ANTALET KRISTNA FÖRR OCH NU Bibelfrågan: Frågor och svar På den tiden utgjorde kyrkan och prästen en auktoritet och följaktligen accepterade man också bibelns ord som bokstavliga beskrivningar i varje detalj. Fråga: För tvåhundra år sedan trodde så gott som alla svenskar på bibelns ord och var troende kristna. I dag är Sverige sekulariserat och bara en minoritet anser sig vara troende kristna. Frågan är lite felaktig eftersom långt ifrån alla svenskar var troende kristna för 200 år sedan. Däremot var staten nära knuten till kyrkan, vilket gjorde att bibeln låg till grund för mycket av undervisningen. På den tiden utgjorde kyrkan och prästen en auktoritet - oftast var han den ende i samhället som hade studerat - och följaktligen accepterade man också bibelns ord som bokstavliga beskrivningar i varje detalj. Likaså var det ett tvång att vara medlem i statskyrkan (man blev automatiskt medlem då man föddes och fick inte lämna den), att gå på gudstjänster, etc. Thor-Leif Strindberg Läs även följande svar:
Murberget | Länsmuseet Västernorrland Uppteckning nummer LMV-N5007 Visa den handskrivna originaluppteckningen Titel: Förberedelser till julfirandet för ca. 100 år sedan Upptecknare: Sara Molander Meddelare: Socken/stad: Nora Förberedelserna till julen voro i äldre tider mycket olika de nuvarande. . - Till julen skulle man även utföra svinslakt. - Julbordet var rikt på smörgåsmat, bl. a. smör, ost, korv, sylta och 2 slags bullar, samt tunnbröd. JULBOCKEN visade sig även på julaftonen. På julaftonen, när husmodern dukat JULBORDET, bjöds det på en sup och en "klining", (en fjärdedels rågbrödskaka, med sovel på, samt kaffe). JULTIGGERI var även vanligt förr i tiden, själva prästen i socknen brukade fara omkring och tigga sig mat. - HALMFIGURER brukade vara vanligt om jularna. JULKÄRVEN har funnits till så långt tillbaka i tiden, som vad dessa nämnda personer kunna minnas. HUSDJUREN skulle också ha en extra förplägning på julkvällen. /Ur Hampnäs arkiv: 28/. Ur Länsmuseet Västernorrlands arkiv.
Dalbyjul för 150 år sedan - nwt.se - Ditt Värmland, just nu Den 24/12 började julen och ansågs räcka till 13/1, tjugondedagen - ”tjugondedag Knut skall julen ut” var ett vanligt uttryck i Dalby förr i tiden. Tidigt på julaftonen i ottan började arbetet ute och inne. Far på vedbacken för att hugga julved. Var det stjärnklart och månljust användes inget lyse ute, men inne i vedskål'n måste stickbloss användas. I fuggus [ladugården] stökade farmor eller gomma [som far- och mormödrar kallades]. Där var två kättar, i den högra fåren och i den vänstra getterna, framom dessa på ena sidan korna och i ena främre hörnet en spis med en sörpgryta. Till julen fick alla djuren bättre foder, så att även de skulle erfara julfröjden. På dynjistan [gödselhögen] sattes upp ett julkors, där det var utskurna tunna spån på korsarmarna som böjdes ihop i snirklar (som på järnkorsen på kyrkogården) och på en stång sattes en sädeskärve åt fåglarna, så att även de skulle veta att det var jul. Alla undfägnades under julen. – Låt ingen bära ut julen.