Läsförståelsestrategier i praktiken Hur kan man använda läsförståelsestrategier på en faktatext? När det gäller faktatexter handlar det om att koppla på elevernas förkunskaper, att de får berätta vad de vet om det aktuella ämnet och delge varandra sina erfarenheter före vi börjar läsa. Eleverna ska också få möjlighet att berätta vad de tror att de kommer att få veta och varför de tror det. Viktigt när man läser faktatexter är också förmågan att plocka ut det viktigaste i texten genom nyckelord. Syftet: Att träna eleverna att innan läsningen aktivera sina kunskaper och att under läsningen plocka ut viktig information ur texten för att kunna sammanfatta det viktigaste. Läromedelstext hämtad ur Natur och Kulturs No-bok PULS Före läsningen Jag inleder med att visa hur jag gör när jag förutspår vad en text kommer att handla om: Jag tror att den här texten kommer att handla om bin eftersom den heter så. Därefter släpper jag in eleverna och de får berätta vad de vet om bin och vad de tror att vi kommer att få veta utifrån texten. Jag skriver upp mina och elevernas förutsägelser på tavlan.
Läsförståelsestrategier En läsande klass utgår från modellerna RT (Reciprocal Teaching), TSI (Transactional Strategies Instruction) och QtA (Questioning the Author). RT utarbetades under 1980-talet av forskarna Palincsar och Brown som tog fram fyra grundstrategier som expertläsare använder för att förstå det lästa. De är att förutspå, att ställa frågor, att reda ut oklarheter och att sammanfatta. Ett antal svenska forskare har förespråkat vikten av att kontinuerligt och systematiskt arbeta med att utveckla läsförståelse hos barn, ungdomar och vuxna. Barbro Westlund har genom sitt arbete som lärarutbildare och doktorand i pedagogisk bedömning med inriktning på elevers läsförståelse vid Stockholms universitet, skrivit böcker om flera olika forskningsbaserade modeller med dokumenterad effekt på läsförståelse. Här hittar du förslag på föreläsningar och filmer om hur man jobbar med läsförståelsestrategier. Tre föreläsningar som beskriver hur det fungerar i praktiken. Filmen om läsfixarna. Filmen om läsfixarna
Serier i undervisningen – Nytt läromaterial: The Walking Dead – för högstadie- och gymnasieskolor Nytt läromaterial: The Walking Dead – för högstadie- och gymnasieskolor Nu erbjuds även högstadie- och gymnasielärare en möjlighet att jobba med serier i klassrummet. Melinda Galaczy, högstadielärare på Södervångsskolan i Vellinge, har tagit fram en lärarhandledning för den populära serieromanen The Walking Dead. Lärarhandledningen innehåller diskussionsunderlag för värdegrundsfrågor i läroplanen och täcker in ett flertal punkter i svenskämnets centrala innehåll i LGR11. The Walking Dead är en utmärkt utvecklingsroman.
4-meningsberättelse Läs om hur du kan bygga en berättelse så den blir spännande och begriplig.Övningen används även på Squoosh, Länsbiblioteket i Östergötland. Gå över gatan-övningen / 4-meningsberättelsen Bild: Gå-över-gatan-övning. © Veronica Grönte & Studentlitteratur 2002 Tänk dig att en människa, ett djur eller en sak ska gå över gatanför att göra något. Två tomater skulle gå över gatan. Huvudkaraktärens mål. Bara 3 meningar! Istället för att fundera över VAD berättelsen ska handla om, som man brukar göra, bestämmer vi istället VEM berättelsen ska handla om. Här kan du läsa om "Gå-över-gatan"-övningen sid 32 i Pennvässaren. Katten Mix börjar springa över gatan för att fånga råttan. Katten Mix börjar springa över gatan för att fånga råttan. 1.Katten Mix börjar smyga över gatan för att fånga råttan.Beskriv hur en kroppsdel rör sig. Katten Mix börjar smyga över gatan för att fånga råttan:Hans svans rör sig fram och tillbaka mot asfalten.En bil stannar mitt framför honom. Förslag på hur texten kan byggas ut
Ordförrådets betydelse för läsning: Venue: Lärarutbildning: Linköpings universitet Christina Wiklund, Linköpings universitet Vårt samhälle ställer stora och varierade krav på individers språkliga och skriftspråkliga färdigheter. Det är en nödvändighet att ha god språk- läs - och skrivförmåga, att vara litterat. En viktig del i att vara litterat innebär att förstå läst text. En individs ordförråd har en varierad och mångsidig inverkan på dennes språkliga och skriftspråkliga färdigheter. Denna artikel har för avsikt att redogöra för ordförrådets betydelse för läsning och därmed också tydliggöra hur ett bristande ordförråd kan skapa hinder för en god läsutveckling. Barns olika förutsättningar Utvecklingen och omfattningen av individers ordförråd ser olika ut bland annat beroende på den socioekonomiska omgivningen (SES) barnet befinner sig i. Beroende på en mängd olika omständigheter och färdigheter varierar individers vokabulär både ur ett kvantitativt (antalet ord) men också ur ett kvalitativt (lexikal kvalitet) perspektiv (Ouellette, 2006). Undervisning av ordförråd
En läsande klass Läsförståelsestrategier i praktiken: Lektionsplanering - lässtrategier En fråga som dyker upp om och om igen på vår facebooksida "En läsande klass" är hur börjar man när man vill introducera "Läsfixarna" i sin elevgrupp. Min första kontakt med läsförståelsestrategier fick jag genom Barbro Westlunds bok "Att undervisa i läsförståelse". Jag upplevde att denna bok gav mig verktyg samt att den var bra att ha som teoretisk forskningsbakgrund. Mitt tips är därför att läsa denna bok eller delar av den som första steg. Jag kan ju bara skriva om hur vi gjort i vår undervisning och hur vi har lagt upp arbetet i ELK. Så här gör vi; Vi har några introduktionslektioner där vi försöker få med eleverna i tanken: Läsa är att tänka. När det sedan är dags att arbeta mer grundligt med en strategi i taget har vi valt att starta med Spågumman. Vi har valt att introducera "Spågumman" med hjälp av en fantasybok och även på en faktatext. Läsfixare nummer 3 är Konstnären som vi arbetar intensivt med under en vecka. Nu är det inte långt kvar! Marie och Elisabeth Vart ska Lasse resa?
Lesestrategien Seit einigen Jahren weisen Leseforschung und Fachdidaktik stark auf die Bedeutung von Lesestrategien für die Entwicklung von Lesekompetenz hin. Lesestrategien sind wie Lernstrategien allgemein Handlungsabfolgen, die nach dem "Wenn-dann"-Prinzip je nach Ziel vom Leser, von der Leserin ausgewählt werden. Als zentrale Strategien für die Textverarbeitung im Unterricht können folgende gelten: die Aktivierung von Vorwissen, das Formulieren von Fragen an den Text, das Klären von Unklarheiten, das Vorhersagen des weiteren Textinhalts sowie das Zusammenfassen von Textabschnitten bzw. des gesamten Textes. Entscheidend für den Erwerb von Lesestrategien ist neben der regelmäßigen Anwendung beim Lesen von Texten in allen Fächern auch die Reflexion über den Nutzen der einzelnen Strategien (Metakognition). Instrumente für Schülerinnen und Schüler zur Habitualisierung von Lesestrategien Der am LISUM Berlin entwickelte Leselotse erweitert die Schrittfolge des LESEPILOTEN.