11 Alternatives to "Round Robin" (and "Popcorn") Reading Round Robin Reading (RRR) has been a classroom staple for over 200 years and an activity that over half of K-8 teachers report using in one of its many forms, such as Popcorn Reading. RRR's popularity endures, despite overwhelming criticism that the practice is ineffective for its stated purpose: enhancing fluency, word decoding, and comprehension. Cecile Somme echoes that perspective in Popcorn Reading: The Need to Encourage Reflective Practice: "Popcorn reading is one of the sure-fire ways to get kids who are already hesitant about reading to really hate reading." Facts About Round Robin Reading In RRR, students read orally from a common text, one child after another, while the rest of the class follows along in their copies of the text. Popcorn Reading: A student reads orally for a time, and then calls out "popcorn" before selecting another student in class to read. Why all the harshitude? Stigmatizes poor readers. 11 Better Approaches 1. 2. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10.
Aktiva eleverna under högläsning Under ett par pedagogiska konferenser har vi behandlat högläsning och diskussionerna har då bland annat kretsat kring att det inte är alla elever som hänger med, förstår eller ens lyssnar under högläsning. Dessa diskussioner har lämnat en bitter eftersmak: Om det alltid är så att vi ”tappar” några elever vid högläsningstillfällena innebär det ju att ganska mycket undervisningstid är bortkastad för dessa elevers del. Någonting behövde göras och som så ofta när något behöver göras vänder jag mig till BFL och det tänkande som genomsyrar dess nyckelstrategier. Det var dags att utveckla mitt användande av nyckelstrategi 2: Att skapa aktiviteter som synliggör lärandet.Ibland får jag intrycket av att det vilar en aura av myspys kring högläsning (och när jag skriver högläsning i detta inlägg avser jag lärarens högläsning). Jag ville skapa en mekanism som aktiverade alla elever under högläsningen och kom att tänka på mini-whiteboards. Den tredje uppgiften var en typisk ”mellan raderna”-fråga.
Skapa, omskapa, återskapa – Critical Literacy med Karin Jönsson I går måndag (15/12) föreläste Karin Jönsson, lektor från Malmö högskola, som en del i vår forskarstödda seminarieserie. Vad är då critical literacy? Jag börjar där Karin slutade, dvs. med ett citat om vad literacy är. ”Literacy är framför allt något människor gör; det är en handling, som äger rum i en rymd mellan tanke och text. Literacy är inte något som finns i människors huvuden som en uppsättning färdigheter man ska lära sig, och inte något som finns på papper fångat i en text som ska analyseras. Fokus ligger på literacy som en social handling. ”… vad elever lär sig läsa och skriva om, vad de gör med det skrivna och det lästa och vad skrivningen och läsningen gör med dem och deras värld” (Vasquez utgår från Comber & Kamler 1997). Själv fastnar jag för tanken om att läsning gör något med läsaren. Vi filmade föreläsningen och jag hoppas att Hasse och Magnus blir klara med den under dagen.
Ny kunskap om barn som läser bra – utan att förstå Åsa Elwér har i sin studie vid Linköpings universitet tittat på den kognitiva och språkliga profilen hos barn i tidig skolålder som läser bra, men inte förstår det de läser. Det är en grupp som det hittills har saknats kunskap om. – Det vi kan konstatera är att den här gruppens språkproblematik är väldigt omfattande. De har ett svagt ordförråd, problem med grammatiken och med minnesuppgifter som har med språk att göra, och de har svag hörförståelse. Vi ser också att de är svaga redan som femåringar och att det inte förändras över tid i förhållande till övriga jämnåriga, säger hon. Den andra slutsatsen i studien är att svårigheterna inte får genomslag förrän efter ett par år i skolan, ofta först när barnet når fjärde klass. – De första åren ligger fokus på att lära sig läsa och texterna är anpassade efter det. Vad är det som gör läsförståelsen svårare än avkodningen för de här barnen? Att jobba med läsförståelsestrategier, inte minst med ”En läsande klass”, är poppis.
Reading 'can help reduce stress' Subjects only needed to read, silently, for six minutes to slow down the heart rate and ease tension in the muscles, he found. In fact it got subjects to stress levels lower than before they started. Listening to music reduced the levels by 61 per cent, have a cup of tea of coffee lowered them by 54 per cent and taking a walk by 42 per cent. Playing video games brought them down by 21 per cent from their highest level but still left the volunteers with heart rates above their starting point. Dr Lewis, who conducted the test, said: "Losing yourself in a book is the ultimate relaxation. "This is particularly poignant in uncertain economic times when we are all craving a certain amount of escapism. "It really doesn't matter what book you read, by losing yourself in a thoroughly engrossing book you can escape from the worries and stresses of the everyday world and spend a while exploring the domain of the author's imagination.
4. Läsprocessen – hur går den till egentligen? Lyssna! | Bäst i text Läseboken/Skrivboken Alla talar om läsprocessen, men hur går den till egentligen? Forskarna brukar illustrera den så här: Bågarna kallas för saccader och strecken för fixeringar – det är då hjärnan läser. Du kan höra hur lång en fixering är och vad hjärnan hinner göra under dessa 0,25 sekunder, genom att klicka här (dra upp ljudet innan videon börjar). Du kan läsa sex-åtta bokstäver i en fixering Du kan läsa sex-åtta bokstäver – eller två-tre ord – i en fixering. Hjärnan kan inte läsa under saccaden Hjärnan kan inte läsa under den korta saccaden; den registreras som oskärpa. När du läser snabbare stimuleras hjärnan Läshastighet är en avgörande faktor, när den sätts i relation till förståelse, enligt forskarna. koncentrationfokuseringmotivationläsförståelse Man kan säga att när en person läser fort, är det som om en rad snabbtåg kontinuerligt far in i hjärnan. Långsam läsning gör dig okoncentrerad När du läser långsamt kan det liknas vid en spårvagn, som kommer då och då.
Blogg | Bäst i text Läseboken/Skrivboken | - om hjärnan och kommunikation Unga läser inte bättre på skärm – jämfört med äldre Nej, unga läser inte bättre på skärm eller display jämfört med vuxna. Och de förstår inte heller texten bättre. I veckan fick jag än en gång höra att ”vi” är en annan sorts människor än ni äldre. Och det tragiska är att många vuxna också tror att det är så. Även lärare och föräldrar till barn som går i skolan har många gånger den uppfattningen.Tar tusentals år att förändra När jag intervjuade Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, frågade jag honom om detta. Vi människor har i stort sett samma hjärna som neandertalmänniskan. Så unga är inte annorlunda än äldre. Mobilen är värdelös att läsa på Vi läser långsammare och förstår sämre när vi läser på skärm och display. Dummare av att läsa elektroniska texter Visst – skärmar och displayer utvecklas och e-böckerna närmar sig successivt papper, som är målet för alla utvecklare. Människans smartaste hjärndel orkar bara jobba några timmar om dagen. PS!
Läs för livet 11: Att bli en sån som läser, med Catharina Schmidt « LäsAmbassadören 9 mars 2015 Nu finns det elfte avsnittet av Läs för livet även här på webben. Jag kör en repris på texten från första inlägget om det här avsnittet. Månadens gäst är Catharina Schmidt från Jönköpings universitet. Hon forskar i pedagogik och har skrivit avhandlingen ”Att bli en sån som läser” som kom 2013. Det är vi ju många som undrar hur det går till! I den här avhandlingen har hon följt 9 mellanstadiebarn under två år och sett vad de läser i skolan och hemma, alla sorts texter. En liten spoiler från vårt samtal: det är ofta ganska stora avstånd mellan läsning i skolan och barnens läsfritid och deras intressen då. Vi pratar också om konceptet bänkbok som vääääldigt många svenska grundskolor kör med. Blir ni sugna på att läsa avhandlingen så finns den här. Dela med andra:
”Sämre läsförståelse naturlig följd av nya digitalsamhället” Förbisett faktum. Ungas fritid präglas allt mindre av läsning. En 15-åring ligger i snitt 875 timmar efter tidigare generationer i fritidsläsning. Vi måste fråga oss hur skolan ska samspela med digitaliseringen och inte hasta fram reformer innan vi säkert vet varför resultaten sjunker, skriver medieforskaren Dino Viscovi. Debatten om svenska elevers sjunkande resultat i Pisas läsförståelsetest har blivit en långkörare. Inom barn- och ungdomsidrotten har man länge varit medveten om de skilda förutsättningarna för träning och prestation i dag jämfört med för tjugo år sedan. Den här insikten måste vi ta med oss till skolan när vi ska tolka de försämrade resultaten i Pisas läsförståelsetest. Tidigare generationer var sannolikt inte mer begåvade eller disciplinerade än dagens, däremot såg medievardagen annorlunda ut. Alla som i dag har kontakt med skolungdomar kan se att mycket är annorlunda. Den digitala kulturen innehåller självfallet en hel del läsning.
Läsförmågan förändrar vår hjärna för alltid När vi lär oss läsa förändras vår hjärna i grunden. Det blir inte bara lättare att förstå abstrakta bilder, vi får också bättre korttidsminne för olika ljud. Det sker genom att hjärnan återanvänder gamla nätverk av hjärnceller. När du läser den här texten registrerar sinnescellerna i ögat de olika tecknen. Bilden formas om till elektriska impulser som skickas vidare i ett nätverk av nervceller i olika delar av hjärnan. På så sätt förvandlas de grafiska formerna på pappret till information som vi kan förstå. Med hjälp av modern bildteknik har forskare visat att aktiviteten i ordformsområdet ökar när vi tittar på ord eller bokstavskombinationer. Alfabetet har bara några årtusenden bakom sig, ändå finns alltså ett område i hjärnan som är särskilt anpassat för läsning. Han är en av flera neuroforskare som visar att när hjärnan ställs inför en helt ny kognitiv funktion – som att läsa – återanvänder den nätverk av hjärnceller som har haft andra uppgifter.