untitled Tänker du att elever är A- eller C-elever? Tänker du att elever är A- eller C-elever? Tänker dina elever det? Kan det påverka deras kunskapsutveckling? Jorå. Carol Dweck har beforskat detta och pratar om två olika former av ”mind-sets” – att 1) antingen se att elever kan utvecklas och kommunicera detta (growth mind-set) eller att 2) man kan/kan inte (fixed mind-set). Även i Hatties ”Visible learning” kan vi se att INTE klassificera elever kan ha stor positiv påverkan på deras lärande (effektstorlek 0,61). ”Recent research has shown that students’ mind-sets have a direct influence on their grades and that teaching students to have a growth mind-set raises their grades and achievement test scores significantly.” Läs mer här (finns flera referenser i artikeln).
Growth mindset i våra skolor | Janna Scheéle Aldrig har väl skola, lärare och undervisning varit så mycket i fokus som nu. I sociala medier är debatten glödhet. Det pratas oerhört mycket om betyg och bedömning, som om det vore skolans huvuduppdrag. Hur kommer vi bort från den här stressen? Jag har under de senaste åren tagit del av Carol Dwecks forskning kring olika mindsets. Ett mindset skulle kunna översättas till förhållningssätt, tankesätt eller synsätt. Fixed mindset innbär att man ser intelligens som något fast, ramen för hur mycket man kan utvecklas är låst. Carol Dweck beskriver skillnaden såhär: In a fixed mindset, people believe their basic qualities, like their intelligence or talent, are simply fixed traits. Källa: Carol Dwecks forskning visar att det är den återkopplling barn får som styr vilket typ av mindset de utvecklar. I sin forskning har hon därför följt grupper av elever där man börjat undervisa om mindset och vad det innebär. /Janna
jlsu Som en uppföljning till mitt förra blogginlägg om dynamiskt och statiskt tankesätt kommer här den s k isbergsillusionen. Isbergsillusionen visar exempel på vad som krävs för att bli framgångsrik, men som oftast inte syns på ytan. När man ser någon som är riktigt duktig (t ex en idrottsutövare, en musiker, en jonglerare etc) ser det väldigt enkelt ut. Den som vill ha isbergsillusionen som pdf kan ladda ner den här: Isbergsillusionen
35 More Ways to Use Google Classroom Back when I had only had a list of 35 ways to use Google Classroom I submitted a poster session proposal to ISTE. Since then the list has grown and you can now purchase “50 Things You Can Do With Google Classroom” on Amazon. For my poster session I have come up with an additional 35 ways you can use Google Classroom. (I guess that brings me up to 85). Copyright secured by Digiprove © 2015 Like this: Like Loading... jlsu En av böckerna som jag tipsade om i mitt blogginlägg boktips 2015 handlar om hur vi ser på hjärnan och vår förmåga att utvecklas. Boken jag tänker på är Carol S. Dwecks ”Mindset – du blir vad du tänker”. Jag har gjort några infographics som kan vara användbara i klassrummet. Lycka till med det dynamiska tankesättet och läs gärna Carol S.
Behov för IKT i skolan! Denna text är publicerad i tidningen Datorn i Utbildningen för vilka jag skriver krönikor.Tåget går när det gäller skolans digitalisering och alla måste hoppa på NU. Fortfarande är det inte helt ovanligt att det på skolor saknas både fundament för att bygga sin digitala verksamhet på och insikter om vad som måste vara på plats för att de ska börja röra sig framåt. Jag har valt att göra en mycket förenklad bild som kan illustrera vad som bör göras, vad som behöver vara på plats, för att hinna med avgången. En behovspyramid för att IT i skolan helt enkelt. Skolan ska inte digitaliseras för att några av oss tycket att det vore kul eller att få utlopp för ett teknikintresse. Wi-Fi/Trådlöst nät De flesta skolor har ett trådlöst nät. Digital infrastruktur För att undervisningen ska fungera i ett digitalt sammanhang måste skolorna utrustas. Digitala verktyg Om infrastrukturen är rätt uppbyggd ska det inte spela någon roll vilka digitala verktyg som används däri. Fortbildning Rektors ledarskap
6 ways to teach growth mindset from day one of school Imagine if your new class this fall was full of students who would: Be willing to try new thingsStick with hard tasks and not give upPush themselves to do their best work, not just what’s “good enough”Believe in themselves and their own ability to learn Here’s the great news–these are traits that we can help develop in our students by teaching them about how their brains work. Many students enter our classrooms believing they’re either smart or not smart, good at reading or math, or not good in those areas. This belief that our basic qualities like intelligence and talents can’t be changed is called a fixed mindset. Often our students figure: Why bother trying at something that’s hard for me? Our students may not realize that their brains have the ability to change and grow through their experiences (neuroplasticity). And once they have a growth mindset, they can learn anything. 1. 2. 3. 4. 5. Show students how to respond constructively to setbacks and failures. 6.
Elevinflytande Elever har rätt till inflytande över sin utbildning och sin arbetsmiljö. Elevinflytande främjar elevernas förmåga att ta eget ansvar och ökar lusten att lära. Det stärker även relationen mellan lärare och elever och leder till en större acceptans för de beslut som fattas. Genom elevinflytande lär sig eleverna på ett konkret sätt hur demokratiskt beslutsfattande fungerar. Det kan bidra till kunskaper som är nyttiga att ha med sig i livet: att ta ansvar, kommunicera, leda och lyssna på andra. Ett barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Inflytande över utbildningen Elevernas möjligheter att lära och utvecklas ökar när lärare utgår från deras intressen och erfarenheter. Det är viktigt att både elever och lärare vet vilka frågor som eleverna kan ha inflytande över och inte. Elevinflytande över undervisningen kan bland annat handla om: Din rätt i skolan Olika forum för inflytande Elevskyddsombud Om rollen som elevskyddsombud
Fler elever obehöriga till gymnasieskolan – Vi ser att skolresultaten dras isär. Fler får höga betyg samtidigt som fler misslyckas. Antalet elever som inte blev behöriga till gymnasieskolan ökade med 1300 jämfört med förra året. Det är en allvarlig utveckling, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström. Högre snittbetyg men ökade skillnader Beräknat på elevernas 16 bästa betyg har det genomsnittliga meritvärdet ökat med 2,3 poäng till 217,1. Nyinvandrade – antal år i svensk skola påverkar Bland de elever som invandrat och börjat i svensk skola i årskurs 1-5 har andelen som blir behöriga ökat från 69 procent till 72 procent sedan 2013. – Det är glädjande att behörigheten ökar för invandrade elever som börjat tidigt i den svenska skolan. Satsningen kommer att innehålla råd, stöd och kompetensutveckling för lärare, rektorer, fritidsledare och personal inom elevhälsan. Skillnader mellan skolor I 34 procent av grundskolorna ökade behörigheten till gymnasieskolan och i 16 procent var den i nivå med 2014. Mer om betyg och meritvärde
BFL En av mina personliga favoriter når det gäller pedagogik är Dylan Wiliam. Han har många kloka insikter kring vad som fungerar (som vi borde göra mer av) och vad som inte fungerar (som vi borde göra mindre av) när det gäller elevers inlärning. En av flera saker som jag gillar är att Dylan ifrågasätter metoder som är allmänt accepterade och som de flesta ser som framgångsrika pedagogiska metoder, när de i verkligheten kan vara kontraproduktiva. Jag har skapat ett par infographics kring Dylans 5 nyckelstrategier. Om du gillar mina bilder så använd dem! Har du inte läst Dylan Wiliams bok ”Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken” rekommenderar jag att du gör det!