Formativ bedömning och provfri undervisning Tommy Lucassi är läraren som började fundera på hur han kunde förändra sin undervisning för att få eleverna att lära sig mer. Efter att ha konsulteterat forskningsrönen började han arbeta med formativ bedömning. Det nya arbetssättet ställde nya krav men gav också nya resultat och effekter. Proven fick inte längre lika stor betydelse och efter att ha rättat matteprov i femton år tyckte Tommy också att det var mycket jobb för liten nytta. I dag jobbar Tommy både prov- och läxfritt i sin NO-undervisning. - Jätteskönt, säger eleverna som också berättar att undervisningsformen gör det lättare för dem att få betyget de vill ha. Tommy pratar om bedömningens kraft och nyttan av all återkoppling som kommer ut ur arbetsättet. - Att öppna upp bedömningsprocessen ger så mycket tillbaka. I filmen får vi följa med på en av Tommys lektioner i teknik.
Formativ bedömning gör lärande synligt Formativ bedömning innebär att läraren genom täta och effektiva bedömningar får information om elevernas kunskaper och kan planera efter den. – Lärare fattar kontinuerligt beslut om sin undervisning. Vet man mer om vad eleverna kan blir besluten bättre underbyggda och undervisningen oftast bättre. Torulf Palm är gymnasielärare i matematik, fysik och kemi och sedan tio år forskare i matematikdidaktik. Just nu är han engagerad i tre olika forskningsprojekt, varav ett handlar om formativ bedömning och matematik. – Det finns mycket forskning som visar att formativ bedömning är ett effektivt sätt att undervisa på. I projektet ingår cirka femtio lärare i årskurs 4 och 7 från Umeå kommun samt fem forskare från Umeå universitet. – Vi forskare vill förstå vad som krävs för att lärare ska få det stöd de behöver för att utveckla sitt arbete med formativ bedömning. Torulf Palm kom i kontakt med begreppet via artiklar och blev mer och mer intresserad. Men ordet bedömning är laddat.
Strategier för bedömning för lärande – konkreta exempel Denna sida är under arbete men redan nu kan du hitta exempel som du kan använda om du vill! För att en undervisningssituation ska kunna sägas vara formativ krävs att jag som lärare hjälper eleverna att skaffa sig strategier för att nå en högre nivå och en mer fördjupad lärprocess. Det här är enligt min mening ett eftersatt område i svensk skola. Det vanliga är att läraren delar ut en uppgift som eleven förväntas göra på ett redan tänkt sätt och sedan tar man problemen när de kommer. Strategier för lärande är enligt min åsikt en svår del av undervisningen. Här är några exempel på hur sådana igångsättningsprocesser kan se ut (se också min sida om matriser och planeringar, de hänger ihop med det formativa arbetet): Självskattning och strategier. Strategier för att planera arbete är ett underskattat område. Strategier för att komma ihåg uppgifter, tider, detaljer, genomgångar behövs och aldrig tidigare har det varit så enkelt att tillämpa tekniken för att komma åt detta.
elevexempel tydliggör kvalitet | frokenlundgren Hur får man eleverna att förstå vad som är kvalitet i t ex ett arbete, ett svar på en fråga, en lösning, en viss texttyp eller en förmåga och hur får man dem att förstå progressionen i kunskapskraven…? Hur får man dem att se vad som är nästa steg i deras egen utveckling och hur de kan utveckla en viss förmåga? Ett svar på de frågorna är att arbeta med elevexempel. Alltså med texter, bilder, inspelningar som är elevnära, konkreta och autentiska. Och att man när man arbetar med dessa elevexempel också använder sig av EPA-metoden för att aktivera alla elever och få dem delaktiga. Lite då och då har vi sådana lektioner i klassrummet då vi fokuserar på vad som är kriterier för framgång, vad som är kvalitet och hur man kan identifiera kvalitet. Den här veckan har vi haft en sådan lektion och målet för lektionen var att tydliggöra för eleverna att man kan svara på frågor på olika sätt och att svaren kan vara olika bra beroende på hur man har svarat och hur väl svaret matchar frågan.
Länkarkiv med filmer inom formativ bedömning @ Nordström Education Skrivet av Daniel Nordström För er som är intresserade utav att fördjupa Er inom formativ bedömning hittar Ni en sammanställning av filmer och videoklipp. Sammanställningen finns även digitalt i Pearltrees för Er som enkelt vill kunna få en översikt av de olika filmerna och videoklippen. I sammanställningen hittar ni bland annat filmer från Skolverket, GR Utbildning, UR Samtiden, Dylan William, Pedagog Stockholm och Skolvärlden. Sammanställningen kommer uppdateras kontinuerligt med länkar till gamla såväl som nya filmer inom formativ bedömning. Klicka här för att komma till sammanställningen i Pearltrees Skolverkets filmer Prov, bedömning och betygssättning Tidigare betygssättning - kom igång med betygssättningen Tidigare betygssättning - underlag för betygssättning Tidigare betygssättning - att sätta betyg! Sambedömning i skolan Gudrun Erickson -- 1. Gudrun Erickson -- 2. Gudrun Erickson -- 3. Gudrun Erickson -- 4. Gudrun Erickson -- 5. Skolverket, Kollegialt lärande och formativ bedömning
Elevaktiv bedömning främjar lärandet och frigör tid En av många utmaningar lärare står inför är bedömning av elevers lärande och återkopplingen till eleverna om deras lärande. En individuell återkoppling till varje elev är tidskrävande. Det kan också vara mycket svårt att få elever att faktiskt använda sig av den återkoppling de får på ett konstruktivt sätt. Ett sätt att möta dessa utmaningar är att involvera eleverna själva i bedömningsprocesserna. I boken Att bedöma och sätta betyg: Tio utmaningar i lärarens vardag varvas forskningsresultat med beskrivningar av lärares erfarenheter av olika bedömningsprocesser. Författarna vill belysa centrala begrepp och dilemman i arbetet med bedömning och presentera förslag på lösningar till effektivare och mer elevaktiva bedömningsprocesser. Anna Grettve, journalist, och Marie Israelsson, lärare, är två av författarna som tidigare bl.a. medverkat i Skolverkets arbete med att ta fram de nya läroplanerna för skolan, Lgr-11 och Lgy-11. Återkoppling – en väsentlig del av undervisningen Se också:
Bedömning För Lärande Jag tänkte fortsätta på samma spår som igår, då jag beskrev hur jag på lektionerna öppnar upp elevernas kunskapande och tankar genom att använda mig av öppna frågor. Att använda mig av öppna frågor på lektionen är en del i det som jag kallar för ”formativ undervisning”. Jag låter eleverna reflektera kring, inte bara vad de ska lära sig, utan hur de kan uppnå största möjliga kunskapande på lektionen utifrån sina förutsättningar, vid just det tillfället/den lektionen. Formativ undervisning handlar för mig om att möta varje elev utifrån var den eleven befinner sig, för att kunna utmana, stötta och hjälpa eleven vidare. Men hur tänker jag då kring formativ bedömning? Jag är inte intresserad av att veta hur mycket ”fakta” eleven kan rabbla upp. Jag låter i stort sett alltid eleverna ge varandra feedback på den riktade skrivningen, ofta utifrån ”2 stars and 1 wish” och eleven ges alltid tid till att komplettera det som kompisen sett kan utvecklas. I bland har jag en matris som jag fyller i.
Formativ bedömning – när feedback blir en del av lärandet – Pedagog Malmö Camilla Lindskoug arbetar som lärare i svenska och engelska på Pauli gymnasium. Hon har integrerat formativ bedömning i undervisningen och ser bedömningen som en viktig del av elevernas lärande. Camilla berättar att det har gett henne ett bättre fokus på lärandet. Camilla Lindskoug, lärare i svenska och engelska på Pauli gymnasium. - Formativ bedömning är när feedback och respons görs till en viktig del av lärandet. - Det var många som fick upp ögonen för formativ bedömning i och med John Hatties studie ”Visible Learning” (världens hittills största forskningsöversikt om vad som påverkar elevers inlärning och studieprestationer, reds. anm.). Ett nytt fokus och feedback När Camilla började använda formativ bedömning fick betygskriterierna en mycket mer central betydelse i hennes undervisning. - Jag har fått ett annat fokus. Camillas elever får feedback kontinuerligt, t.ex. vid uppgifter, övningar och examinationer. Prov Rena kunskapsfrågor förkommer inte på Camillas prov. Tid Skådespelet