En berättelsestruktur växer fram Under vårterminen när jag satte mig ner och skulle formulera omdömen för mina elever var det helt plötsligt väldigt tydligt att alla mina elever hade en gemensam nämnare, de behövde alla utveckla sina berättande texter så texterna "har en enkel röd tråd samt i huvudsak fungerande handling" (Lgr 11). En del av det centrala innehållet för att arbeta med just detta är "Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll.Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning" men jag valde att återknyta till de genrepedagogiska begrepp vi redan arbetat med inom den narrativa (berättande) genren under året. Om du inte är insatt i hur den narrativa genren är uppbyggd och hur man kan konkretisera detta för eleverna rekommenderar jag dig att kolla igenom Björn Kindenbergs slideshare om just detta: Björn har även beskrivit denna genre i ett väldigt läsvärt blogginlägg. Vi identifierade olika berättelsers händelser, komplikationer och lösningar.
Utbildningen för nyanlända elever behöver stärkas Skolinspektionen har följt 35 utvalda elever som bott i Sverige mindre än fyra år under 3-5 skoldagar. Eleverna går i årskurs 7-9 i tio skolor i tio kommuner. Den sammantagna bilden är att de tio skolorna i liten utsträckning planerar, genomför och anpassar utbildningen efter nyanlända elevers förutsättningar och behov. Skolorna arbetar också i liten utsträckning för att ge eleverna tillit till sina förmågor genom att till exempel lärarna visar höga förväntningar på eleverna förmågor och möjligheter till lärande. – Många lärare jobbar hårt för att ge nyanlända elever en undervisning som är väl anpassad efter deras förutsättningar och behov. – Granskningen pekar samtidigt på att det är möjligt att ge nyanlända elever en god utbildning. Granskningens resultat avser de tio kommuner och skolor som har granskats, men den pekar också ut viktiga framgångsfaktorer för alla kommuner och skolor som vill säkra sitt arbete med nyanlända elever. Eleverna förlorar kunskap den första tiden i skolan
Nyanlända placeras direkt i grundskolan Tidigare hade Internationella språk- och kulturinstitutet, ISKI, hand om mottagandet av nyanlända elever i Upplands Väsby. Eleverna placerades i förberedelseklass i upp till två år med studiehandledning på modersmålet, undervisning i svenska, modersmålet och en del skolämnen. Därefter placerades de ut i kommunens skolor. Efter viss kritik från Skolinspektionen stängde politikerna verksamheten. Från januari 2012 placeras istället nyanlända barn och ungdomar direkt i grundskolorna, som får ersättning för varje nyanländ elev. – Plötsligt dök det upp nyanlända barn på expeditionen som vi skulle ta emot och placera ut i klasserna. Flertalet av kommunens nyanlända barn väljer hennes skola, där nu 40 procent av eleverna talar ett annat modersmål än svenska. – Jag tycker inte att systemet är bra. Hur påverkar det här lärarnas situation? – Den stora utmaningen är att det hela tiden kommer nya elever i grupperna. Tyvärr syns inte lärarnas hårda arbete i statistiken över elevresultaten.
Rätt nycklar låser upp texten – Vad betyder ”specerivaror”? Kan man dela på ordet – vad är varor? Något man köper, ja. – Vilken är funktionen? Specerivaror, ni har förstått att det är en typ av varor som man packar i kassar. Klass 8 grön och Laila Guvå på Tunaskolan i Tumba tittar närmare på ett citat ur boken om Gilbert Grape, som råkar sitta på klassrumsväggen. Så här kan man göra för att förstå ord, berättar Laila Guvå för eleverna. – Eller så googlar man, säger en tjej. – Ja, men det är inte alltid man förstår förklaringen av ordet, svarar Laila. Visar. Att förklara ord som eleverna kan få problem med sitter förstås i ryggraden för alla andraspråkslärare. – Då måste de ha egna strategier för att ta reda på betydelsen. Från forskningen samlade de strategier för ordförståelse, textförståelse och frågeförståelse som är lätta att tillämpa för eleverna. På textnivå handlar det mycket om att lära sig läsa mellan raderna. – Min erfarenhet är att eleverna ofta hoppar över den typen av frågor. – Nån som kommer sent hem!