del 16 Mindmaps (tankekartor) är temat för del 16. Mindmaps kan bl a användas till att anteckna, att skapa en struktur innan man skriver en text eller till att brainstorma idéer. Popplet är ett lättanvänt verktyg. Bubbl.us Gratistjänst. Coggle Gratistjänst. Mind42 Gratistjänst. Freemind Gratistjänst. Wisemapping Webbaserad tjänst. Mindnode För Mac, iPad och iPhone. Text2mindmap www.text2mindmap.com Gratistjänst. Map Myself Gratistjänst. MindApp www.mindapp.com Gratistjänst. MindMap En Google Chrome app. Lucidchart En Google Chrome app. Freeplane Entt opensourceprojekt. Scapple Kostar 15 dollar. Mindmup www.mindmup.com Gratistjänst. Bookvar Endast Windows. Appar MindJet maps Gratis
Feta öppna frågor Feta frågor är öppna frågor. De har inga rätt eller fel. Feta frågor ger möjlighet att tänka, kommunicera och lära. Öppna frågor hjälper också läraren att ge ordet till eleven och därmed sänka sitt eget talutrymme: Hur gör man en hög med vatten? ÖPPNA lärande frågor att ställa vid läsundervisning: Förhållningssättet är tillåtande, varsamt nyfiket, sonderande, undersökande, vägledande och medvetenhetsutvecklande: Vilket ord är det längsta? Då eleven kan läsa ord som du som lärare förvånas över kan läraren ställa dessa frågor. Frågorna har till uppgift att medvetandegöra eleven och faktiskt också läraren: Hur gör du för att lösa läsningen av vissa ord Du lyckades att utläsa – brandbilsslang… Hur gjorde du? Presentationer och redovisningar - Monicas tankar om IKT i skolan Elever skall i olika sammanhang göra muntliga framföranden för att redovisa sina inhämtade kunskaper eller lära av varandra. I min klass har vi arbetat med detta på många olika sätt. De har gjort Powerpointpresentioner, pjäser, traditionella redovisningar och mycket annat, här kommer lite hur jag och mina elever tänker om detta. Powerpoint Powerpoint är ganska populärt men kan bli lite tråkigt om det är utan ljud och bild när det är många som skall redovisa under kort tid. Jag har även lärt mig hur man kan skapa egna mallar genom mitt twittrande med Tove Andersson, en duktig IT-pedagog i Lysekil. Blås nytt liv i Powerpoint Vi filmar muntliga redovisningar När eleverna redovisar traditionellt med väggplansch eller liknande brukar jag eller någon elev numera filma och ibland lägga in i vår lärplattform Hjärntorget så eleverna kan titta, höra och lära av sig själva. Pjäser Prezi Andra alternativ: Cool tools for schools
Blås nytt liv i Powerpoint Har du också tröttnat på Powerpoint och upplever att det är ett ganska stelt och dött redskap? Fick en energikick av Åsa Kronkvist som visade mig hur jag kan använda PowerPoint på ett nytt sätt i undervisningen. Kolla in denna film och är du inte lika peppad som jag efter den, kommentera gärna så jag får se hur du upplevde tipset. Relaterade iPad och reumatism? Jag fick ett uppdrag av en specialpedagog att titta på appar och webbsidor för en elev med barnreumatism. I "Allmänt"
Svenska B Läs igenom dikten flera gånger! Skriv gärna ned ditt spontana intryck av den (de tankar den väcker). Slå upp svåra ord, begrepp och annat som är oklart, till exempel mytologiska figurer! Fundera över titeln - vad säger den? Ger den ledtrådar till vad texten handlar om? Ta reda på lite om diktens bakgrund. 1. 2. 3. På vår biologilärare öste vi all vår rädsla, all vår skräck, allt vårt skolhat (Siw Wideberg) Uttrycks känslan snarare indirekt - genom bildspråk, ordval eller på annat sätt? Här slogs en dörr en gång igen för sista gången mellan två, som borde varit vänner än. Blandar författaren olika sätt att få fram känslan i texten? 4. 5. 6. 7. Stilfigurer Stilfigurer använder man för att levandegöra och förbättra tal, dikter, debattartiklar, berättelser, romaner... 1. 2. 3. 4. Någonstans inom oss är vi alltid tillsammans, någonstans inom oss kan vår kärlek aldrig fly Någonstans o någonstans... 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15.
Formativ bedömning – glöm inte det andra benet! Formativ bedömning kan sägas vila på två ben. 1) Det första benet, med eleven som agent, handlar om att synliggöra vad som ska läras och att som lärare stödja lärandet genom att ge kontinuerlig feedback. Här handlar det främst om att eleven ska agera utifrån till exempel feedback. 2) Det andra benet, med läraren som främsta agent, handlar om att lärare söker återkoppling från eleverna för att ta reda på hur det går i undervisningen för att få ett bättre underlag för fortsatt planering och undervisning. Här är läraren främsta agent, som ska agera utifrån gjorda kontinuerliga bedömningar. Båda benen framgår även av Dylan Wiliams definition: “An assessment functions formatively to the extent that evidence about student achievement elicited by the assessment is interpreted and used to make decisions about the next steps in instruction that are likely to be better, or better founded, than the decisions that would have been taken in the absence of that evidence.” (PS.
Att forma sin uppfattning om formativ bedömning (och om formidabla missförstånd) | Pontus Bäckström Det finns nog inte en lärare i detta land som inte har hört talas om den Nya Zeeland-födde professorn John Hattie och hans bok Visible Learning som gavs ut första gången i slutet av 2008. Även om inte alla har läst boken själv så har alla någon gång mött påståenden om att ”Hattie visar att” eller ”enligt Hattie så borde vi”. Min erfarenhet (rätta mig om jag har fel) är dock att många av de som slänger sig med dessa uttryck inte heller själva har läst boken. Detta inlägg ska handla om samma fenomen – hur olika forskningsresultat börjar leva sina egna liv – men denna gång om den kanske största nutida modeflugan i svenska skolsammanhang: Formativ bedömning. På X arbetar vi med formativ bedömning. Problemet i allt detta är att det, i den mån det bygger på Hatties resultat, bygger på en mycket slarvig läsning av Hattie. Återkopplingen då? Jag har tillbringat många timmar i klassrum, arbetat med elever för att öka deras självhjälp och prövat olika metoder för att ge återkoppling. Noter
Ny i svenska skolan: Att tydliggöra språkliga mål Vikten av att tydliggöra mål och kunskapskrav är något som vi ofta lyfter som en framgångsfaktor, speciellt alla vi som på ett eller annat sätt arbetar med bedömning för lärande och de olika nyckelstrategierna. Men hur ofta lyfter vi vikten av att tydliggöra de språkliga mål som eleverna ska nå och de språkliga förmågor som undervisningen ska träna eleverna i? Språkliga mål, tänker ni. Vad pratar hon om nu? Det finns väl inget som heter så i våra styrdokument? Och det gör det kanske inte. Språkinriktad undervisning inom alla ämnen är en didaktik där de ämnesmässiga målen och språkfärdighetsmålen är explicita. Under läsåret 2013/2014 har jag fått möjlighet att leda en språkutvecklingsgrupp på min skola och vi hade vår sista träff förra veckan. Eftersom jag inte har tid att föreläsa när vi träffas i språkgruppen valde jag att "flippa" mina föreläsningar där jag pratar om språkliga mål. Så, vad är språkliga mål, hur identifierar man dem och varför ska vi göra detta? ps.
8 Questions Teachers Should Ask When Giving Assessments In a blog post earlier this year, Justin Tarte offered 10 questions to ask yourself before giving an assessment. In a four part blog series, we identified five characteristics of quality educational assessments. In my blog post here I thought it would be interesting to do a mash-up of the two and provide those questions I’d ask myself about prior to giving an assessment. 1. Purpose and use top the list when it comes to assessment. 2. This is the essence of consequential relevance. Of course if we’re talking about formative assessment practices – the day-to-day and minute-to-minute kind – then the assessment is not one of learning, but for learning. 3. Research shows that when students help develop questions for an assessment, and have a deeper understanding of what they are expected to learn before they take the assessment, they take a greater responsibility of their own learning. 4. 5. 6. 7. 8.
appar.pdf Kommunikatörens digitala verktygslåda - Mynewsdesk Det finns två utmaningar som alla kommunikatörer och PR-proffs slåss mot varje dag; för mycket information och för lite tid. Därför har vi sammanställt en digital verktygslåda som hjälper dig att bli effektivare och sålla i det ständiga informationsbruset. En stor del av din vardag på en kommunikationsavdelning eller PR-byrå är att hålla dig uppdaterad om vad som både händer i den egna branschen och i dina kunders bransch. Innehållskuratering Att samla upp information, strukturera upp det, berika det med egna synpunkter och slutligen sprida det är ett utmärkt sätt att kommunicera med din målgrupp. Feedly Feedly tillåter dig att sammanställa nyhetsflöden från olika källor på internet, exempelvis bloggar eller andra intressanta webbplatser. Zite Zite är en app som skapar ditt eget interaktiva magasin baserat på dina sociala gemenskaper, intressen och din livssituation. Ett tips är att koppla Zite till ditt Twitter-konto. Pinboard Arbeta smartare IFTTT (If This Then That) Wunderlist Mynewsdesk
Flexspan