategiundervisning” Christina Olin-Scheller är professor i pedagogiskt arbete vid Karlstad universitet. Begreppet lässtrategi En effektiv läsundervisning står på tre ben
Lässtrategier - exempel från klassrummet! Det var svårt att komma igång med arbetet som förstelärare i augusti, tyckte jag. Samtidigt som jag kände det var skönt att äntligen kunna lägga tid på att fundera över de bästa vägarna för utvecklingsarbetet, ville jag också att det skulle synas att jag gjorde något. Var jag en lönsam liten förstelärare, liksom? Värdet av den känslan kan man ju diskutera, men det mynnade ut i att jag som en del av arbetet under hösten anordnade tre stycken workshops om lässtrategier. Varje tillfälle var 40 minuter. Deltagarna undrade om jag kunde dela materialet, så här nedan samlar jag både mina - ytterligt stilrena - presentationer, och sammanfattningar av de olika exempel från klassrummet jag berättade om under workshopparna. Inspiration till många av övningarna har jag fått från boken Lyft språket - lyft tänkandet av Pauline Gibbons! Övning 1 - Gemensamma tankekartor För att ta sig in i ett ämnesområde är denna övning särskilt bra. Övning 3 - Titel, rubriker och bilder Övning - bilder
Bokstavsskogen – ett kreativt sätt att arbeta med bokstavsinlärning | Förstelärare i Svedala Skolverkets rekommendationer är att läs- och skrivinlärningen ska varieras med många olika metoder för vi lär på olika sätt. John Hattie syftar också till detta, att bäst effekt uppnås när läraren använder sig av kombinationen, ordförståelse, phonics och förståelseinriktade metoder, alltså en ” balanserad syn på läsinlärning” Att arbeta i årskurs 1 innebär att större delen av höstterminens arbete ägnas åt bland annat bokstavsinlärning. För några år sedan läste jag en spännande bok, Sagoskogen skriven av Maria Lindholm och Jenny Lindvall. Vad är då Bokstavsskogen? Precis som i boken Sagoskogen så får eleverna när de börjar skolan rita en gemensam skog på ett stort spännpapper. Därefter kommer breven, och figurerna! Vi arbetar alltså med djur/figur kopplat till en bokstav och detta gör vi på många olika sätt. Bokstavsskogen väcker lust och nyfikenhet hos eleverna och det blir även ett hjälpmedel för elever som behöver visuellt stöd. Att variera metoder ger effekt. Att diskutera
Att introducera en texttyp med hjälp av lässtrategier Idag hade jag en lektion i Svenska 2 med min samhällstvåa där vi hade de sista fyrtio minuterna på slutet till att komma igång med vårt nästa område, nämligen att skriva debattartikel. Eleverna hade tidigare på lektionen lyssnat på varandras utredande tal så jag ville göra något kreativt där de fick engagera sig och samtidigt använda och fördjupa sina lässtrategier. Upplägget blev väldigt lyckat så jag delar med mig av det i detta inlägg! Jag nämnde inte för klassen att vi skulle fördjupa oss i debattartikeln som genre utan skrev ut och delade ut (ja, ibland är det skönt med papper trots att vi är en 1-1-skola) debattartikeln ”Hjälp unga att hantera sina uppkopplade liv” och la på deras bänkar under rasten. När de kom tillbaka in klassrummet blev de indelade i par och så fick de i uppgift att komma fram till följande: ”Vad är det här för texttyp och hur vet vi det?”. Nästa steg blev att börja läsa vissa delar i texten lite mer noggrant. Åsa