Ofta att jag fattar ungdomarnas ord
Det är vid middagsbordet hemma, och 14-åringen suckar uppgivet. Få kan sucka så utdraget, ljudligt och uttrycksfullt som en 14-åring. Sucken betyder ofta: Du fattar inte! Men det finns olika sätt att inte förstå. Skälet till sucken är att jag frågar ungdomarna hur de använder ordet ofta. Jag konstruerar ett exempel. Vi prövar ett nytt ord: random. Jag är inte så skillad på ungdomarnas ord. Några dagar senare befinner vi oss på ett fjällpensionat i Duved. Jag har inget emot vare sig fart eller speed. Nu var det inte längre ungdomsspråk, och jag började fundera på varför en medelålders person kryddade sin skidlektion med ett engelskt ord. Och möjligen ger det en ledtråd till att begripa samtalet vid middagsbordet. Det är vid middagsbordet hemma, och 14-åringen suckar uppgivet. Skälet till sucken är att jag frågar ungdomarna hur de använder ordet ofta. Jag konstruerar ett exempel. Vi prövar ett nytt ord: random. Jag är inte så skillad på ungdomarnas ord.
Länkskafferiet - Skolämnen
Denna sida lär ut konsten att tala inför publik. Uppbyggnaden av ett tal och hur det ska framföras för att fånga åhörarna beskrivs. Lyssna på stora tal av Churchill, Kennedy, Martin Luther King, Olof Palme, Ronald Reagan, Mona Sahlin, Earl Spencer vid Dianas begravning, Bill Clinton, Tony Blair och kung Carl XVI Gustaf. Insticksprogram behövs i webbläsaren för att lyssna.
Ungdomars språk i farozonen
All vetenskap vilar på språkkunskap. Utan språk ingen matematik, ingen biologi, ingen historievetenskap, ingen medicinsk forskning, ingenting. Men nu håller vi på att såga av grenen vi sitter på: den nya generationen studenter har har problem med svenskan, grava problem. Och det är inte de (fortfarande underrepresenterade) utlandsfödda studenterna som är orsaken. De utlandsfödda som tagit sig till en svensk högskoleutbildning har ofta god studievana och hög motivation, och klarar svenskan bra. Strax före jul skrev jag med hjälp av mina kollegor här på Historiska institutionen i Uppsala en debattartikel om detta. Det är många som hört av sig till mig och berättat om sina egna erfarenheter som lärare och föräldrar. Men allt är inte nattsvart. Nu gäller det bara att våra politiker och byråkrater möter alla dessa goda krafter med samma engagemang.
Barn av sitt språk: Körlings barn
Poeten Tomas Tranströmers diktning blev räddningen för läraren Anne-Marie Körling. Hon förlorade sin mamma vid Estonias förlisning och sorgen gjorde henne ordlös. I sin mors efterlämnade bokskatt hittade Anne-Marie flera böcker med Tranströmers dikter och vid läsningen av dem började språket sakta återvända. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng 1. Se en film om hur man skapar klipp. DelaKopiera länken genom att trycka ctrl+C på PC eller cmd+C på Mac.
Ungdomars språk idag - vanlig svenska i morgon - sourze.se
Rinkebyska, Gårdstenska eller Rosengårdska. Allt tyder på att språket förändras av ungdomar i invandrartäta områden. En liknande situation har funnits på 1800-talet med urbaniseringen! Allt oftare kan man läsa artiklar om den nya svenskan; Rinkebyska, Gårdstenska eller Rosengårdska. I slutet av 1800-talet när ungdomarna började arbeta och hade råd med att köpa kläder, dök buspojkarna eller kväsarna upp med sina kepsar och halsdukar och kväsajäntorna med sina stora tjoflöjthattar och krusade lugg. Invandrarna är ofta unga och det växer upp en ny generation i Sverige. För hundra år sedan flyttade folk från landsbygden till storstäder när fattigdom och arbetslöshet spred sig på grund av mekaniseringen av jordbruket. Idag i Sverige befinner vi oss i samma situation som i 1900-talets Stockholm. Liksom lantisarna hämtar ungdomar i invandrartäta områden ord från sina modersmål och använder dom som slangord med hjälp av modern svenska eller amerikanskinspirerade slangord.
Digitalt
En digital skolmiljö Täby Enskilda Gymnasium är en 1-1-skola sedan flera år tillbaka och jag som lärare har ett ansvar att anpassa min undervisning efter de förutsättningar det innebär för eleverna. För mig innebär det att utnyttja de möjligheter som följer med datorn som verktyg, men också att sätta mig in i hur digitaliseringen påverkar elevernas lärande. En annan viktig aspekt av arbetet på en 1-1-skola är förhålla sig till de förutsättningar som kommer med den digitala miljön. Här är några av mina mest lästa inlägg om digitalt arbete: Att läsa och bedöma elevtexter i digitala portföljer System för formativa arbetssätt i Google Drive Föreläsning med Adrienne Gear: Att läsa faktatexter Strategier för att arbeta med källor på ett strukturerat och gemensamt sätt De flesta av mina blogginlägg handlar på något sätt om hur vi använder datorn, eftersom vi utnyttjar den som redskap varje dag på olika sätt. Åsa Edenfeldt
Facebook förstör inte ungas språk | Utrikes | SvD
Skriv rätt annars står du dig slätt. Det gäller inte minst bland unga på sociala medier. Det konstaterar danska språkrådet i samband med att ungas språkbruk på Facebook undersökts. - Vi har varit bekymrade för att unga har en mer avslappnad inställning till stavfel men baserat på de här första undersökningarna visar det sig felaktigt. Unga är väldigt medvetna om vad de gör på Facebook, säger Sabine Kirchmeier-Andersen, direktör på Dansk sprognævn. Språk- och rättstavningsnormer förefaller att flytta med in i breda men stängda rum på sociala medier. Undersökningarna visar att en del unga är oroliga för att stava fel och därför avstår från att göra statusuppdateringar. - Det är tydligt att språkliga fel inte är någon bonus. Just språkets förfall är betydligt överdrivet och oron går i generationer.Rickard Domeij, språkvårdare på Svenska språkrådet. Kan det inte vara problematiskt för den enskilde att straffas för språklig osäkerhet? - Jo, men så är det och så har det alltid varit.
”Shoo bree” – så når man inte förortsborna
Min familj flyttade till Sverige på 90-talet, till Malmö, och vi har alltid bott i mindre rika områden. När jag var fyra år började jag känna mig annorlunda. Jag ville ta plats, synas, höras. Jag var frustrerad över att jag pratade perfekt svenska men ändå inte var blond och blåögd och hade ett namn som få kunde uttala. Häromdagen scrollade jag över mina sociala medier. ”Åh nej”, tänker jag. ”Inte något sådant här igen.” Han börjar med: ”Shoo bree, vänstern höjer skatten, jag blir så snee”, och fortsätter sen: ”Det är Din Mamma som får gå till socialen” och ”Man måste jobba för den Para, inte softa bara, man måste plugga och drilla, inte bara chilla”. Som om en ung person i förorten inte kände till nåt annat än att ’chilla’, och att hans eller hennes mamma inte kan ha någon annan inkomstkälla än socialbidrag. Han rundar av med frasen med ”Shoo guss, större än den staten”. Kevin Shakir Tankesmedjan Nyskapet, som vill motverka utanförskap
Guss
”Dom är fett keffa alltså.””Dom suger.””Men vi äger!””Kom, nu kuttar vi.” Hänger du med? Kanske inte, och det är inte meningen heller. Det som utmärker ungdomsspråk mest är just att orden och uttrycken är nya och svårbegripliga. – Poängen med att slangord ofta är färskvara är att det blir ett internt hemligt språk, säger Kari Fraurud, docent vid Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet. – Ungdomar markerar tydligt att de inte talar så med vuxna. I vissa situationer kan man tala mycket ungdomsspråk. – Fast några rester från ungdomsspråket tar man så klart med sig, säger Anna Gunnarsdotter Grönberg, lektor vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. – Jag, som var ung på åttiotalet, bär med mig typ, till exempel. – Några andra exempel på åttiotalsslang som jag slutat använda är IQ fiskpinne och kötthövve. – I dag säger jag oftare miffo och pucko när jag tycker att någon är dum i huvudet, även om just de orden inte heller är särskilt nya.
