Svenska Dikter Genrepedagogik och cirkelmodellen - att utmana och stötta ”Idag ska vi skriva sagor. Ta nu fram era sagoböcker och låt fantasin flöda”. Så här kunde det nog låta i mitt klassrum, innan jag fick upp ögonen för genrepedagogik och cirkelmodellen. Fokus låg på lust, fantasi och skrivregler, men för att kunna skriva behövs så mycket mer. Barnen ska i årskurs 1-3 möta flera olika texttyper; berättande, poetiska, beskrivande och instruerande. Cirkelmodellen består av fyra faser. I den första fasen bygger man upp förkunskaper om ämnet. I fas två studerar man texter inom genren för att få förebilder och vi laborerar med text. Vi läser på många olika sätt. I närläsningen läser vi en del av en text tillsammans på projektorn (OH-apparaten fungerar också). Nu är det dags att skriva en gemensam text och då har vi kommit fram till den tredje fasen. Vi öppnar en lucka i taget och skriver först presentationen av aktören, därefter öppnar man lucka två och beskriver miljön osv. Att diskutera: 1.
Jakten på språket Om svenska och minoritetsspråket finska. Många värmlänningar har finskt påbrå, eftersom finsktalande människor slog sig ned i Värmland under 1500-och 1600-talet för att arbeta inom jordbruket. Vi besöker värmländska Torsby och tar reda på varför finska blev ett av Sveriges officiella minoritetsspråk. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng 1. Se en film om hur man skapar klipp. DelaKopiera länken genom att trycka ctrl+C på PC eller cmd+C på Mac.
Folksagor - Skolbok Vi talar ibland om ”folksagor” som om det vore en speciell sorts sagor, vilket de egentligen inte är. Man kan dock urskilja några saker som är typiska för en svensk folksaga: En folksaga är sällan särskilt lång. Den skall vara så lång som man kan uppehålla barns intresse runt en eld eller innan de går och lägger sig. Den skall ta maximalt en timme att berätta högt, men vanligtvis tar det bara runt en kvart. Svenska folksagor innehåller alla möjliga märkliga varelser. Här nedan följer några av de varelser och väsen som man kan stöta på i våra sagor: Näcken Även kallad strömkarlen. Bäckahästen Bäckahästen ser ut som en häst eller som en stor svart tjur. Jättar Jättar finns omtalade i de gamla nordiska vikingasagorna, men då kallades de ”tursar”. Troll Trollen är fula och dumma, om än väldigt starka. Drakar De drakar som finns i vår folktro är inte de eldsprutande monster man ser på film, utan våra drakar sprutade etter. Lindorm En mindre variant av drakar är lindormar. Älvor Skogsrå Vätte, vittra
4-rutan utvecklas… ”Flerproblems-mall”. Vi fortsätter att utveckla vårt berättelseskrivande. Vi har nu jobbat med 4-rutan för att hålla vår röda tråd genom berättelserna: Eleverna har lärt sig att skriva berättelser men inledning, problem, lösning och slut. För att jobba vidare från 4-rutan utvecklade jag en 8-ruta. Där meningen var att eleverna skulle beskriva mer i sina berättelser. Vi har en tid nu jobbat parallellt med båda mallarna: Nu tycker jag att de allra flesta tänker mycket mer på att beskriva mer i sina berättelser så nu var det dags att ta nästa steg… 6-rutan tycker eleverna att vi ska kalla den men jag lutar mer åt ”Flerproblems-mallen”. För nu är utmaningen att få in fler problem i sin berättelse så att den blir fylligare och mer händelserik, kanske mer spännande? Vi startade arbetet med att läsa en bok med där det finns massor med problem efter varandra: Vi pratade om alla problem och funderad på vad som var inledningen i boken, hur allt löste sig och hur det slutade.
Lättläst - Lärarrummet för lättläst Här finns information och inspiration till lärare och andra som möter elever med behov av lättlästa och tillgängliga texter. Hitta allt från korta tips till uppslag för en hel serie av lektioner. Nya lektioner i april De flesta av de nya böckerna från LL-förlaget har nu fått lektioner. Kom ihåg lektionerna till böckerna som kom i januari. Bedragaren Fallet Anna Frid Anna på Brännö Drömtraktorn 2 Tillbaka till ett krig En man som heter Ove. Lyssna gärna på Wendespodden! I Wendespodden pratar Jenny Edvardsson och hennes kollega om litteratur och läsning. Lättlästa böcker - en väg till det svenska språket Johanna Immonen är svenskalärare på Språkintroduktionsprogrammet på S:t Botvids gymnasium i Hallunda. Jag ville göra Axel till en viktig person. Mats Ahlsén har skrivit historien om Axel i den lättlästa boken Axel var idiot. "Läsning och språkutveckling knyter samman alla ämnen" 25 år med nyheter - ladda ned När 8 Sidor fyllde 25 år gjorde man boken 25 år med nyheter. Filmer om talböcker
Argumenterande texter Rymden fortsätter På dagens lektion kring rymden så har vi, istället för faktatexter som vi gjort tidigare, jobbat med argumenterande texter. I rymd-temat handlade det den här gången om ÅRSTIDER. Målen för dagen var: Men även då språkligt att eleverna: Vi läste, tittade på bilder och pratade om de olika årstiderna. Utifrån sina kunskaper kring årtiderna fick de sedan skriva på en lapp vilken årstid just jag tycker är den bästa. De fick hjälp av en mall eftersom de bara är andra gången som vi skriver den här texttypen: Målet är såklart att inte behöva använda mallen precis som det står i matrisen, se sista raden på bilden: Sedan fick de skriva sina texter på ett papper där de också skulle måla en bildtext till. Härliga texter blev resultatet!!
Lässtrategier | Josef Sahlin Är du sugen på att använda figurerna för lässtrategier som flera av klasserna använder i Årstaskolan? Här nedan finns pdf:er som du kan skriva ut och sätta upp i klassrummet. Även andra format finns. Barbro Westlund om RT (Reciprocal Teaching): ”Modellen bygger på Browns och Palinscars forskning som påbörjades på 1980-talet. Eleverna turas om att inneha lärar- respektive elevrollen i smågrupper. -att försutspå/ställa hypoteser -att ställa frågor -att reda ut oklarheter -att sammanfatta” (Westlund Att undervisa i läsförståelse, Natur & Kultur, 2012, Stockholm) Kolla också in materialet på En läsande klass. Använd fritt under förutsättningarna CC-BY-NC-ND Bokmärke x4 PDF för utskrift att laminera Futura i PDF (för utskrift), JPG och PNG Curioso i PDF (för utskrift), JPG och PNG Explora i PDF (för utskrift), JPG och PNG Lazo i PDF (för utskrift), JPG och PNG
Framsteg Denna första del i materialet tar fasta på elevernas förmåga att analysera ord i språkljud och omkoda dessa ljud till korresponderande bokstav. För att elevens produktion skall tolkas som korrekt förutsätts dessutom att de i orden inkluderade bokstäverna placeras i rätt ordning. I testet ingår enstaviga, tvåstaviga och tre/flerstaviga ord samt ord med en konsonantkombination i början. Med den växande ordlängden och konsonantförbindelsen blir orden stegvis svårare och provet kan på så sätt ge viktig information om det skede där eleven befinner sig i sin tidiga skrivutveckling. För att komma åt elevernas grundläggande förmåga att uppmärksamma och identifiera ljuden i ord och att koppla dem till tecken har enbart ljudenligt stavade ord tagits med i detta delprov. Speciellt med tanke på de tvåspråkiga eleverna anser vi det också vara viktigt att det i provet ingår högfrekventa ord som barnen i denna ålder sannolikt känner till och som de har kommit i kontakt med på svenska. Träningstips
Litteraturbanken Litteraturbankens skola är en resurs för lärare och elever, bibliotekarier och alla litteraturläsare: den är tänkt att fungera som läsarens vägledning till det svenska litteraturarvet. Vid sidan av Litteraturbankens vanliga texter och kommentarer finns här pedagogiska introduktioner, översikter, uppgifter för eleverna och läshandledningar. Vi tror på en litteraturläsning i klassrummet där de flesta texterna läses gemensamt och i samverkan mellan lärare och elever i exempelvis samtal och loggskrivande. Litteraturskolan har en avdelning för prosa där exemplen är hämtade från Selma Lagerlöf, och en avdelning för lyrik där vi väljer bland många författare. Selma Lagerlöfs författarskap kan introduceras redan i skolans tidiga år. Ur Litteraturbankens rika lyrikskatt har vi gjort ett urval på cirka hundra dikter, som vi tror kan tilltala unga läsare i dag. Ta dig fram med hjälp av menyn till vänster. Läshandledningarna (för PROSA, för LYRIK) är avsedda som resurser för lärare.
Vad är genrepedagogik? Genrepedagogik - en modell ”Den genrepedagogiska modellen syftar till att stegvis, med hjälp av en explicit undervisning, stötta eleverna att utveckla inte bara sitt vardagsspråk utan även ett effektivt skolspråk.” skriver Johansson och Sandell Ring (2012) i sin bok Låt språket bära, genrepedagogik i praktiken. Det handlar bland annat om att eleverna ska bli medvetna om olika texters olika språkliga mönster och strukturer samt att olika texter har olika syften. Man brukar säga att genrepedagogiken vilar på tre ben: (Johansson & Sandell Ring, 2012, s 28) Den genrepedagogiska modellen har visat sig leda till att eleverna utvecklar sitt skolspråk i allt högre grad vilket leder till att eleverna lättare tillägnar sig kunskaper, med hjälp av språket, i skolans alla ämnen. Lär dig mer om genrepedagogik Man kan även titta på URs serie Språket bär kunskapen där man får följa hur Karin Rehman, lärare i svenska som andraspråk, handleder NO-läraren Teresia Brzokoupil i ett språkutvecklande arbetssätt.
Intensiv lästräning ger flyt – Vad handlade den om? frågar Anita Kullring innan de börjar läsa. – Om Marko. Han ska ta simprov. Han trodde inte att han kunde simma, berättar Nilas och läser sedan boken från pärm till pärm. En våning upp sitter Åse Rubin med Siri Olsson som också går i tvåan. Siri sätter ihop orden i sin mening: ”Jag har träffat Erik Saade i lördags.” – Finns det några sammansatt ord i din mening? – Ja, snöboll till exempel, svarar Siri. Efter en halvtimme har hon läst både gårdagens bok och dagens bok. – Jag kan skriva och läsa mycket bättre nu, och läsa fler sidor. – Och du är bättre på att stanna när det är punkt, berömmer Åse Rubin. Siri ser stolt ut. Hennes skolkamrat Nilas en våning ned svarar nästan likadant: – Det är roligare att läsa när man kan. Både Nilas och Siri ingår i en grupp av barn i Karlskrona kommuns skolprojekt TIL – Tidig Intensiv Lästräning. Anita Kullring och Åse Rubin bildar TIL-teamet. TIL drog igång hösten 2011. Intensivläsningen pågår i åtta veckor i sträck. Åse Rubin fyller i: