I stormens öga | Lyssna.nu I stormens öga är ett interaktivt klassrumsspel om barnkonventionen för årskurs 4-7. Det här är ett spännande skolmaterial om barns rättigheter och om barns situation världen över. Syftet är att få barn intresserade av barnkonventionen och vilken roll rättigheter spelar i våra liv. I stormens öga riktar sig till lärarledda grupper om minst 12 elever. Materialet består av det webbaserade spelet med tillhörande inspirationsfilm och lärarhandledning. Spelet är uppbyggt kring barnkonventionens fyra huvudprinciper och visar vad som händer när eleverna själva får bygga sitt samhälle genom samarbete, diskussioner och beslutsfattande. Handlingen går ut på att en stor grupp barn i olika åldrar blir strandsatta på en öde ö, där de ska försöka överleva tills de upptäcks och kan återvända hem. Ladda ner materialet här. Materialet är producerat av UNICEF Sverige.
Dröm om demokrati: Att rösta Hur går ett val till i Sverige och i vilka val kan medborgarna rösta? Vi går igenom vilka beslut som fattas i riksdagen, kommunerna och landstingen samt i EU. Begreppet representativ demokrati förklaras och vi åskådliggör hur platserna i riksdagen fördelas efter valresultatet. Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) berättar om hur en regering bildas och vad den ansvarar för och statsvetaren Jenny Madestam berättar om hur viktigt det är att rösta. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng 1. Se en film om hur man skapar klipp. DelaKopiera länken genom att trycka ctrl+C på PC eller cmd+C på Mac.
Photos of Children From Around the World With Their Most Prized Possessions Chiwa – Mchinji, Malawi Shot over a period of 18 months, Italian photographer Gabriele Galimberti‘s project Toy Stories compiles photos of children from around the world with their prized possesions—their toys. Galimberti explores the universality of being a kid amidst the diversity of the countless corners of the world, saying, “at their age, they are pretty all much the same; they just want to play.” But it’s how they play that seemed to differ from country to country. There were similarites too, especially in the functional and protective powers the toys represented for their proud owners. Stella – Montecchio, Italy Pavel – Kiev, Ukraine Arafa & Aisha – Bububu, Zanzibar Cun Zi Yi – Chongqing, China Bethsaida – Port au Prince, Haiti Orly-Brownsville,Texas Botlhe – Maun, Botswana Watcharapom – Bangkok, Thailand Alessia – Castiglion Fiorentino, Italy Norden – Massa, Morocco Julia – Tirana, Albania Keynor – Cahuita, Costa Rica Shaira – Mumbai, India Tangawizi – Keekorok, Kenya
Fredslåten Källkritiska övningar om mänskliga rättigheter (Samhällskunskap) Christoffer Dahlin. Foto: Louise Sjöberg Christoffer Dahlin är ursprungligen gymnasielärare i historia och mediekommunikation och hade undervisat på medieprogrammet i fyra år innan han började på Amnesty år 2011. Han är utbildningssamordnare på organisationens kontor i Göteborg och arbetar också med att utveckla undervisningsmaterial för skolor samt att hålla detta material uppdaterat. "Fönster mot världen" - utbildningsmaterial för skolor Christoffer Dahlin har arbetat med att ta fram ett utbildningsmaterial för skolor med inriktning mot bland annat källkritik. Ett fönster mot världen - utbildningsmaterial från Amnesty Christoffer Dahlin menar att det var mycket viktigt att utgå från ämnesplanerna när man arbetade fram materialet. – Det finns alltid en risk att det bara blir frågor som organisationen vill fokusera. Fyra aktuella temaområden - för egna ämnet eller ämnesövergripande – Vi har funderat mycket kring vad tycker vi kan vara intressanta ämnen att arbeta med i skolan.
BRIS för vuxna - Barnets rättigheter i skolan Det är de vuxna i skolan som har ansvaret för att se till att alla skolbarn får en skolmiljö fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Nolltolerans mot kränkningar och diskriminering Reglerna i skollagen beskriver alla skolors ansvar för att bland annat förebygga, utreda och motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna innebär att det idag råder en nolltolerans mot kränkningar i förskola och skola. Det kan till exempel handla om att retas för att någon är överviktig eller har fel hårfärg, kläder, musiksmak m m. Diskriminering och trakasserier är handlingar som har samband med någon av de diskrimineringsgrunder som framgår av diskrimineringslagen. De diskrimineringsgrunder som räknas upp i lagen är följande: KönEtnisk tillhörighetReligion eller annan trosuppfattningFunktionshinderSexuell läggningKönsöverskridande identitetÅlder Skolan är skyldig att följa lagen Vart kan jag vända mig om skolan inte agerar? Text: BRIS
Kort historia om de mänskliga rättigheterna | Svenska FN-förbundet Det internationella samarbetet om de mänskliga rättigheterna har utvecklats framför allt efter andra världskriget. Flera stater hade redan före 1945 egna lagar om medborgarnas rättigheter gentemot staten, men det fanns få internationella regler mellan stater. Efter andra världskriget fanns det en stark vilja att på internationell nivå skapa en gemensam överenskommelse om universella och odelbara rättigheter så att liknande övergrepp inte skulle kunna ske i framtiden. Den allmänna förklaringen var det första dokumentet som gav uttryck för denna vilja. Texten säger att det är just erkännandet av människors universella och odelbara rättigheter som ligger till grund för rättvisa, frihet och fred i världen. 30 artiklar Den allmänna förklaringen består av 30 artiklar som gemensamt uttrycker de grundläggande och universella fri- och rättigheterna. Hela världens förklaring Ansvarig för sidan: FN-förbundets webbredaktör Uppdaterad 14 juni 2012 Publicerad 24 juni 2008 Läs mer:
Läs hela Barnkonventionen Ett barn är varje människa under 18 år. Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Staten ska vidta alla lämpliga åtgärder för att genomföra konventionen. När det gäller barnets ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ska staten utnyttja det yttersta av sina resurser. Barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling och ska vägleda barnet då han/hon utövar sina rättigheter. Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Varje barn har rätt till ett namn och en nationalitet. Varje barn har rätt att behålla sin identitet. Ett barn ska inte skiljas från föräldrarna mot deras vilja, utom när det är för barnets bästa. Ansökningar från familjer som vill återförenas över statsgränser ska behandlas på ett positivt, humant och snabbt sätt. Staten ska bekämpa olovligt bortförande och kvarhållande av barn i utlandet.
Barnkonventionen 1945 - Signerandet av FN:s stadgarFN:s stadgar signerades i San Francisco och trädde i kraft den 24 oktober 1945. Ingressen säger att FN ska återupprätta tron på de grundläggande mänskliga rättigheterna, på människans värdighet och värde och på allas lika rättigheter. FN ska främja universell respekt för och tillgodoseende av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla oavsett ras, kön, språk eller religion. 1946 - UNICEF bildasEfter andra världskriget bildade FN UNICEF (United Nations International Children’s Emergency Fund) för att hjälpa alla de barn som var på flykt efter all förödelse. 1948 - FN:s deklaration om mänskliga rättigheterFN:s deklaration om mänskliga rättigheter antogs av generalförsamlingen som en gemensam standard att uppnå för alla människor.
These 20 powerful photos of kids’ bedrooms will change the way you look at the world Like us on FB: Where Children Sleep is a powerful photo series by English photographer James Mollison. He traveled around the world capturing the differences between the lifestyle of kids from different countries. Save the Children Italy supported the two year long process needed to complete this series that now is also available as a book, where each portrait and bedroom photos are accompanied by an extended caption that tells the story of each child. If you like justsomething.co share this post with your friends via Facebook or Twitter. Anonymous, 9, Ivory Coast Dong, 9, Yunnan, China Indira, 7, Kathmandu, Nepal Ahkohxet, 8, Amazonia, Brazil Bikram, 9, Melamchi, Nepal Alex, 9, Rio de Janeiro, Brazil Bilal, 6, Wadi Abu Hindi, The West Bank Kaya, 4, Tokyo, Japan Kana,16, Tokyo, Japan Risa, 15, Kyoto, Japan Nantio, 15, Lisamis, Northern Kenya Prena, 14, Kathmandu, Nepal Lamine, 12, Bounkiling village, Senegal Thais, 11, City of God, Brazil Ryuta 10, Tokyo, Japan Juan David, 10, Medellin, Colombia (via)
Fakta om barn i socialt utanförskap Vad är socialt utanförskap? Barn i socialt utanförskap har svårt att få sina behov och rättigheter enligt barnkonventionen tillgodosedda. Det finns idag stora skillnader i barns tillgång till de allra mest grundläggande rättigheterna (1). Det kan handla om rättigheter som exempelvis utbildning, social trygghet, skälig levnadsstandard, hälso- och sjukvård, skydd mot våld, kränkningar och omsorgsbrister, särskilt stöd till barn med funktionsnedsättningar, deltagande i fritidsaktiviteter och kulturellt liv. Barn kan hamna i socialt utanförskap av många olika anledningar: ekonomisk utsatthet, funktionsnedsättningar, brister i hälsa, boende, utbildning och sociala relationer, utsatthet för våld och missbruk etc. Det kan också ha sin grund i att hjälp och tillgång till olika välfärdsinsatser ser olika ut beroende på var du bor. Socialt utanförskap som begrepp Hur ser situationen ut i Sverige? Det saknas statistik över hur många barn som lever i socialt utanförskap i Sverige. Källhänvisningar: