Re begreppsträd Avslutat tema om världsreligioner i SO Nu är temat om världsreligionerna avslutat. I veckan visade jag eleverna den matris jag gjort där de själva skulle skatta hur de tycker att de ligger till. Idéen till matrisen har jag fått av Cecilia Sundh (@Lappkullan) och sedan har jag byggt på den lite mer. Först ville jag få eleverna medvetna om vad de verkligen kan genom att skriva ner några meningar på egen hand kring de här punkterna: Vad är en religion? Sedan fick de fylla i den här matrisen om världsreligioner. Min planering om världsreligionerna kan du läsa här. Min utförliga LPP hittar du här. Vår inledning av temat kan du läsa här. Gibbons fyra faser i världsreligionerna läser du om här. Bildsekvenser i religionsberättelse läser du om här. Min egen utvärdering av temat om världsreligioner är att det var väldigt skönt att ha en planering att följa. VENN-diagrammet med tre cirklar var en konkret uppgift när vi skulle jämföra likheter och skillnader mellan religionerna (även om det blev lite trångt att skriva i mitten).
Kyrkoårets uppbyggnad - Svenska kyrkan - Linköpings stift Både Julen och Påsken fick samma struktur med varsin förberedelsetid Advent och Fastan och efterfirningstid: Trettondagstiden och Trefaldighetstiden. Karaktären på de olika tiderna framgår av de olika färgerna på kyrkans textilier. Blått är förberedelsens och botens färg, vitt /guld är glädjens och festens färg, grönt är växandets färg, rött är andens och blodets färg och svart är sorgens färg. Påsken är kyrkans stora helg, påskkretsen är också mycket längre än julkretsen. Julkretsen 1 sönd i Advent, färg: vitt (undantag från grundregeln) 2 sönd i advent, färg: blått 3 sönd i advent, färg: blått 4 sönd i advent, färg: blått Julafton, färg: blått eller vitt Juldagen, färg: vitt Annandag jul, färg: rött (undantag från grundregeln) Söndagen efter Jul, färg: vitt Nyårsdagen, färg: vitt Sönd efter Nyår, färg: vitt Trettondedag jul (6 jan), färg: vitt 1 sönd ef Trettondagen, färg: vitt Tjugondedag Knut (13 jan) Vitt t.o.m denna dag, därefter grönt Kyndelsmässodagen 2/2, färg: vitt Påskkretsen
Religion | Studi För ca 1000 år sedan trodde man här uppe i Norden att det fanns flera olika gudar. Vi kallar dem numera för asagudarna. Människorna trodde att deras liv styrdes av dessa gudar och det var viktigt att hålla sig vän med dem. Man kunde offra till dem för att de skulle bli på bra humör. Högtiden när man offrade till gudarna kallades för blot. Gudarna var väldigt olika och hade olika uppgifter. Att vi idag vet allt detta om asagudarna beror på att det finns nedskrivet i olika böcker. Vikingatidens runor bestod av 16 tecken. På kultplatserna offrade man till gudarna och hade fest. I gamla Uppsala finns tre stora gravhögar som kallas Kungshögarna. Spåren från vikingarna och den fornskandinaviska religionen finns alltså kvar att se på runt om i vårt land, även om det har gått en lång tid sedan Åsmund ristade in orden på runstenen och någon offrade till gudarna på Skedemossen.
Religion - Studi.se Upload Studi.se Studi.se Loading... Working... ► Play all Religion - Studi.se Studi.se18 videos32,019 viewsLast updated on Apr 2, 2014 Play all Sign in to YouTube Sign in History Sign in to add this to Watch Later Add to Loading playlists... Tecken och Symboler, Religion Ideologiska tecken inom religion En ideologi är en samling idéer som visar människor hur de bör leva sina liv. Politiska partier har sina ideologier. Religion är också ett exempel på ideologier. Alla ideologier använder sig av olika symboler. En av de äldsta är ankh-symbolen. Solkorset är också mycket gammalt och har hittats inristat i stenar i Europa. Islam använder en symbol med nymånen och Venus, morgonstjärnan. Judendomen har davidsstjärnan, som är sexuddig. Det kristna korset kommer av att Jesus dödades genom att korsfästas av romarna. Ett kors med ännu ett streck ovan mitten kallas patriarkalkors eller ärkebiskopskors. Det ortodoxa korset är ett patriarkalkors med ännu ett streck, här lutande, under mitten. Inom hinduismen är Aum, eller Om, den heligaste stavelsen. En annan religion med ursprung i Indien är sikhism. En av de äldsta religionerna från Indien är jainismen, vilken går ut på att få själen att uppnå ett gudalikt medvetande. Tretal
Religionskunskap - Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet Institutionen för didaktik och pedagogisk profession tar på Skolverkets uppdrag fram både nationella prov (för årskurs 9) och bedömningsstöd (för årskurs 6) i religionskunskap. Vi som arbetar med uppdraget är en blandad grupp bestående av forskare, provkonstruktörer och verksamma grundskollärare. För årskurs 9 levererar vi varje år ett prov till Skolverket. För årskurs 6 levererar vi bedömningsstöd mer sällan och enbart då Skolverket initierar ett sådant arbete. Tillsammans med de universitet som tar fram nationella prov och bedömningsstöd för årskurs 6 och 9 inom övriga samhällsorienterande ämnen har vi en informationsportal. Provdatum 2018 De nationella proven i religionskunskap för årskurs 9 genomförs under 2018 onsdagen den 18 april samt fredagen den 20 april. Provrapport 2017 I regel författas varje år en provrapport för det prov som genomförts under året. Här hittar du provrapporten för det nationella provet i religionskunskap 2017. De nationella proven från 2013 Synpunkter och medverkan
Fornnordisk religion och asatro | Religionskunskap Jättarna i Utgård kom från ett talrikt släkte. De var inte bara oerhört starka utan ägde också stor visdom vilket gjorde dem till fruktansvärda motståndare. Människornas och gudarnas störste förkämpe var Tor som många gånger fick slåss på egen hand för att upprätthålla världsordningen. Gudarna i den nordiska mytologin Gudarna bestod egentligen av två olika grupper – asar och vaner. Vanerna var en slags fruktbarhetsgudar, medan asarnas funktion är svårare att fastställa eftersom den nordiska mytologins skriftkällor ofta benämner alla gudar som asagudar. Oden var den främste guden och härskade över de andra asagudarna. Valhall var Odens boning och krigarnas paradis. Tor var krigets och åskans gud och Midgårds främste beskyddare. Tor har idag blivit en älsklingsgestalt i den nordiska mytologin. Frej (Frö) var en fruktbarhetsgud och Freja var fruktbarhetens gudinna. Religionen satte sin prägel på hela samhället Det vikingatida släktsamhället vilade till stor del på en religiös grund.
Ord och begrepp - sfgr-sarasvensson-so Här är en lista på ord och begrepp som ni stött på under lektionerna om Judendom, Kristendom, Islam, Hinduism och Buddism Abrahamitiska religioner: Islam, Judendom och Kristendom. Tre religioner som alla har samma "urfader" Abraham. Dessa religioner har också gemensamma n Diaspora: Judarna kunde inte bo kvar i Kanaans land och flydde/flyttade ut till länder i Europa och Asien. Monoteistisk religion: En religion där man tror på EN gud. Antisemitism: När man tycker illa om judar. Ghetto: Ett område/kvarter i en stad där bara judar bo. Konvertera: Byta religion. Pogrom: Angrepp på judar där man gick samman och förstörde deras saker och misshandlade eller t.o.m. dödade dem. Kibbutz: Kollektiva jordbruk som invandrade judar startade i Palestina/Israel. Synagoga: Judarnas heliga rum, deras tempel där man har gudstjänst. Rabbin: Den som leder gudstjänst, den judiska "prästen". Bar/bat mitzva: Ungdomar går och lär sig om judendom och gör sedan en slags "examen", sedan betraktas man som vuxen.