background preloader

Www.krc.su.se/documents/material/Kompendiet.pdf

Related:  KemiFyKe

Utmaning 1 - Mot nya höjder Mot nya höjder – med en PET-raket! Det här behöver du: En liten PET-flaska, 50 clEn vinkork som passar och sluter tätt i flaskanEtt sugrör med stor diameter och en blompinnePacktejp, helst ofärgadEn servett eller näsdukÄttikspritBikarbonatPapper, gärna i olika färger och lite mer stabilt än vanligt papperSmältlim eller tejp. Gör så här: Ta bort etiketten från flaskan. Om det behövs klipper du sugröret så att det blir lika långt som flaskan är hög. Tillverka en noskon och tre fenor. Fäst noskonen och fenorna på flaskan med hjälp av smältlim eller tejp. Dags att avfyra raketen! Nu är det dags att ge sig ut. Preparera raketmotorn: Häll ca 1,5 dl ättiksprit i PET-flaskan.Klipp till en bit av servetten, 15 x 15 cm.Lägg 1,5 msk bikarbonat på servetten.Gör ett litet paket av servetten, med bikarbonat i, ungefär som en smällkaramell. Nu gäller det! Skaka en gång och trä sedan raketen på blompinnen. Vad händer? När bikarbonat och ättiksprit blandas bildas bland annat gasen koldioxid.

10-vett-o-etikett-laboratorie.pdf Apple Science Experiment Fall is here and apples are everywhere! We have been having fun with apple books and crafts and decided to do a little apple experimenting too. The kids love acid and base reactions, but this time instead of combining them we observed to see what effects they would have on apples. We began by choosing which acids and bases we were going to use. After some Googling we found out that Milk of Magnesia is a base too! The kids made predictions about what would happen to the apples and wrote them in their notebooks. They next morning we checked on them and saw some changes! We had hypothesized that the ones in the apples would stay fresh the longest and now realized our prediction was not going to come true. The next day all of the apples were even more brown except the ones in lemon juice! This was an easy experiment to set up with the kids! More Apple Fun from the After School Link Up: Fall Colour Apple Stamping from Happy Hooligans Apple Tree Learning Games from B-Inspired Mama

index Loading [MathJax]/extensions/MathMenu.js July 10, 2012 July 17, 2012 July 24, 2012 July 31, 2012 August 7, 2012 August 14, 2012 August 21, 2012 August 28, 2012 September 4, 2012 September 11, 2012 September 18, 2012 September 25, 2012 October 2, 2012 October 9, 2012 October 16, 2012 October 23, 2012 October 30, 2012 November 6, 2013 November 13, 2012 November 20, 2012 November 27, 2012 December 4, 2012 December 11, 2012 December 18, 2012 December 31, 2012 January 8, 2013 January 15, 2013 January 22, 2013 January 29, 2013 February 05, 2013 February 12, 2013 February 19, 2013 February 26, 2013 March 05, 2013 March 12, 2013 March 19, 2013 March 26, 2013 April 2, 2013 April 9, 2013 April 16, 2013 April 23, 2013 April 30, 2013 May 7, 2013 May 14, 2013 May 21, 2013 May 28, 2013 June 4, 2013 June 11, 2013 June 18, 2013 June 25, 2013 June 2, 2013 July 9, 2013 July 16, 2013 July 23, 2013 July 30, 2013 August 6, 2013 August 12, 2013 August 20, 2013 August 27, 2013 September 3, 2013 September 10, 2013 September 17, 2013 September 24, 2013 October 1, 2013

Elsajten - Svensk energi Välkommen till Elsajten! Elsajten är Energiföretagens sätt att försöka förmedla det vi vet om hur vi producerar el i Sverige och förser hem, skolor och arbetsplatser med elenergi via elnätet. El är ju en fantastisk energiform som kan användas till allt från att ladda eltandborsten till att driva tåg. I Sverige har vi dessutom förmånen att kunna producera stor del av vårt behov av elenergi med hjälp av vattenkraftverk, en energikälla som är både förnybar och koldioxidsnål. Med Elsajten vill vi hjälpa till att skapa ett intresse och ett miljöengagemang hos ungdomar, så att de blir medvetna om att elenergi är en energiform med hög kvalitet. El är en viktig pusselbit när det gäller att skapa strategier i världen som kan stoppa upp förändringarna av vårt klimat. Så fungerar Elsajten Elsajten är anpassad till Lgr11 och hjälper dig som lärare att utveckla elevernas förmågor i naturvetenskap, framför allt i ämnet fysik och i viss mån i ämnet teknik. Planering och upplägg

Harvard STEM Teaching Videos Posted on May 28th, 2013 by Mary Lord Looking for a way to make probability come to life in your multicultural math class and assess which students “got it?” How about a fun activity that gives high-school students a hands-on feel for fundamental calculus concepts and also meets state content standards? The Harvard-Smithsonian Center for for Astrophysics has compiled a digital video library full of curriculum-enhancing lessons, assessment tools, and case studies - all developed and used by teachers in their classrooms. • Clinical Interviews of Student Ideas • Demonstrations of Phenomena • Case Studies of Instruction or Research • Interviews with Experts • Correlations to state and national curriculum standards Clips can be searched for in a variety of ways. The collection of 1,017 movies includes a range of topics. Among the “What’s the Point?” Filed under: For Teachers, K-12 Outreach Programs, Web Resources

Lär dig mer om... | Nobelmuseum.se De senaste årens Nobelpris och nobelpristagare Sammanfattningar av nobelprisen, lämpligt för lärare och gymnasieelever: Kort information om Nobelpris Alfred Nobel Alfred Nobel föddes 1833 i Stockholm. Läs mer om Alfred Nobel Läs mer om testamentet Nobelprisen Alfred Nobel skrev i sitt testamente att hans förmögenhet ”hvars ränta årligen ska utdelas som prisbelöning åt dem, som under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta.” Läs mer om Nobelsystemet Läs mer om Ceremonierna Fred Nobels fredspris ges till ”åt den som har verkat mest eller bäst för folkens förbrödrande och avskaffande eller minskning av stående arméer samt bildande och spridning av fredskongresser”. Här presenteras några av dessa pristagare Läkare utan gränser Wangari Maathai Fysik Nobelpriset i Fysik ges ”till den, som inom fysikens område har gjort den viktigaste upptäckten eller uppfinningen” Här presenteras några av dessa pristagare. Wilhelm Conrad Röntgen Niels Bohr Andre Geim & Konstantin Novoselov Kemipriset

Miksi kuuma vesi jäätyy nopeammin kuin kylmä? Asiaa on helpompi tarkastella pohtimalla, kastelevatko kaikki nesteet. Kastelevuus riippuu sekä nesteen että pinnan ominaisuuksista. Vesi valuu hanhen selästä, eli vesi ei kastele hanhea. Hanhen sulat ovat vettä hylkiviä eli hydrofobisia. Monet muovit ovat hydrofobisia, ja pisarat jäävät isoiksi ja valuvat helposti pois kallistettaessa tai puhallettaessa. Ihminen on rakennettu vesipohjaisista materiaaleista, ja siksi ihmisen ”pinta” on vettä rakastavaa eli hydrofiilistä. Mutta esimerkiksi elohopea, joka on nestemäinen metalli, ei kastele ihmistä, vaan jää iholle pallomaisina pisaroina. Elohopean pintajännitys on erittäin suuri, eli elohopea-atomit vetävät toisiaan puoleensa vahvasti ja ovat pinnan kanssa vuorovaikutuksessa vain heikosti. Vastaajana Simo Franssila, professori, materiaalitekniikan laitos, kemian tekniikan korkeakoulu, Aalto-yliopisto Julkaistu Tiede-lehdessä 1/2016

Related: