Veckans förmåga Värdegrundande förmåga – Att kunna arbeta tillsammans med andra Värdegrundande förmåga – Att göra sitt bästa vid varje tillfälle Kommunikativ förmåga – Samtala, resonera och diskutera. Procedurförmågan – Veta skillnaden mellan fakta och åsikt. Synligt lärande Den nyzeeländske utbildningsforskaren John Hatties forskningsöversikt Visible Learning omfattar 800 metastudier av andra forskare och totalt ingår över 50 000 enskilda studier med över 80 miljoner elever i det underlag som ligger till grund för hans forskning om vad som påverkar elevers studieresultat. Enligt Hattie uppnås de effektivaste läreffekterna genom formativ bedömning, med en läreffekt på 0,9 vilket ger ett mycket effektivt lärande. Klicka på länken för att se en översiktlig presentation av Hatties forskning i form av ett filmklipp – Synligt lärande i Svedala (5:13). Det handlar inte bara om att lära sig. Lyssna på John Hattie intervjuas i Aktuellt (5:01) eller titta på en föreläsning där John Hattie, berättar om läreffekter: Visible Learning Below average methods (14:45) effective methods (14:56). 0,90 Formativ bedömning Att tillhandahålla formativ bedömning ger generellt de bästa effekterna på elevernas studieresultat. (ur Synligt lärande, Jan Håkansson)
Veckans förmåga | Inlakestars Denna vecka ska vi fokusera på ord och begrepp. Nu har vi utvärderat tre av de förmågor som vi jobbat med efter jul så det är dags att köra igång med en ny. Det blir att kunna säga vad man själv tycker. Vi hade en nästan likadan med när ni gjorde checklistan till utvecklingssamtalet. Nu sista veckan innan sportlovet ska vi lägga extra fokus på vår arbetsro i gruppen. Denna vecka tränar vi extra på en av de värdegrundande förmågorna. Denna veckas förmåga är att kunna lösa problem på ett bra sätt. Veckans förmåga som vi ska träna lite extra på är att göra sitt bästa vid varje tillfälle. Nu kommer vi att köra igång med veckans förmåga i vår grupp. Denna vecka jobbar vi lite extra med en av de värdegrundande förmågorna. Ständigt denne Hattie Det sveper en megatrend över världens skolor och trendsättaren heter John Hattie, professor vid Melbourne University i Australien. Hattie-trenden började för ett par år sedan när han presenterade den stora metastudien Visible Learning som är baserad på mer än 50 000 studier i fler än 800 metaanalyser som har mätt effekten av olika insatser i skolan. Många är de skolpolitiker, skoltjänstemän och skolledare som studerat Hatties listor för att se vad de ska satsa på och kanske också för att se vad de inte ska göra. Nu har John Hatties uppföljning Synligt lärande för lärare kommit på svenska. Med effektstudierna som grund har han gått vidare och beskriver hur det ska gå till för att eleverna ska lära sig. Han redogör för hur lärare och skolledare ska arbeta för att få bästa resultat. Hattie har blivit känd genom att skriva om vad andra forskare har kommit fram till och hans forskningssammanställningar har gett honom en särskild status genom sitt översiktsperspektiv.
untitled När Lennart Bång, 46, ser tillbaka på sin skoltid är det en tid präglad av ständiga påhopp, gliringar och slagsmål på skolgården. – Det jag framförallt minns var mobbning om mina öron, min dialekt och mitt efternamn, säger Lennart som flyttade till Täby norr om Stockholm från skånska Lomma som sexåring. Mobbningen fortsatte i mellanstadiet, men det blev bättre i högstadiet då han bytte skola. Men alla hånfulla ord fortsatte ändå att prägla honom, och fortsätter göra det i dag. – Jag har dåligt självförtroende, sämre än jag borde ha, enligt andra. ► LÄS MER: Olivia, 22, har mobbats sedan hon var fyra Lennart uppträder i dag på scen som spoken word-artist men har drabbats av skrivkramp så fort han närmat sig ämnet mobbning i sina texter. – I vintras bytte ett barn i min sons förskola till en annan förskola på grund av mobbning och då tänkte jag ”nu jävlar”. – Vi är chockade och överväldigade. ► LÄS MER: Amanda, 21, skrev ”fuck you” till vikthatarna – har delats av tusentals
Metastudie pekar ut områden värda att utveckla Forskning visar att strukturella faktorer såsom socioekonomisk bakgrund, elevens kön och födelseland samt föräldrarnas utbildning har avgörande betydelse för barns och ungdomars lärande och framtidsutsikter. Men när det gäller hur väl en elev kommer att lyckas i skolan är lärarnas undervisningsstrategier och förhållningssätt gentemot elever är ännu viktigare. Alla lärare påverkar elevers kunskaper men vissa lärare gör detta bättre än andra understryker John Hattie, professor vid University of Melbourne, Australien. Hattie är kritisk till synen att all undervisning är lika bra och i boken ”Synligt lärande för lärare” presenterar han omfattande forskningsresultat som ska hjälpa lärare att öka ungdomars chans att lyckas bättre i skolan. Självreflektion och ”Synligt lärande” Lärare bör analysera och reflektera över sin egen undervisning och med utgångspunkt från analysen förändra sina undervisningsstrategier. Tillitsfullt lärandeklimat Hattie förespråkar formativ bedömning. Text: Vanja Lozic
Förstärka det positiva Kvarnbackaskolan startade det här läsåret upp ett arbete runt positivt beteendestöd. Det går ut på att vi arbetar gemensamt hela skolan med att stärka elevernas positiva beteenden och att vi är explicita med vad vi har för förväntningar på dem genom att tala om vad det är för föväntningar och ge beröm när de uppfyller dem. Vi utgår inte ifrån att eleverna vet hur de ska bete sig i alla sammanhang utan vi talar om vad vi förväntar oss. Kan tyckas som något som är självklart men när vi sitter all personal ihop och diskuterar så är det inte alltid så självklart. Under höstterminen fick vi i personalen föreläsningar och satt i grupper och diskuterade vad vi skulle göra, vilka förväntningar vi har på elevernas beteenden, hur vi ska förstärka det och hur skulle implementera arbetet. Vi startade upp i januari hela skolan med att arbeta med matsalen. I årskurs ett där jag arbetar har vi valt att arbeta vidare med förväntade beteenden under rasterna och under idrotten.
Arbetsgång för formativt läsförståelsearbete i klassrummet Hur kan jag arbeta med en faktatext i klassrummet så att mina elever verkligen förstår den? Nedan följer ett förslag på hur jag tänker arbeta med faktatexter under kommande läsår. Detta förslag på arbetsgång är ett resultat av min läsning av Barbro Westlunds Att bedöma elevers läsförståelse (2013) och Catharina Tjernbergs Framgångsrik läs- och skrivundervisning (2013) samt ett resultat av min sommarläsning av litteratur som behandlar formativ bedömning. Att tänka på när du genomför läsförståelseundervisning i ditt klassrum: Tänk hela tiden högt med eleverna så att du synliggör sina mentala processer för dem. Genomför arbetsgången nedan i halvklass första gången (om möjligt, dvs). Nedan följer 11 punkter: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Kommentarer till punkterna: Punkt 1 och 2 handlar om att hitta elevernas vardagsföreställningar och vardagsbegrepp för fenomenet/processen som texten berör. Fr. Punkt 4 Använd de vetenskapliga begreppen i ditt samtal. Punkt 11 Varför sluta här? /Hanna
Killar och tjejer Det är otroligt viktigt att läsa, fundera på och samtala om olika fördomar och ”sanningar”. Ibland är ”sanningarna” så djupt rotade hos oss själva och eleverna att det inte ens upplevs som något problem. Vadå skillnader mellan killar och tjejer? Det spelar väl ingen roll? I filmen Tusen gånger starkare framställs killar och tjejer schablonmässigt och generellt, men det är just det som gör att det blir så tydligt och leder till många bra diskussioner. Sammanfatta och förklara Vad handlar berättelsen om? Signe Hur förändras Signe? I filmen – under ytan Innan Saga gör entré verkar det trots vissa anspänningar råda harmoni i skolan. Utanför filmen Känner ni igen er i filmen? Vi går vidare med att eleverna får fundera på vilka leksaker de använde som barn. Vi undersöker leksakskatalogen Besök Vilka färger dominerar på sidorna? Besök