Utmaning 1 - Mot nya höjder Mot nya höjder – med en PET-raket! Det här behöver du: En liten PET-flaska, 50 clEn vinkork som passar och sluter tätt i flaskanEtt sugrör med stor diameter och en blompinnePacktejp, helst ofärgadEn servett eller näsdukÄttikspritBikarbonatPapper, gärna i olika färger och lite mer stabilt än vanligt papperSmältlim eller tejp. Gör så här: Ta bort etiketten från flaskan. Om det behövs klipper du sugröret så att det blir lika långt som flaskan är hög. Tillverka en noskon och tre fenor. Fäst noskonen och fenorna på flaskan med hjälp av smältlim eller tejp. Dags att avfyra raketen! Nu är det dags att ge sig ut. Preparera raketmotorn: Häll ca 1,5 dl ättiksprit i PET-flaskan.Klipp till en bit av servetten, 15 x 15 cm.Lägg 1,5 msk bikarbonat på servetten.Gör ett litet paket av servetten, med bikarbonat i, ungefär som en smällkaramell. Nu gäller det! Skaka en gång och trä sedan raketen på blompinnen. Vad händer? När bikarbonat och ättiksprit blandas bildas bland annat gasen koldioxid.
10-vett-o-etikett-laboratorie.pdf Studiematerial - Kompis med kroppen | ICA Hälsa Anmälan Klicka här för att anmäla din klass. Studiematerial Årskurs 2Arbetsbok och lärarhandledning åk 2, kopplat till Lgr 11 Smartboardmaterial Årskurs 5Arbetsbok och lärarhandledning åk 5, kopplat till Lgr 11 Var i kylskåpet? Maten håller sig längre i kylskåpet om du sätter dem på rätt ställe. Mellisboken Är du sugen på ett riktigt smaskigt mellanmål? Mellisboken Frukt- och Grönsaksbingo Varför inte spela ett roligt spel som dessutom får dig och barnen att äta mer frukt och grönsaker? Använd bingobrickorna så här: Skriv ut en spelplan och kryssa för alla de frukter och grönsaker du äter. Sedan gäller 2 rader, 3 rader och så vidare till full bricka. Gissa frukten och grönsaken Skriv ut pdf-filen och ordna en tävling. Gissa frukt och grönsakerFacit till gissa frukt och grönsaker Föräldrainformation Är du förälder? Föräldrainformation Papricaklubben Papricaklubben vill inspirera barn att äta mer frukt och grönsaker, läs mer om den här Vill du veta mer? Kontakta oss gärna!
index Loading [MathJax]/extensions/MathMenu.js July 10, 2012 July 17, 2012 July 24, 2012 July 31, 2012 August 7, 2012 August 14, 2012 August 21, 2012 August 28, 2012 September 4, 2012 September 11, 2012 September 18, 2012 September 25, 2012 October 2, 2012 October 9, 2012 October 16, 2012 October 23, 2012 October 30, 2012 November 6, 2013 November 13, 2012 November 20, 2012 November 27, 2012 December 4, 2012 December 11, 2012 December 18, 2012 December 31, 2012 January 8, 2013 January 15, 2013 January 22, 2013 January 29, 2013 February 05, 2013 February 12, 2013 February 19, 2013 February 26, 2013 March 05, 2013 March 12, 2013 March 19, 2013 March 26, 2013 April 2, 2013 April 9, 2013 April 16, 2013 April 23, 2013 April 30, 2013 May 7, 2013 May 14, 2013 May 21, 2013 May 28, 2013 June 4, 2013 June 11, 2013 June 18, 2013 June 25, 2013 June 2, 2013 July 9, 2013 July 16, 2013 July 23, 2013 July 30, 2013 August 6, 2013 August 12, 2013 August 20, 2013 August 27, 2013 September 3, 2013 September 10, 2013 September 17, 2013 September 24, 2013 October 1, 2013
Elsajten - Svensk energi Välkommen till Elsajten! Elsajten är Energiföretagens sätt att försöka förmedla det vi vet om hur vi producerar el i Sverige och förser hem, skolor och arbetsplatser med elenergi via elnätet. El är ju en fantastisk energiform som kan användas till allt från att ladda eltandborsten till att driva tåg. I Sverige har vi dessutom förmånen att kunna producera stor del av vårt behov av elenergi med hjälp av vattenkraftverk, en energikälla som är både förnybar och koldioxidsnål. Med Elsajten vill vi hjälpa till att skapa ett intresse och ett miljöengagemang hos ungdomar, så att de blir medvetna om att elenergi är en energiform med hög kvalitet. El är en viktig pusselbit när det gäller att skapa strategier i världen som kan stoppa upp förändringarna av vårt klimat. Så fungerar Elsajten Elsajten är anpassad till Lgr11 och hjälper dig som lärare att utveckla elevernas förmågor i naturvetenskap, framför allt i ämnet fysik och i viss mån i ämnet teknik. Planering och upplägg
Boken om naturvetenskap Om all naturvetenskap skulle få plats i en 177 sidor tjock bok, hur skulle den boken se ut? Experiment i sammanhang För att roliga experiment även ska bli lärorika är det viktigt att placera dem i rätt sammanhang. Ett experiment om DNA är exempelvis genetik. Boken om naturvetenskap Experimentskafferiets egna Boken om naturvetenskap har som mål att genom en representation av naturvetenskapens alla delar ge grundläggande kunskaper inom ämnet, samt skapa ett ramverk för framtida kompletterande kunskaper. Boken om naturvetenskap (Ladda ner) Apelsinljuset Publicerad i Kemi Slut på stearinljus? Vattenkollapsen Publicerad i Fysik Se hur en till synes tom flaska helt plötsligt blir full med vatten. Outtömliga flaskan Prova flaskan som aldrig (och hela tiden) får slut på vatten. Regelationen Låt en metalltråd passera rakt genom ett isblock utan att det faller isär. Saltsilon Fyll salt i en toarulle och undersök hållfastheten. Diffusionen Tandavtrycket Publicerad i Biologi Har du fått dina visdomständer?
Lär dig mer om... | Nobelmuseum.se De senaste årens Nobelpris och nobelpristagare Sammanfattningar av nobelprisen, lämpligt för lärare och gymnasieelever: Kort information om Nobelpris Alfred Nobel Alfred Nobel föddes 1833 i Stockholm. Läs mer om Alfred Nobel Läs mer om testamentet Nobelprisen Alfred Nobel skrev i sitt testamente att hans förmögenhet ”hvars ränta årligen ska utdelas som prisbelöning åt dem, som under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta.” Läs mer om Nobelsystemet Läs mer om Ceremonierna Fred Nobels fredspris ges till ”åt den som har verkat mest eller bäst för folkens förbrödrande och avskaffande eller minskning av stående arméer samt bildande och spridning av fredskongresser”. Här presenteras några av dessa pristagare Läkare utan gränser Wangari Maathai Fysik Nobelpriset i Fysik ges ”till den, som inom fysikens område har gjort den viktigaste upptäckten eller uppfinningen” Här presenteras några av dessa pristagare. Wilhelm Conrad Röntgen Niels Bohr Andre Geim & Konstantin Novoselov Kemipriset
Miksi kuuma vesi jäätyy nopeammin kuin kylmä? Asiaa on helpompi tarkastella pohtimalla, kastelevatko kaikki nesteet. Kastelevuus riippuu sekä nesteen että pinnan ominaisuuksista. Vesi valuu hanhen selästä, eli vesi ei kastele hanhea. Hanhen sulat ovat vettä hylkiviä eli hydrofobisia. Monet muovit ovat hydrofobisia, ja pisarat jäävät isoiksi ja valuvat helposti pois kallistettaessa tai puhallettaessa. Ihminen on rakennettu vesipohjaisista materiaaleista, ja siksi ihmisen ”pinta” on vettä rakastavaa eli hydrofiilistä. Mutta esimerkiksi elohopea, joka on nestemäinen metalli, ei kastele ihmistä, vaan jää iholle pallomaisina pisaroina. Elohopean pintajännitys on erittäin suuri, eli elohopea-atomit vetävät toisiaan puoleensa vahvasti ja ovat pinnan kanssa vuorovaikutuksessa vain heikosti. Vastaajana Simo Franssila, professori, materiaalitekniikan laitos, kemian tekniikan korkeakoulu, Aalto-yliopisto Julkaistu Tiede-lehdessä 1/2016