Hur kan jag stötta NO-lärare att arbeta mer språkutvecklande? Frågan dök upp på Facebook ikväll, ställd av Malin Runering, och jag ägnade lite tid åt att svara och tipsa om lite lästips och annat. Annika Sjödahl tyckte att svaret skulle passa bra som ett blogginlägg och det har hon självklart helt rätt i så här kommer det: Vilka språkliga krav ställer kunskapskraven? Ja, hur kan man stötta NO-lärare att arbeta språkutvecklande? Skolverkets stödmaterial Skolverket har arbetat fram ett stödmaterial som handlar om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och de delar som handlar om språkutvecklande arbetssätt inom naturvetenskapliga ämnen och teknik finns samlat på en och samma sida. Planera språkutvecklande Jag har vid ett flertal tillfällen planerat tillsammans med ämneslärare och försökt hjälpa till att hitta språket i ämnet och dessa Pauline Gibbons-frågor är en bra utgångspunkt:Vilken språknivå ligger mina elever på? Att diskutera Skolverkets kommentarmaterial Få syn på språket är intressant att ha som "bokcirkel". Filmer Lästips Börja i läroplanen
Språk i alla ämnen för alla elever på Släbro/Råbyskolor Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Materialet i utvecklingspaketet ger stort utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp. Alla språkliga färdigheter som att lyssna, tala, läsa och skriva berörs. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Förslag på arbetsgång Greppa språket
Arbetsgång Lgr 11 eller din skolforms läroplan, Få syn på språket och Greppa språket är underlag som bör finnas med under arbetets gång. Det är en fördel om deltagarna i arbetet har läst dessa dokument i förväg. Möte 1 Enskilt arbete inför mötet Läs del 1 och 2 (sidan 2-6) i diskussionsunderlaget Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Under mötet Titta på de två filmerna Språk i alla ämnen del 1 och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Möte 2 Använd ämnesspecifika texter i undervisningen och pröva en eller flera av de stöttningsstrategier ni kommit överens om. Berätta om era erfarenheter av att använda tydliga stöttningsstrategier i undervisningen. Möte 3 Ta reda på elevernas erfarenheter, föreställningar och ämnesspråkliga förkunskaper i undervisningen inför ett nytt undervisningsinnehåll eller ämnesområde. Berätta om era erfarenheter av den genomförda undervisningen. Möte 4 Pröva de delar som ni enats om i din undervisning och skriv ner dina egna reflektioner kring vad som händer. Möte 5
check Quick fix till språkutvecklande undervisning Nä, någon quick fix finns tyvärr inte men för oss som gillar checklistor så har Pauline Gibbons skrivit några bra checklistor som jag tänkte visa er. Checklistorna kommer från hennes böcker Stärk språket stärk lärandet och Lyft språket lyft tänkandet. Jag fick en fråga från Sara Bruun om hur man kan arbeta mer språkutvecklande inom engelskundervisningen och då kom jag och tänka på Pauline Gibbons checklistor. Den ena handlar om att i undervisningen få variation och balans mellan att tala, lyssna, läsa och skriva och den andra handlar om fem steg att öka språkmedvetenheten i ämnesundervisningen. Den sista jag tänkte visa er handlar om fem steg för planering av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetsområde. Skolverket har också tagit fram en checklista som kan vara användbar: Checklista för språk- och kunskapsutvecklande undervisning.
Att arbeta aktivt med ordförståelse Hur gör vi egentligen för att våra elever ska lära sig nya ord? Det pratas mycket just nu om läsförståelse och strategier för att förstå en text men vi pratar inte lika mycket om strategier för att förstå ord. Vilket är intressant eftersom vi vet att själva ordförståelsen är av yttersta vikt för att vi ska förstå den text vi läser. Jag läser just nu en Educator's practice guide som heter Teaching Academic Content and Literacy to English Learners in Elementary and Middle School, en skrift som väcker många tankar och ger flera nya idéer. I skriften ges fyra evidensbaserade (för fullständiga referenser, ta del av skriftens referenslista) rekommendationer för hur man kan undervisa elever som har "engelska som andraspråk" och skriften beskrivs så här: Den första rekommendationen, som detta blogginlägg kommer att beröra, lyder så här: Teach a set of academic vocabulary words intensively across several days using a variety of instructional activities Välj en lämplig, intresseväckande text
Lässtrategier från fyra modeller 15 lässtrategier varav två, ställa frågor och sammanfatta, finns med i alla. Föregripa finns med i tre. Kontrollera samt visualisera och organisera finns med i två. Lässtrategier från fyra olika modeller (Roe 2014). Ovanstående översiktsbild som pdf-fil: Översikt lässtrategier från fyra olika modeller Ovanstående figur tydliggör likheter och olikheter mellan de olika modellerna. Att hitta samband och dra slutsatser är varandras förutsättningar. Vi kan också läsa tabellen vertikalt och ser då att varje modell bygger på 8, 7, 4 respektive 6 huvudstrategier. Astrid Roe (2014) går igenom och utvecklar varje strategi under separata rubriker vilket förtydligar innebörden och breddar läsarens förståelse av de respektive lässtrategierna. Jag säger det igen – läs boken ”Läsdidaktik”!
Cirkelmodellen spar tid! Denna termin provar jag att arbete med Cirkelmodellen. Detta är helt nytt för mig, och innan jag drog igång detta arbete försökte jag läsa så mycket som möjligt (till exempel Pauline Gibbons böcker och Anna Kayas blogg) och jag kollade på fler av de filmer som finns att tillgå på nätet, till exempel från UR och Anna Kayas film om Cirkelmodellen. Min kollega provade läromedlet ZickZack ”Skrivrummet” till sina 4:or förra läsåret och i år använder jag det till min 3-4:a. Jag använder enbart lärarhandledningen, eftersom jag tycker man blir för låst om man även skulle använda den tillhörande elevboken. En stor fördel med lärarhandledningen är att det finns många exempeltexter att skriva ut (medföljande cd-skiva) och då behöver jag inte ägna tid till att leta efter sådana texter. Eftersom jag undervisar i nästan alla ämnen (utom slöjd och idrott) ville jag börja med en texttyp som jag kunde arbeta ämnesövergripande med.
Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse - Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". I klassrummet bredvid sitter klass 3B i par och läser upp ord för varandra: häcka, ruva och hjässa. Cirkelmodellen ökar språkutveckling Klasserna befinner sig i fas ett av cirkelmodellens fyra faser - bygga upp kunskap, läsa texter för att få förebilder, skriva gemensam text och skriva en egen text. Men arbetet med cirkelmodellen tar tid. Första fasen inleder För att förstå vad det är för spännande arbetssätt de sysslar med på Mariedalsskolan i Vänersborg får vi dyka in i verksamheten och cirkelmodellen ett tag. I dag vågar eleverna säga till när de inte förstår och Gunilla och Katlen går själva noga igenom en text innan de delar ut den för läsning. Förebilder i fas två Lätt att glömma fas tre Klassen skriver nu en gemensam text.