När Sverige var täckt av is För bildmaterialet på SO-rummet gäller i allmänhet olika typer av licenser. Många av bilderna är upphovsrättsskyddade medan andra har Creative Commons-licenser eller andra liknande licenser. Några av bilderna är helt fria att använda. Om du vill bruka en bild i eget syfte, så måste du själv ta reda på om bilden är fri att använda eller vilka villkor som gäller. Detta gör du genom att klicka på bildlänken som finns under de flesta bilderna. Om en bildlänk saknas är bilden i regel upphovsrättsskyddad och kan inte användas utanför SO-rummet. SO-rummet ansvarar inte för andras användning av webbplatsens material. Vi vill gärna att SO-rummet används som kunskapskälla, till exempel av elever och lärare i skolundervisningen. *För användning av texterna i avsnitten om Världens länder (hi, ge och sh) hänvisar vi till Landguiden som drivs av Utrikespolitiska institutet.
Istiden Introduktion: Vad kan du om istiden innan vi börjar arbetet i år 4? (Ice Age, Barnen Hedenhös, olika tidåldrar). Vad ska du lära dig? (Du ska kunna tala om hur man kan se spår av istiden i naturen och kunna några viktiga ord på istidsspåren). Film om att upptäcka och arbeta med historiska fynd: "Under våra fötter" (Vad är en arkeolog? Tidslinje: "Grundbok Historia Forntiden, Puls" s. 7. Fakta/Tidslinje: Film om Sveriges historia: "Sveriges historia del 1". Bilderboken: "När människorna kom..." s. 5 - 13. Stencil: "Tidslinje", "Spår från istiden", Faktaboken: "Grundbok Geografi Vårt Land Puls". 32 - 36. Olika sätt att undersöka verkligheten. Kunna arbeta ensam. Kunna värdera informationen som man hittar.
Bronsåldern och järnåldern För bildmaterialet på SO-rummet gäller i allmänhet olika typer av licenser. Många av bilderna är upphovsrättsskyddade medan andra har Creative Commons-licenser eller andra liknande licenser. Några av bilderna är helt fria att använda. Om du vill bruka en bild i eget syfte, så måste du själv ta reda på om bilden är fri att använda eller vilka villkor som gäller. Detta gör du genom att klicka på bildlänken som finns under de flesta bilderna. SO-rummet ansvarar inte för andras användning av webbplatsens material. Vi vill gärna att SO-rummet används som kunskapskälla, till exempel av elever och lärare i skolundervisningen. *För användning av texterna i avsnitten om Världens länder (hi, ge och sh) hänvisar vi till Landguiden som drivs av Utrikespolitiska institutet.
F Y L G J A - Tyras fantastiska resa "Tyra är 10 år och har ingen att leka med. Hon har precis flyttat till ett nytt hus som ligger bredvid en sjö. Ibland går hon ner och badar i sin ensamhet. På de här sidorna kan du ladda ner spelet Fylgja och följa med Tyra på äventyr i bronsåldern och järnåldern. Fylgja är ett dataspel i forntidsmiljö. Här på hemsidan kan man läsa mer om saker som man träffar på i spelet eller gå en rundtur i de virtuella miljöerna, i bronsåldern eller järnåldern. Varmt välkommen! Mölndals stadsmuseum Välkomna till Fylgjas nya hemsida! Här kan du ladda ner spelet Fylgja, gå en virtuell tur i bronsåldern eller järnåldern. Det finns också pyssel och knåp, och en speciell handledning för lärare. Vi är glada att Skånhällaskolan vill jobba med Fylgja som ett komplement i forntidsundervisningen.
Fågelguide till vinterfåglar inpå knuten | Natursidan Sista helgen i januari varje år är det dags för BirdLife Sveriges evenemang Vinterfåglar inpå knuten (läs mer här). Den 27-30 januari 2017 uppmanas svenska folket räkna de fåglar som syns vid bostaden eller fågelmatningen. För att du ska känna igen fåglarna som dyker upp har vi skapat den här enkla och tydliga guiden till de vanligaste fåglarna som ses runt knuten på vintern. LÄS ÄVEN: • Vår guide till hur du kommer igång med fågelskådning. Mer information om regler och rapportsystem för Vinterfåglar inpå knuten finner du på Birdlife.se. Koltrast Fruktätare som gärna håller sig på marken. Björktrast Trastarnas värsting, jagar gärna bort alla andra fåglar. Rödvingetrast Sällsynt gäst, känns igen på sin röda sida och väl markerade ögonbrynsstreck. Sidensvans Bärätare som gärna kommer i flockar med sitt ”svirrande” läte. Stjärtmes Håller ihop i små familjeflockar och kan samsas på samma talgbolle. Entita Talltita Lappmes Tofsmes Nyfiken, tjattrig och med karaktäristisk tofs på huvudet. Svartmes Skata
matspjälkningskanalens delar Matspjälkningskanalen. Inledning. Matspjälkning (även digestion) är nedbrytningen av föda till former som kan tas upp av organismen. Hos däggdjur består detta av nedbrytande av mat till mindre komponenter, som kan tas upp i blodet. Maten sönderdelas mekaniskt av tänderna i munnen, varigenom saliv utsöndras som bland annat innehåller enzymet amylas. Nedre magmunnen portionerar maten till tolvfingertarmen, som är tunntarmens första del. De spjälkade molekylerna, samt återvunnen galla, tas upp i tarmen till blod- och lymfkärl varifrån de transporteras via portvenen till levern och vidare till vävnader och celler. Det tar ungefär sex sekunder för födan att färdas från munnen till magsäcken. Vi tittar närmare nu på viktiga punkter. Vi har lärt oss att cellernas många olika kemiska föreningar tillhör någon av ämnesgrupperna lipider, kolhydrater eller proteiner (vi bortser nukleinsyror, vatten osv). Födan som vi äter innehåller dessa ämnen, men de är alldeles för stora för att kunna tränga sig (diffusera) in i cellen.
Matsmältningsorganen Tunntarmen är upp till fem meter lång När maginnehållet lämnar magsäcken och når tunntarmen fortsätter nedbrytningen av maten. I den övre delen av tunntarmen, som kallas tolvfingertarmen, tillsätts ytterligare ämnen från levern, gallblåsan och bukspottkörteln. Ämnena behövs för nedbrytningen av födan. Själva tarmen bildar endast mycket små mängder av de nedbrytningsenzymer som behövs. tolvfingertarmentomtarmen, jejunumkrumtarmen, ileum. Tolvfingertarmen är en direkt fortsättning på magsäcken. Tunntarmen har en veckad slemhinna. På grund av den veckade ytan och tarmluddet har tunntarmen en yta lika stor som en tennisplan. Tunntarmens yta lika stor som en tennisplan Tomtarmen utgör ungefär 40 procent av tunntarmens totala längd, det vill säga cirka två meter. Slemhinnan är kraftigt veckad och dessutom försedd med små utskott, så kallat tarmludd, för att den yta som suger upp näringsämnena ska bli större. En bindvävshinna i buken, som kallas tarmkäxet, håller tunntarmen på plats.