Ofta att jag fattar ungdomarnas ord Det är vid middagsbordet hemma, och 14-åringen suckar uppgivet. Få kan sucka så utdraget, ljudligt och uttrycksfullt som en 14-åring. Sucken betyder ofta: Du fattar inte! Men det finns olika sätt att inte förstå. Skälet till sucken är att jag frågar ungdomarna hur de använder ordet ofta. Jag konstruerar ett exempel. Vi prövar ett nytt ord: random. Jag är inte så skillad på ungdomarnas ord. Några dagar senare befinner vi oss på ett fjällpensionat i Duved. Jag har inget emot vare sig fart eller speed. Nu var det inte längre ungdomsspråk, och jag började fundera på varför en medelålders person kryddade sin skidlektion med ett engelskt ord. Och möjligen ger det en ledtråd till att begripa samtalet vid middagsbordet. Det är vid middagsbordet hemma, och 14-åringen suckar uppgivet. Skälet till sucken är att jag frågar ungdomarna hur de använder ordet ofta. Jag konstruerar ett exempel. Vi prövar ett nytt ord: random. Jag är inte så skillad på ungdomarnas ord.
Ungdomars språk i farozonen All vetenskap vilar på språkkunskap. Utan språk ingen matematik, ingen biologi, ingen historievetenskap, ingen medicinsk forskning, ingenting. Men nu håller vi på att såga av grenen vi sitter på: den nya generationen studenter har har problem med svenskan, grava problem. Och det är inte de (fortfarande underrepresenterade) utlandsfödda studenterna som är orsaken. De utlandsfödda som tagit sig till en svensk högskoleutbildning har ofta god studievana och hög motivation, och klarar svenskan bra. Strax före jul skrev jag med hjälp av mina kollegor här på Historiska institutionen i Uppsala en debattartikel om detta. Det är många som hört av sig till mig och berättat om sina egna erfarenheter som lärare och föräldrar. Men allt är inte nattsvart. Nu gäller det bara att våra politiker och byråkrater möter alla dessa goda krafter med samma engagemang.
Ungdomars språk idag - vanlig svenska i morgon - sourze.se Rinkebyska, Gårdstenska eller Rosengårdska. Allt tyder på att språket förändras av ungdomar i invandrartäta områden. En liknande situation har funnits på 1800-talet med urbaniseringen! Allt oftare kan man läsa artiklar om den nya svenskan; Rinkebyska, Gårdstenska eller Rosengårdska. I slutet av 1800-talet när ungdomarna började arbeta och hade råd med att köpa kläder, dök buspojkarna eller kväsarna upp med sina kepsar och halsdukar och kväsajäntorna med sina stora tjoflöjthattar och krusade lugg. Invandrarna är ofta unga och det växer upp en ny generation i Sverige. För hundra år sedan flyttade folk från landsbygden till storstäder när fattigdom och arbetslöshet spred sig på grund av mekaniseringen av jordbruket. Idag i Sverige befinner vi oss i samma situation som i 1900-talets Stockholm. Liksom lantisarna hämtar ungdomar i invandrartäta områden ord från sina modersmål och använder dom som slangord med hjälp av modern svenska eller amerikanskinspirerade slangord.
Facebook förstör inte ungas språk | Utrikes | SvD Skriv rätt annars står du dig slätt. Det gäller inte minst bland unga på sociala medier. Det konstaterar danska språkrådet i samband med att ungas språkbruk på Facebook undersökts. - Vi har varit bekymrade för att unga har en mer avslappnad inställning till stavfel men baserat på de här första undersökningarna visar det sig felaktigt. Unga är väldigt medvetna om vad de gör på Facebook, säger Sabine Kirchmeier-Andersen, direktör på Dansk sprognævn. Språk- och rättstavningsnormer förefaller att flytta med in i breda men stängda rum på sociala medier. Undersökningarna visar att en del unga är oroliga för att stava fel och därför avstår från att göra statusuppdateringar. - Det är tydligt att språkliga fel inte är någon bonus. Just språkets förfall är betydligt överdrivet och oron går i generationer.Rickard Domeij, språkvårdare på Svenska språkrådet. Kan det inte vara problematiskt för den enskilde att straffas för språklig osäkerhet? - Jo, men så är det och så har det alltid varit.
”Shoo bree” – så når man inte förortsborna Min familj flyttade till Sverige på 90-talet, till Malmö, och vi har alltid bott i mindre rika områden. När jag var fyra år började jag känna mig annorlunda. Jag ville ta plats, synas, höras. Jag var frustrerad över att jag pratade perfekt svenska men ändå inte var blond och blåögd och hade ett namn som få kunde uttala. Häromdagen scrollade jag över mina sociala medier. ”Åh nej”, tänker jag. ”Inte något sådant här igen.” Han börjar med: ”Shoo bree, vänstern höjer skatten, jag blir så snee”, och fortsätter sen: ”Det är Din Mamma som får gå till socialen” och ”Man måste jobba för den Para, inte softa bara, man måste plugga och drilla, inte bara chilla”. Som om en ung person i förorten inte kände till nåt annat än att ’chilla’, och att hans eller hennes mamma inte kan ha någon annan inkomstkälla än socialbidrag. Han rundar av med frasen med ”Shoo guss, större än den staten”. Kevin Shakir Tankesmedjan Nyskapet, som vill motverka utanförskap
Guss ”Dom är fett keffa alltså.””Dom suger.””Men vi äger!””Kom, nu kuttar vi.” Hänger du med? Kanske inte, och det är inte meningen heller. Det som utmärker ungdomsspråk mest är just att orden och uttrycken är nya och svårbegripliga. – Poängen med att slangord ofta är färskvara är att det blir ett internt hemligt språk, säger Kari Fraurud, docent vid Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet. – Ungdomar markerar tydligt att de inte talar så med vuxna. I vissa situationer kan man tala mycket ungdomsspråk. – Fast några rester från ungdomsspråket tar man så klart med sig, säger Anna Gunnarsdotter Grönberg, lektor vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. – Jag, som var ung på åttiotalet, bär med mig typ, till exempel. – Några andra exempel på åttiotalsslang som jag slutat använda är IQ fiskpinne och kötthövve. – I dag säger jag oftare miffo och pucko när jag tycker att någon är dum i huvudet, även om just de orden inte heller är särskilt nya.
Slangen blir en del av språket Publicerad 2015-05-20 10:46 Foto: Lennart Isaksson Flera ord som för bara 50 år sedan betecknades som slang har utvecklats till vardagliga uttryck. En snabb tillbakablick visar att ord som ”renhårig” och ”tok” inte alls har samma innebörd i dag som förr. – Det är nog en väldigt vanlig process att det som uppfattas som slang av en viss generation i nästa generation upplevs som ganska normalt och ingår i vardagslivet och i språket över huvud taget, säger språkprofessorn Ulla-Britt Kotsinas. Flera uttryck som inte för så länge sedan uppfattades som fula eller dåliga är i dag allmänt accepterade. – Det finns också slang som används under en kort tid och försvinner. Även ord som förr uppfattades som fula är i dag accepterade av samhället. Enligt Ulla-Britt Kotsinas sker språkförändringar ständigt, i alla språk. Dela med dina vänner
Jösses! Svordomarna som tappat sin himmelska kraft Få svenskar skulle väl i dag komma på tanken att ursäkta sig för ett hastigt undsluppet herregud eller jösses. Numera är det helt andra ord som kommer på tal när till exempel politiker vill förbjuda ovårdat språk i skolan. Men för bara några årtionden sedan tog skolan fortfarande allvarligt på uppgiften att förmedla innebörden av det andra av tio Guds bud: ”Du skall icke missbruka Herrens, din Guds, namn, ty Herren skall icke låta den bliva ostraffad som missbrukar hans namn.” Även om de himmelska kraftuttrycken numera förefaller så oförargliga att de flesta inte alls tänker på dem som svordomar, är det alltså inte så länge sedan de självklart räknades dit. Fast de var mer anstötliga i teorin än i praktiken. Och så tycks det ha varit rätt länge. Den stora omsvängningen skedde redan i mitten av 1700-talet. Fenomenet att inte omtala det heliga med dess egentliga namn känner vi igen från israeliternas onämnbara Jahve, ibland felaktigt kallad Jehova. På den senare frågan kan man svara nej.
Ska man bestraffa fula ord? I höstas vallfärdade journalister till Mackleanskolan i det skånska Skurup. Orsaken var att rektorn hade lanserat en handlingsplan mot kränkningar, som bland annat gick ut på att svordomar och könsord skulle bestraffas med kvarsittning. Insändarredaktörerna på lokaltidningarna rös av välbehag när debatten briserade i spalterna. Vissa föräldrar tyckte att metoden var nödvändig, däribland skolbusschauffören Susanne Mårtensson vars son Filip går i Mackleanskolan. - Det här borde ha genomförts långt tidigare. Andra menade att idén var befängd och omodern. När jag första gången mejlar och frågar om han vill delta i en diskussion om fula ord i skolmiljö med Skurupsrektorn är svaret korthugget: "Har svårt med personer som har idéer som denna Christin Stigborg. Drygt två månader senare träffas de ändå på högstadieskolan i Nils Holgerssons hembygd. Christin stigborg: Vi ville skapa en positiv attityd på skolan. Bengt Dagrin: Men vilka känner sig kränkta? Christin: Folk blir sårade av ord.