DATORN i UTBILDNINGEN Text: Ulf Jämterud E-post: ulf.jamterud@home.se Lärare lär lärare – framgångsrecept Framtidens lärande var i fokus på ett heldagsseminarium som DIU arrangerade i samarbete med svenska ambassaden i London under BETT-mässan. Deltagarna fick lyssna till ett antal föredrag som spände över vitt skilda områden. – Om vi vill förbereda eleverna inför framtiden, så måste lärarna kunna erbjuda eleverna det tjugoförsta århundradets möjligheter för lärande. Så inledde Foltos sitt föredrag och konstaterande att kvaliteten på lärarna måste höjas, i synnerhet när det gäller lärarnas användning av modern teknik i undervisningen. Många länder – inte minst USA – har satsat enorma summor på modern it-utrustning i skolorna. Foltos berättade vidare att Microsoft för inte så länge sedan samlade sjuttio av världens mest innovativa lärare. Detta fick mig att tänka på några slutsatser som Apple drog redan i mitten av 1990-talet, när man kartlade it-användningen i skolan. Datorn i Utbildningen nr 1 2011.
Måste man hänga på den nya tekniken? Matteläraren Ewa är inte motiverad att ändra sin undervisning Ewa arbetar traditionellt när hon undervisar i matematik på högstadiet. — Dels handlar det om att jag inte kan, dels om att jag inte har tid att lära mig. Jag är inte motiverad heller, eftersom jag inte tror att det hjälper inlärningen. Den nya tekniken ökar stressen enormt, tycker Ewa, som beskriver it-samhället som en ständigt snurrande värld. Allt sker så snabbt att människor inte riktigt hänger med, varken tekniskt eller känslomässigt. — Allt ska ske på en gång och ska vara kul. Ewa tycker att det går över styr med den nya tekniken i skolan. — Man kan ha vissa inslag någon gång, men med måtta. Hon har inte känt några påtryckningar, vare sig från chef eller elever, att ändra på något sin undervisning — även om hon tillstår att det vore givande med några digitala inslag ibland. — Jag erkänner mer än gärna att jag inte kan. Vad skulle det krävas för att du skulle ha lite mer digitala inslag i din undervisning?
Läromedlen är dåliga och skolorna är inte likvärdiga - nu vill skolvärlden ha en it-strategi Plan med förhinder Utlovad strategi försvann Vården fick sin övergripande nationella it-strategi redan för tio år sedan. När det gäller skolan har en motsvarande strategi suttit långt inne. Först när de flesta kommuner och skolor nu har investerat i infrastruktur och datorer har behovet av en mer övergripande strategi blivit allt mer akut. Ett uppdrag som inte till fullo följde med över till Skolverket. Redan före valet skulle Skolverket ha fått uppdraget att ta fram en nationell it-strategi – det lovade dåvarande utbildningsministern Jan Björklund i en CS-intervju förra året. Läs mer: Nu är det bevisat - barnen blir bättre i skolan med surfplattor? Nationell likvärdighet Stora skillnader mellan skolor Varför efterfrågar då lärarfacken, skolledarfack, forskare, läromedelsförlag och många kommuner en övergripande strategi? Likvärdighet är nyckelordet som upprepas av alla som CS talar med. Varför har då politikerna inte beslutat om en nationell strategi redan? Fakta
Varför stoppar skolor elevers smartphones? Många skolor köper in laptops och surfplattor till sina elever - men begränsar sedan användningen hårt. Det sker till exempel genom att bara tillåta vissa appar eller att inte tillåta att elever använder skolans trådlösa nätverk för sina egna smartphones. Frågan är om skolans IT-satsningar då verkligen hjälper eleverna att öka sin IT-kompetens? De flesta förstår säkert att en lyckad IT-satsning inte bara handlar om att alla elever har fått sin egen dator och surfplatta. Men när skolan väl har köpt in laptops till alla skolans elever för en ansenlig summa så begränsar man alltså i stället användningen av dem. En orsak till de begränsade kommunikationsmöjligheterna är oron för säkerheten, och en annan orsak är att de trådlösa nätverken helt enkelt inte räcker till. Allt för många tror dessutom att de bara kan investera en gång i ett trådlöst nätverk, och sedan finns det där för framtiden.
investera i personalen Så ser du högpresteraren – och får hen att stanna | Chef.se Du kommer snart att tappa din bästa medarbetare. Och varken beröm, högre lön eller tjänstebil lär ändra på saken. Steg ett: identifiera vem som är högpresterare. Steg två: följ den här metoden. En högpresterare på jobbet kan vara upp mot 400 procent mer produktiv än en medelproduktiv medarbetare. Det skrev Karie Willyerd i Harvard Business Review nyligen i artikeln What high performers want at work. Det kan till och med vara så illa att en av fem högpresterare byter jobb inom ett halvår. Denna text är ett samarbete mellan HR-systemutvecklaren Workday och tidningen Chef. Bör ekvationen vara orsak till panik? ”Humankapitalet har aldrig varit så viktigt som i dag. Läs också: Suad Alis krönika: ”Våga tänka om – nu!” ”Samtidigt måste dagens arbetsgivare acceptera att människor byter jobb oftare i dag – det gäller i synnerhet högpresterarna”, säger hon. Så vad är då det bästa sättet att behålla högpresterare? Läs också: Googlestudie: Snällhet skapar dreamteam 1. 2. 3. 4. 5. 1. 2. 3. 4. 1. 2. 3.
Långsiktig kompetensutveckling ska utveckla skolan Skolverket tar ett samlat grepp kring kompetensutveckling och de insatser som myndigheten erbjuder. I höst kommer insatser kring bland annat styrning och ledning, värdegrundsarbete och digitalisering i skolan. Upplägget och tidsåtgången för de olika insatserna varierar och är flexibla men det kollegiala lärandet ligger till grund. Insatserna kan rikta sig till huvudmän, rektorer, lärare och annan personal på skolan. Från och med våren 2017 kommer än fler insatser vara tillgängliga. På denna sida uppdateras löpande vilka insatser som planeras vara tillgängliga och vid vilken tidpunkt. Anmälan öppnar i slutet av april. Följande kompetensutvecklingsinsatser kommer att bli tillgängliga under hösten 2016: Arbete mot kränkande behandling- ett främjande perspektiv (del 1 av 3). Skolverket fick den 9 juli 2015 i uppdrag av regeringen att ta fram och genomföra nationella skolutvecklingsprogram som riktar sig till huvudmän och skolor (U2015/03844/S). Delredovisning 14 dec 2015 (671 kB) Läslyftet
Here are Google (GOOG), Amazon (AMZN), and Facebook's (FB) secrets to hiring the best people — Quartz Few have watched the development of the Chinese economy as closely as Arthur Kroeber. His new book, published last month, is a wide-ranging and authoritative primer on the history and development of China’s unique blend of decentralized economic authoritarianism. It’s an idiosyncratic system, developed in defiance of the advice of western-trained economists in the wake of the collapse of the Soviet Union. And it generated perhaps the world’s greatest-ever economic boom, a three-decade stretch of growth that lifted roughly 800 million people out of poverty. As editor of China Economic Quarterly, and managing director at respected research firm Gavekal Dragonomics, Kroeber watched as that growth transformed the People’s Republic into the world’s second largest economy. More recently, China has transformed again. Kroeber, also a non-resident senior fellow at the Brookings-Tsinghua Center, splits his time between Beijing and New York. But you write that the recipe doesn’t really work anymore.
Mindre stress utan mentorskap Det är fredag förmiddag och ganska lugnt i högstadiekorridorerna på Risbroskolan i Fagersta. Det närmar sig sommarlov, och därmed är det första läsåret med den nya organisationen avklarat. Tre så kallade studiepedagoger har anställts för att avlasta lärarna och därmed ge möjlighet till en mer individanpassad och välplanerad undervisning. Rektor Helene Blomgren har jobbat här i nio år. Hon berättar att allting började med en arbetsplatsträff där lärarna – återigen – framförde att det var svårt att få tiden att räcka till. – Som rektor har jag hört detta år efter år, och så har jag förklarat att det är så här det ser ut och så fortsätter man som vanligt. En första åtgärd blev att en assistent anställdes, med uppgift att avlasta lärarna med allt möjligt administrativt som att scanna, ladda ner ljudfiler och lägga in provresultat i skolans databas. – Jag satte mig och räknade. Som rektor måste man ha mod att våga utmana verksamheten Läraren Daniel Sundh säger att skillnaden är stor.
Nationell strategi för digitalisering av skola och förskola Skolverket lämnade den 4 april 2016 förslag på en strategi för förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet och den obligatoriska skolan till regeringen. Digitaliseringen ska bidra till att verksamheterna förbättras och effektiviseras. Alla barn och elever ska få en mer likvärdig möjlighet utveckla en digital kompetens. Strategin anger de förutsättningar och insatser som krävs för detta. Strategin omfattar förskolan förskoleklassen grundskolan grundsärskolan specialskolan sameskolan fritidshemmet För att visionen ska gälla krävs att: Läroplaner och kursplaner tydliggör uppdraget att ge eleverna adekvat digital kompetens. Förslag för att nå visionen 2022 Förskolans, förskoleklassens, skolans och fritidshemmens läroplaner och kursplaner tydliggör uppdraget att ge eleverna adekvat digital kompetens. För att nå visionen krävs insatser av många olika aktörer. Förslag på nationell strategi för digitalisering, skolan och förskolan Kontakt
Ett samtal med John Kotter om förändringsarbete i en snabbrörlig värld – Att leda digital transformation John Kotter är en av världens mest inflytelserika kunskapsledare[1] inom ledarskap och förändring. Med utgångspunkt i hans över 40 år långa forskning har han skrivit 18 böcker och är upphovsman till Åttastegsprocessen (8-Step Process for Leading Change). Hans bok Leading Change utsågs av tidningen Time till en av de 25 mest inflytelserika managementböckerna genom alla tider. Kotters syn på förändringsledning är också ett av fundamenten till vår arbetsmetodik, Digital Maturity Matrix. Intervjun med Kotter skedde via Skype i början av sommaren 2015. Din forskning visar att 70 procent av allt förändringsarbete misslyckas. ”De enskilt största misstagen sker i början av förändringsprocessen. Om du bara visste så många vd:ar jag träffat som tror de skapat tillräcklig sense of urgency i sin organisation.– John Kotter Hur vet man då om man har tillräcklig sense of urgency? ”Man mäter det. Vad är anledningen till att vi saknar ledare och ledarskap? ”Det är väldigt enkelt. ”Inte långt. Läs mer
Mötessjukan på jobbet gör oss sjuka Om tre minuter i Aktuellt anses vara jättemycket tid borde samma sak gälla också under ett möte, skriver Jörgen Dyssvold. En genomsnittlig tjänsteman lägger minst en tredjedel av sin arbetstid på möten och bara hälften anses vara bra. Dåliga möten kostar svenska arbetsgivare 170 miljarder årligen, fyra gånger så mycket som den så kallade ”skenande kostnaden för sjukpenningen” vilken debatteras friskt. Att råda bot på mötessjukan skulle minska båda dessa kostnader. För många och dåliga möten gör nämligen människor sjuka, bland annat beroende på att man på grund av dem inte hinner göra arbetet under arbetstid och får ”jobba ikapp” på fritiden. Mötessjukan beror till stor del på en kombination av rättvisa och Jante. LÄS MER: Fler företag borde införa fria arbetstider Att komma till rätta med mötessjukan går men kräver en kulturförändring på flera områden. ■ Möten behöver bli kommunikation på mottagarnas villkor ■ Möten ska ha tydliga roller, syfte och mål ■ Alla behöver inte vara med