Hem - Historiska Planering istiden Stjärnor och planeter (LättLäst) Stjärnor och planeter (LättLäst) Det finns en sol och 8 planeter i vårt solsystem. Planeterna snurrar runt solen i banor. Tidigare fanns en planet till. Det är solens dragningskraft som håller fast planeterna i deras banor. Solen är egentligen en stjärna. Gravitation En av de viktigaste naturkrafterna i universum är gravitationen. Samma kraft håller kvar månarna runt planeterna. Man vet inte riktigt hur gravitationen uppstår. Eftersom månen är mindre än jorden är gravitationen mindre. Här kan du räkna ut hur mycket du väger på andra himlakroppar:www.ungafakta.se/stjarnorplaneter/? Astronauter Hur är livet som astronaut? För att kunna bli astronaut måste man ha nästan perfekt hälsa. Det är viktigt att astronauterna bygger upp sina muskler. Hur funkar det i rymden? Väl uppe i rymden är allting tyngdlöst. De enklaste vardagssysslor blir svåra i rymden. Hur gör man om man måste gå på toa? Sveriges första astronaut Christer Fuglesang är Sveriges förste astronaut. Vill du läsa mer om rymden?
Urtidens däggdjur, Däggdjurens tid Däggdjurens tid När dinosaurierna hade dött ut ändrades jorden på flera sätt. Klimatet blev annorlunda - på många platser blev det svalare än förut. Många nya växter dök upp. Viktigast av dessa var gräset, som var näringsrikt och växte snabbt tillbaka när det blivit avätet. Framför allt kom det ett helt nytt släkte varelser, som snabbt tog över jordklotet - däggdjuren. Men däggdjuren hade egentligen utvecklats bra mycket tidigare. De första däggdjuren var alldeles för obetydliga för att kunna konkurrera med dinosaurierna. När dinosaurierna försvunnit fanns det inte längre några varelser som kunde hota däggdjuren, och de vällde fram över jorden i flera former och storlekar. Varför klarade däggdjuren sig så bra? Att däggdjuren blivit så framgångsrika beror på flera saker. Viktigast av allt är att ungarna utvecklas inne i moderns kropp, och är helt färdigutvecklade när de föds. Människan Även människan är ett däggdjur. Det är svårt att säga när människan blev en "människa". Forskning
Läs- och skrivundervisning JÄTTEDJURENS DÖD Mammuthjord på framfart. Idag tvistar vi om hur mycket varg och björn vi kan ha i skogen. Annat var det på stenåldern. På väggarna i grottor i Frankrike och Spanien finns bilder av ullhåriga noshörningar, grottlejon och mammutar. Och det var bara några av de djur som människorna på den tiden hade inpå knuten. Andra stora djur från den äldre stenålderns Europa var vildhästar, bisonoxar, grottbjörnar, jättehjortar och sabeltandade tigrar. Under samma tidsepok levde ännu fler stora däggdjur i Amerika. Alla de här stora djuren, megafaunan, var en gång en levande del av människans landskap. Stora däggdjur har blivit sällsynta, överallt utom i Afrika som har sina elefanter och giraffer. Vid slutet av den senaste istiden försvann 80 procent av alla djursläkten som vägde över 40 kilo från den amerikanska kontinenten. Det här var alldeles nyss, om man ser det ur ett geologiskt perspektiv. Och utdöendena skedde snabbt på alla de berörda kontinenterna. Klimatet påverkade – kanske Invändningar
Terra Scaniae - Ravna, del 2 Skriven av Åsa Storck Faktamaterial inlämnat av Barbro Lindahl Jensen Lyssna på berättelsen Ravna fortsätter färden mot Bålabackarna. Men för att komma vidare måste de flottas över ån. Ravna gillar inte flottmannen. Hela förmiddagen går Ravna och mamma i rask takt. Snart öppnar sig landskapet och havet skymtar. Mamma och Ravna tar en bit bröd att tugga på medan de vandrar vidare. Ravna hör vattnets porlande strax innan de är framme vid ån. Ravna har träffat flottmannen flera gånger förut. Flottmannen pratar och skrattar och hans ögon far runt överallt, snokar och letar. Hon lyssnar när han skryter och berättar sina historier. Så är de över ån och går vidare. Strax innan de är framme vid mosterns hus, går de ifatt en vagn. Mamma går fram för att tala med honom. När mamma kommer tillbaka ler hon stort. – Jodå, viskar hon till Ravna. Bronsgjutaren har stannat sin vagn, så mamma och Ravna går förbi. – Vi ses vid Bålabackarna! Då får Ravna en knuff av mamma och vaknar till liv igen.
Istidens djur | KPwebben En istid är en period då jordens temperatur sjunker så lågt att planeten blir helt nedisad. Efter en kall period värms jorden upp igen. Det går mycket snabbare för isen att smälta än vad det gör för den att skapas. Mammut Mammutar levde på norra halvklotet för ungefär fyra miljoner år sedan, fram tills för ungefär fyra tusen år sedan. Sabeltandstiger Den sabeltandade tigern levde för ungefär 30 miljoner år sedan. Grottbjörn Arten grottbjörn fanns i norra Asien och Nordamerika. Uroxe Uroxen levde i större delen av Europa, Asien och norra Afrika. Jättehjort Jättehjorten levde i Europa och delar av Asien. Teratornier Teratornier är en familj fåglar som levde för miljoner år sedan.
Yngre järnålder - Historiska Tiden mellan 500 f Kr och 1050 e Kr kallas i Skandinavien för järnålder. Det är den period då järnet blir allt vanligare i denna del av världen. Men det är också en tid då runskriften skapas, skandinaver deltar som soldater i den romerska armén, de första stadsliknande bebyggelserna uppförs och den kristna tron börjar anammas i Skandinavien. Järnålderna är en dynamisk period inom vilken det både finns många likheter genom århundradena samtidigt som många stora förändringar också sker. För järnåldern har arkeologerna skapat flera kortare tidsindelningar som fungerar som ett slags verktyg för att hålla ordning på de långa tidsperspektiv man arbetar med. folkvandringstid, 375–550 e Kr vendeltid, 550–800 e Kr vikingatid, 800–1050 e Kr Namnen kan upplevas som något kryptiska och kommer därför att förklaras lite närmre här. Folkvandringstid och Vendeltid En av de praktfulla hjälmarna från båt-gravarna i Vendel, Uppland. Vikingatid
Ung Ekonomi, Byteshandel Byteshandel Långt, långt innan vi hade sedlar och mynt så fanns det ändå ekonomi. Man bytte helt enkelt saker med varandra. Byteshandel var något som människan snabbt lärde sig utnyttja. Under stenåldern var byteshandeln viktig. IndianpengarVissa folkslag behöll systemet med byteshandel längre än andra. Det närmsta indianerna hade till pengar var Wampum-pärlorna, som gjordes av musselskal. SlavhandelMan kunde också handla med tjänster, det vill säga att någon åtog sig att utföra arbete i utbyte mot något man ville ha. I krig var det viktigt att ta många slavar eftersom det var ett sätt att bättra på sin inkomst.