OneTab samlar snabbt och lätt dina öppna webflikar i en flik med delbar lista – Hannas skolblogg Har du liksom jag alltid tusen flikar öppna i din webläsare? Plus flera fönster öppna samtidigt..? OneTab är ett litet tillägg till Chromes webläsare som spar minne och kan förenkla tillvaron en smula genom att ordna flikarna i en lista. Man kan även dela flikarna lätt med andra om man vill, något som kan underlätta om man vill dela resurser med sina elever. OneTab kan hämtas på www.one-tab.com och dyker upp som en ikon i menyfältet. I den här videon kan du se hur man gör: Om man öppnar många flikar i ett webfönster och klickar på OneTab-ikonen kommer webadresserna till sidorna på flikarna att samlas i en lista i en ny flik. Genom att dela länken till den nya fliken (Share as web page) kan man alltså dela hela uppsättningar av flikar till en kollega, elev eller annan. Flikarna i webfönstret (vä) samlas i en delbar lista (hö). Tack för tips Google Road Show!
Wordwall – Amy Wilson's Blog This afternoon the class teacher set up Wordwall on the Clevertouch board to introduce it to the children and explored the software together. Initially Miss Thomson explained that the children could create their own interactive games, a small group of children were eager to participate and listened attentively to Miss Thomson’s instructions throughout. A range of techniques were modeled by Miss Thomson to start with demonstrating how to progresses through each step. She gathered various ideas from the children and provided instructions on how to personalise the game. Once created the children were given the opportunity to play the spinning wheel game and encouraged to turn take. Afterwards, the children were encouraged to reflect on the game to identify both positive and negative features included within the first game. Following this the children were provided with the opportunity to create their own game where they could improve certain areas they did not like. References
Tips angående genomförandet av den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet - Helena Kvarnsell Nu har den äntligen kommit, den Nationella Digitaliseringsstrategin för Skolväsendet. Jag hävdade länge att det inte borde behövas en sådan. Jag menade att vi inte har någon särskild strategi för avsändandet av möbler, böcker eller lokaler i skolan. Men kanske har jag ändrat mig. Uppenbarligen behövs det en strategi för att få skolor och huvudmän att navigera rätt. Här nedan finner ni mina tips om hur du som rektor/huvudman kan göra för att leva upp till målen som anges i strategin. Fokusområde 1: Digital kompetens för alla i skolväsendet Mål: Alla barn och elever ska utveckla en adekvat digital kompetens. Delmål 1: Barn och elever ska i alla delar av skolväsendet ges förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens. mina tips: Eftersom den enda som i praktiken kan påverka eleven i klassrummet är läraren bygger detta mål på alla delmål som följer under. Delmål 2: Förskolechefer, rektorer och huvudmän ska ha förmåga att strategiskt leda digitalt utvecklingsarbete i verksamheterna.
Det här från Internetdagarna sänds live på webben | Internetdagarna 2017 Vi vill göra dig uppmärksam på att din webbläsarversion (Firefox 17) är föråldrad. Uppdatera din webbläsare för bättre säkerhet och en roligare webb. Köp biljett - 1250 kr/dag Stockholm Waterfront 20-21 november 2017 Det här från Internetdagarna sänds live på webben Dela Twittra Dela Precis som föregående år kommer flera av evenemangen på Internetdagarna att livestreamas på vår webbplats. Här hittar du alla evenemang som har kameror riktade mot sig under årets upplaga av Internetdagarna! A1: Keynote Cathy ONeil och Molly Wright Steenson, keynote Matt Mason, keynote Andreas Antonopoulos + WordCamp Stockholm 2017 A2: Vad innebär digital kompetens i skolan? A4: 10 år med sociala medier – då, nu och sen?! C3: Internet 3 000 – robotarna tar över (OBS: spelas in, livesänds ej) C4: Öppna teknologier digitaliserar offentlig sektor BAR 4: Bitcoin – en disruptiv teknik (OBS: spelas in, livesänds ej) BAR 5: WordCamp Stockholm 2017 A2: Skolans digitala infrastruktur – från vision till verklighet
De ska stötta lärarkollegorna i programmering: ”Måste få hjälp” Det var när de såg att programmering skulle in på schemat som de, med sin rektors hjälp, ansökte om pengar för att bygga upp ett center där de kan hjälpa andra lärare. Projektet är tvåårigt, och nu ska de bygga upp ett så kallat kodcenter, ett framtida lärocenter. – KOD står för kompetent och digital. Stor oro Han tror att oron bland hans kollegor är stor inför att programmering ska in på schemat. Hälften av rektorerna svarar att de ännu inte erbjudit sin personal någon utbildning. – Man kan inte gå och läsa läslyft, specialpedagoglyft och moduler hit och moduler dit och jobba med digitaliseringen. Hälften får programmera På ungefär hälften av Örebroskolorna får eleverna redan programmera, enligt Örebro kommuns enkät. Eleverna får bland annat lära sig både att programmera och att göra film. – Då kan vi börja ta emot pedagoger från hela kommunen, säger Martin Frisén.
Kommunerna efterlyser mer stöd av Skolverket Sju svarade på enkäten. Flera kommuner svarar att de planerar att utbilda helt i egen regi. Andra kombinerar ett eget upplägg med Skolverkets kommande utbildning och/eller högskoleutbildningar. I Örebro kommun har långt ifrån alla skolor börjat utbilda sina lärare och det finns ännu ingen gemensam utbildningsplan för lärarna. Stockholms kommun är igång med utbildningar, men efterlyser stöd från Skolverket för programmeringsdelen och hur eleverna ska bedömas. Kursen öppen för andra kommuner Edward Jensinger, gymnasiechef i Malmö, är kritisk till att inget centralt utbildningsmaterial gått ut i samband med förändringen av läroplanen och tror inte att Skolverkets kommande webbutbildning är tillräcklig. – Man börjar i fel ände. Eftersom ett centralt material till kommunerna saknas satsade Malmö på utbildning i egen regi, där sex lärare gått ner i tid för att utbilda andra. – Vi började med utbildningen i september och avslutar den i juni.
Weekend-intervju: Holländaren Stefan Buijsman - Di Weekend Klockan har precis slagit 13.00 och i den trånga föreläsningssalen på Stockholms universitet sitter ett fyrtiotal masterstudenter från den humanistiska fakulteten. De flesta är internationella studenter och betydligt äldre än den 22-åriga, holländska föreläsaren Stefan Buijsman som redan förra året disputerade i matematisk filosofi. Han blev med det Sveriges yngsta doktor någonsin. Dagens ämne är vetenskapliga bevismetoder och på projektorduken visas flera klassiska exempel på deduktion. En bild på en pingvin dyker upp, med texten; en pingvin är svartvit, en tv är svartvit, alltså är en pingvin en tv. Skratt sprider sig i rummet. ”Vi behöver fler pingviner i undervisningen, för det ska vara kul att lära sig. Hur barn förstår matematik Hans egen inlärningsförmåga är extraordinär. ”Dessa frågor har diskuterats sedan antiken, men teorierna är baserade på matematikers idéer och inte på experiment som undersöker hur vanliga människor faktiskt lär sig att räkna. Besviken på undervisningen
For Teachers Do you want to use Gapminder tools in your classroom? Check out all our resources on this page and the downloads page to get started. For more info, contact our educational staff at mikael@gapminder.org and olof.granstrom@gapminder.org . Featured examples of Gapminder in education Teachers TV: Looking at statistics with Year 8 students[Javascript required to view Flash movie, please turn it on and refresh this page]Thanks to: Bob LangGapminder and Worldmapper Geography for a changing world resources from the Geographical Association, UK.Thanks to: Paula CooperGapminder course at the NYC iSchool An experimental high school course that challenges 10th and 11th grade students to use a quantitive lens to analyze the last 200 years of global history.Thanks to: Jesse Spevack Featured resources Gapminder Tools Gapminder Tools OfflineYou can use Gapminder Tools without an Internet connection! External resources about Gapminder
Bästa webbsidorna för att spela och skapa musik Virtuell Keyboard Tonematrix Trummor Otamata Skapa egen musik Regndroppar- musikmaskin Trummor Incredibox En fantastisk digital musik-maker Musicshake Skapa vackra melodier Andra förslag Spel Appar En infografik om infografik - Sveriges Kommunikatörer Källa: Onespot Infografiken i ord Har du svårt att se bilden? Här kommer en sammanfattning. En infografik består av fyra beståndsdelar: Fakta, gärna stora mängder dataDelbarhet – infografiken ska vara enkel att delaEn berättelseDesign Infografikens livscykel: Inspiration – Skapande – Publicering – Delning – Omformning av syfte – Analys (som sedan kan gå tillbaka och bidra till mer inspiration). Varför ska jag använda infografik i min kommunikation? Människor minns bara 20 procent av information som de får via textform90 procent av all information som överförs till hjärnan är visuellFärgbilder ökar chanserna att någon vill läsa det du vill förmedla. Åtta vanliga typer av infografik Den visuella artikeln (som en lång skriftlig artikel men med fler visuella element)FlödesschematTidslinjenListanSiffror och graferJämförelsen mellan två sakerDatavisualisering (där stora mängder av information presenteras på ett tydligt sätt) Sex regler för infografik att förhålla sig till Tips på bra infografik