Satsar tidigt – Man får skriva mycket, säger hon och tillägger att hon just nu skriver en berättelse hemma i vilken det har regnat i många dagar. – Det där känner jag igen! utbrister Karin Jaresved Andersson. Det är väl Noaks ark! Skrivstunden är kort. När Alexandra har skrivit ett dussintal ord får hon välja ett ordspel på surfplattan, och sedan, efter knappt tio minuter, är tiden slut. – Jag tror på korta, intensiva stunder. Man kan se det som injektioner, som en skjuts i lärandet. – Det finns inget att vänta på. Karin Jaresved Andersson tror inte heller på argumentet att ”låta barnet mogna” eller att det skulle vara stigmatiserande att ”peka ut” ett barn för tidigt. – Eleverna ser det inte som att det är synd om dem som får gå till mig. Flogstaskolan är en liten F-3-skola med 175 elever. När Malin Sandlund började som rektor här för ett par år sedan upplevde hon att arbetet med eleverna präglades av alltför många brandkårsutryckningar. – Det vi ser är inte sanningen. Rektorn skjuter in:
Appar för elever i behov av läs- och skrivstöd By phaewilk MorgueFile Jag brinner för att alla elever ska få tillgång till litteraturen, att få uppleva bokstävernas underbara värld. Jag är själv en bokmal men läser idag nästan uteslutande med öronen (jag lyssnar på ljudböcker). Jag önskar att alla elever på sina egna villkor ska få möjlighet till att ta till sig alla spännande äventyr som gömmer sig bakom alla bokstäver, och inte bara det. Att om man som jag har behov av glasögon är det helt naturligt att man blir uppmanad att gå till en optiker och undersöka vilka glasögon som är lämpliga för att jag ska kunna fungera i vardagen på samma sätt som alla andra…. By Sgarton MorgueFiles Men om jag har svårt att läsa eller skriva är det inte lika självklart att jag blir uppmanad att använda något redskap för att kunna presetera lika bra som mina klasskamrater. Det är ingen som säger till elever med glasögon att i grupprummet finns möjlighet till hjälp, där har vi glasögon. Vem skriver idag på en dator utan rättstavningsfunktion? Relaterade
"Att sluka böcker leder inte till läsförståelse" Det var Barbro Westlund som introducerade ”läsfixarna” i svensk skola. Numera är de fyra figurerna både kända och använda. Spågumman som förutspår vad som ska hända i en text. Detektiven som förklarar svåra ord. – Det är intressant att det tagit så lång tid för den att komma till Sverige. Nu har hon disputerat och beskriver sin avhandling som en fortsättning på den förra boken. – Skillnaden är att i Kanada undervisar man aktivt i läsförståelsestrategier från låg ålder, säger hon. Illustration: Erica JacobsonI avhandlingen finns några intressanta iakttagelser när det gäller kulturen kring läsning. – Eleverna diskuterade texter i grupp på ett sätt som jag aldrig sett i Sverige, säger Barbro Westlund. I Sverige siktar man mer på individuell ”läslust”, vilket Barbro Westlund är kritisk till. – Jag förstår att man menar något positivt med det. I arbetet med avhandlingen intervjuade Barbro Westlund totalt tio mellanstadielärare i Stockholm och Vancouver. – Jag ser risker.
Reciprocal Teaching Reciprocal Teaching Visual Concept Diagram Description Reciprocal teaching is a strategy used to help pupils develop a better understanding of what is presented in any given text. It encourages interactive dialogue or discussion between teacher and learners and is mostly used with pupils who have adequate reading ability. A benefit of reciprocal teaching includes helping pupils to read and strategically learn textbook material in a systematic manner. The developmental stages and ages of pupils determine the role that the teacher plays in modeling the strategy or actively facilitating the interactive dialogue or discussion. The Four Principles of Reciprocal Teaching Summarizing-Pupils tell or explain what they have read from any given selection from a text. Procedures A selection of any given text is distributed or assigned to pupils individually or in a group (a teacher can also be included in the reading of the text depending on the ages and stages of pupils).
Reciprok undervisning - modell för läsförståelse Reciprok undervisning (Reciprocal Teaching, RT)utgår från forskarna Palinscar & Browns studier. De önskade hitta ett undervisningsprogram som hjälpte svaga läsare genom att göra som ”expertläsare gör” för att kontrollera sin förståelse. Denna metod har visat sig framgångsrik och utvecklande för både svaga och goda läsare. Reciprok (ömsesidig undervisnig)innebär att lärare och elev turas om att vara samtalsledare i smågrupper, en vägledd diskussionsteknik där den som är lärare synliggör omedvetna processer genom att undervisa om dessa. Fyra huvudstrategier används i metoden, dessa är: • Att förutspå handlingen/ställa hypoteser • Ställa egna frågor • Klargöra otydligheter • Sammanfatta texten med egna ord En elevvänlig tolkning av metoden för mindre barn: 1. Från Barbro Westslunds bok Att undervisa i läsförståelse Film som går igenom de fyra huvudstrategierna för metoden samt visar hur metoden används för lite yngre barn. Film som visar äldre elever som använder metoden.
Läskonferensen i Stockholm och Barbro Westlunds brandtal I fredags hade jag den stora äran att få föreläsa på en Läskonferens i Stockholm. Före mig på scenen var Barbro Westlund som i sin egenskap av forskare höll ett brandtal kring riskerna med strategiundervisning och faran med projekt som "En läsande klass". Risken är stor menade hon att pedagoger tar den enkla vägen och ser "En läsande klass" som en receptbok. Att man följer lektionsplaneringar utan att reflektera över det man gör. Att pedagoger befinner sig i "the comfort zone" och vi i framtiden kommer att se elever som blir sittande med övningar och stenciler istället för att samtala om text på djupet. - Att undervisning i läsförståelse blir en isolerad färdighetsträning. Westlund berättade om fallgroparna och menade att det inte finns EN läsförståelsemodell och inte EN forskning. Jag håller med Barbro Westlund i mycket och jag förstår hennes oro men vi har aldrig någonsin sett "En läsande klass" som en receptbok och hoppas verkligen inte att pedagogerna runt om i landet ser det så.
EN LÄSANDE KLASS ”Sakprosa lika viktig som sagor Forskaren Barbro Westlund var en av de första i Sverige som pekade ut betydelsen av hur man högläser för barnen, inte bara att man gör det. – Hur man läser är verkligen något jag vill betona. Därför är det också avgörande vilka böcker man väljer, säger hon. Barbro Westlund har lång erfarenhet av högläsning, både som förälder och lärare. När det gäller frågan om vilka böcker man ska välja, refererar Barbro till en studie i USA, där föräldrarna fick i uppdrag att läsa högt ur mer faktabaserade böcker. – Det betyder inte att man ska sluta läsa sagor. Trots att läsningen av faktaböcker har lyfts fram i den nya läroplanen för grundskolan, behandlas sakprosan ofta litet styvmoderligt av såväl lärare som föräldrar, menar Barbro Westlund, inte minst när det gäller högläsning. En förklaring är att svenska som ämne har en tradition av att fokusera på den renodlade skönlitteraturen. – Men forskningen i dag visar att det inte är så enkelt. Barn vill ofta inte heller att den som läser ändrar i texten.
Otillräckligt stöd för att knäcka läskoden Att svenska elevers läsförståelse försämrats rejält de senaste åren är ingen nyhet. En orsak som ofta lyfts fram är att stödinsatserna sätts in för sent. Det är något som bekräftas i den undersökning som Lärarnas Riksförbund, En läsande klass och Läsrörelsen presenterar i dag. 54 procent av mellanstadielärarna och 44 procent av lågstadielärarna svarar i undersökningen att elever med behov av stöd får det i liten eller mycket liten utsträckning. – Det är tyvärr så många lärare som vittnar om att elever som behöver extra stöd inte får det. Enligt läroplanen för 2011 ska lärarna jobba med lässtrategier för att öka elevernas läsförståelse. – Det visar att statliga satsningar inte matchas från huvudmannens sida. Att få stöd hemifrån i läsandet är viktigt. – Vi måste uppmuntra föräldrar att inte sluta läsa med sina barn. I mars presenterade regeringen ett nytt kunskapsmål för skolan som innebär att alla elever ska kunna läsa och förstå enklare texter efter årskurs ett. Är det ett rimligt mål?
3 steg « Så löser du läs och skrivsvårigheter Att det inte skulle vara naturligt för människan att läsa och skriva och därför skulle strävanden att lära sig läsa och skriva, vara förenade med presumtiva svårigheter, är naturligtvis inget annat än dumheter. Kommunikation är något av det mest grundläggande och naturliga som finns hos människan. Läsa och skriva är bara ett annat sätt att kommunicera. Alla kan lära sig att läsa och skriva! Till en början med kanske några av oss har lite större problem än andra när alla ord inte stavas som de låter, och när alla ljud inte har någon direkt motsvarighet bland bokstäverna. Min blogg har blivit en liten Odyssé i 3 mycket grundläggande steg, men vart och mycket effektivt, som jag själv använt för att hjälpa min dotter att komma i kapp i skolan och att lära sig att läsa. 1. 2. ( Är det till exempel ryska eller grekiska, måste man naturligtvis lära sig det alfabetet först.) 3. Håll till godo och lycka till!
Tidiga insatser viktiga mot läs- och skrivsvårigheter Kartläggningen ska sedan ligga till grund för implementering av en framgångsrik läs- och skrivundervisning. Detta kräver lärare som har goda kunskaper om läs- och skrivutveckling och specialpedagogik. I avhandlingen ”Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande” studerar Catharina Tjernberg skriftspråksaktiviteter i årskurs 1-5. Tjernberg disputerade 2013 vid Stockholms universitet och arbetar idag som lektor i läs- och skrivutveckling i Enköpings kommun. Det centrala forskningsproblemet är förståelsen av språkutvecklande arbete med elever som riskerar att få svårigheter i sin läs- och skrivutveckling samt de kompetenser som krävs för att bedriva sådan undervisning. I studien kommer sex lärare, två speciallärare, två rektorer, en logoped och en dramapedagog till tals. Stimulerande lärandemiljö minskar risker Flera av de elever som omnämns i avhandlingen har fått diagnosen dyslexi. Ett viktigt område i sammanhanget förefaller vara lärarens yrkesskicklighet. Fordrar kompetenta lärare