Kemishow
Vi är hela tiden omgivna av gaser. Luften runt omkring oss består av kvävgas (78%), syrgas (21%), argon (0,9%), koldioxid (0,04%) samt mindre mängder av andra gaser. Om du för handen fram och tillbaka i luften känner du ett visst motsånd, luftmotståndet. Det är helt enkelt molekylerna i gaserna som du flyttar fram och tillbaka. Gaserna har väldigt olika egenskaper. Spränga ballong När kolsyreis, det vill säga frusen koldioxid, släpps ner i hett vatten frigörs snabbt koldioxidgas. I vårt försök släpper vi ner ett hekto kolsyreis i ett par deciliter hett vatten i en så kallad E-kolv (Erlenmeyerkolv). Airzooka Luften består av kvävgas och syrgas som är osynliga gaser. Cola-mentos Detta är ett riktigt klassisk experiment. Själva kemin bakom detta försök är komplicerad och en detaljerad beskrivning kan läsas i American Journal of Physics 2008, volym 76, sid. 551-557. I vårt försök monterar vi på ett plexiglasrör med en innerdiameter som är lite större än vad öppningen på flaskan är. Åska Helium
Experimentskafferiet
Skapande & levande teknik | A topnotch WordPress.com site
Visualising Chemistry At The Molecular Level
Lab: Elektricitet
Laboration där eleverna bland annat får öva på att mäta spänning, ström och motstånd. På den här sidan finns förslag på laborationer kring: Sluten krets Seriekoppling Parallellkoppling Mäta spänning Mäta ström Mäta motstånd Klipp <h3>Videospelaren kräver att JavaScript är aktiverat. Fatta fakta ElektricitetVad är elektricitet och hur fungerar det? Klippet är hämtat ur programmet Fatta fakta: Elektricitet (05:44 minuter). Materiel Säkerhet att tänka på: materialen får på inte användas i vanliga vägguttag eftersom det är direkt förenat med livsfara. 1,5-voltsbatterier Batterihållare 3,5-voltslampor Lamphållare Sladdar och krokodilklämmor Universalmätare”Kyckling” eller liknande apparat för att leka med sluten krets. Sluten krets Stå i ring och håll i varandras händer. Ta en sladd, ett batteri och en lampa och se till att lampan lyser. Seriekoppling Ta två lampor, lamphållare, två batterier med batterihållare och sladdar. Parallellkoppling Använd samma material som i föregående uppgift. Mäta ström
Kemilektioner
Huvudexperimenten i Kemilektioner för grundskolan är valda för att passa till årskurserna 4-6. Till varje avsnitt finns även förförståelseexperiment som tar upp de moment som gäller för årskurser 1-3. Lektionerna är sammanställda av Bodil Nilsson, som har mycket kunskap om hur man intresserar barn för naturvetenskap och lång erfarenhet av att undervisa om didaktik och naturvetenskap på Lärarutbildningen vid Stockholms Universitet (tidigare Lärarhögskolan i Stockholm). Bodil är också en av författarna bakom boken Barn och naturvetenskap, som används som kurslitteratur på många lärarutbildningar. Med i projektgruppen har även varit Cecilia Taube, resurspedagog på science centret Molekylverkstan och Ulla Nyman, ansvarig för skolfrågor på IKEM. Januari: FÄRGKEMI - tillverka äggoljetempera Färg är mycket kemi. Februari: SMYCKEKEMI - tillverka kristaller I tusentals år har människan använt kemi för att göra sig fin – vackra kläder, smink, tatueringar, parfymer och smycken. Äta molekyler?
Mentos och läsk-utbrott
Läskgejser av Diet Coke och Mentos. En läskgejser är ett vardagsexperiment där man sänker ned Mentos godistabletter i en stor flaska med sötad läskedryck, särskilt lightdrycker. Detta leder till ett utbrott av skum där skumpelaren kan bli en halvmeter hög, eller ännu högre om man använder flera tabletter. Fenomenet beror enligt TV-programmet Mythbusters på att sötningsmedlet aspartam och konserveringsmedlet kaliumbensoat i lightläsk, som till exempel Coca-Cola Light, reagerar våldsamt med gelatinet och akaciagummit i Mentos-tabletterna,[1] samtidigt som tabletternas porösa yta påskyndar bildandet av koldioxidbubblor.[2] Enligt Mentos svenska webbplats är det inte fråga om en kemisk reaktion, utan en fysiklag. Det har blivit en något av en sport att sätta nya världsrekord i antal samtidiga läskgejsrar. Referenser[redigera | redigera wikitext] Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Hur kan man använda läsförståelsestrategier på en faktatext?
När det gäller faktatexter handlar det om att koppla på elevernas förkunskaper, att de får berätta vad de vet om det aktuella ämnet och delge varandra sina erfarenheter före vi börjar läsa. Eleverna ska också få möjlighet att berätta vad de tror att de kommer att få veta och varför de tror det. Viktigt när man läser faktatexter är också förmågan att plocka ut det viktigaste i texten genom nyckelord. Syftet: Att träna eleverna att innan läsningen aktivera sina kunskaper och att under läsningen plocka ut viktig information ur texten för att kunna sammanfatta det viktigaste. Genom att plocka ut nyckelord och återberätta vad texten handlat om befäster eleverna sin nya kunskap och utökar sitt ordförråd. Läromedelstext hämtad ur Natur och Kulturs No-bok PULS Före läsningen Jag inleder med att visa hur jag gör när jag förutspår vad en text kommer att handla om: Jag tror att den här texten kommer att handla om bin eftersom den heter så. Jag skriver upp mina och elevernas förutsägelser på tavlan.
