En skicklig lärare | Fredrik Sandström I höstas diskuterade jag med några kollegor om vad som kännetecknar en duktig lärare. Resultatet av diskussionen? Ja, att vara lärare och bli en skicklig sådan är en komplex historia. För några år sedan lyssnade jag på Kent Hedevåg som liknande kunskapen om yrkets komplexitet vid bergsklättring. Yrket är enormt komplext och när man lär sig mer inom ett område får man gå tillbaka och revidera uppfattningar inom ett annat. För egen del brukar jag sätta upp delmål för att inte se hela berget och därmed knäcka mig själv. Elevinflytande. Hur ser din topp tre ut?
Teachmeetnotek 16/10 Facebook-grupperna "NO i grundskolan" & "Teknikämnet i fokus" Upload Subscription preferences Loading... Working... NO i grundskolan ► Play all Teachmeetnotek 16/10 Facebook-grupperna "NO i grundskolan" & "Teknikämnet i fokus" by NO i grundskolan18 videos668 views1 hour, 12 minutes Play all Sign in to YouTube Sign in Sign in to add this to Watch Later Add to cillalrare | En blogg om skolan Bilda en kedja för bildning! Bild: Toni Lozano [CC-BY-2.0 ( via Wikimedia Commons Vet de pedagogiska ledarna i skolan vad deras lärare redan kan? Vad de behöver utveckla? Det är nu hög tid för alla skolor att komma igång med det kollegiala lärandet! Den ensamma läraren Alltför många, särskilt gymnasielärare arbetar huvudsakligen individuellt; planering, genomförande och utvärdering sker utan feedback/formativ bedömning från andra lärare. Utveckla på riktigt Det finns både kvalitets- och tidsvinster att göra genom att tillsammans utveckla och utvärdera god undervisning med fokus på elevernas lärande. För att förbättra elevernas kunskaper måste vi få syn på undervisningenVi är alltså många som med få undantag är den enda läraren i klassrummet, och som skulle utvecklas av att dela upplevelsen ibland. Alla är inte lika pigga på besök. Hur göra då? I en hållbar organisation delas och sprids kunskap. Finns det förebilder?
John Hattie on BBC Radio 4: "Homework in primary school has an effect of zero" “Homework in primary school has an effect of around zero”, says Professor John Hattie. But what does really work in education, schools and classrooms around the world? Every week Sarah Montague interviews the people whose ideas are challenging the future of education, like Sugata Mitra, Sir Ken Robinson and the headmaster of Eton College Tony Little. In August John Hattie, Professor of Education at the University of Melbourne, was her guest at BBC Radio 4. You can listen to the whole interview with John Hattie following this link (28 mins). Here are some quick takeaways. John Hattie about class size “Well, the first thing is, reducing class size does enhance achievement. John Hattie about public vs private schools “Here in England, if you take out the prior differences from going to a private school where they tend to get parents who choose, as oppose to them sent to the local school, they tend to get a brighter student, you take that out, there’s not much difference.
Plan a Better iMovie Trailer with These PDFs Here are a few trailers made by teachers and students. Next to each one is the iMovie trailer template it uses. My Dream Destination - Italy uses the Expedition template.Verbs uses the Superhero template.Properties of Ionic Compounds uses the Adrenaline template.The Giver Book Trailer uses the Adrenaline template.Project-Based Learning uses the Swashbuckler template.Stylus Status uses the Retro template. Because trailers are so short, the information you convey has to be concise. iMovie’s templates do not leave much room for text. And, the more you write, the smaller the text becomes and harder it is to read. iMovie provides an outline and storyboard for each template. To help plan trailers with more original text and shots, I’ve created a fillable PDF for each template. Each PDF is fillable, so you can open in an app like Adobe Reader or Preview and easily add your own text.
Nationella proven lyfter fram lydnad I svenska förväntas vi till exempel underkänna riktigt välskrivna texter om en elev har revolterat mot ämnesbeskrivningen. Andreas Magnusson Alla som arbetar i skolan, som går i skolan eller som på allvar känner någon som går i skolan vet att hela vårterminerna är nedlusade av nationella prov. Dessa prov bryter in, stjäl viktig undervisningstid när den behövs som bäst, ger lärare stort merarbete och elever en känsla av konstant ångest. Skolverket är tydliga med att Nationella prov inte gör anspråk på att vara heltäckande för en kurs och att de bara skall betraktas som ett prov bland andra. Nationella prov finns därför att det råder en stor misstro mot lärares förmåga att bedöma och en stor övertro på ett provs förmåga att bedöma. Så vad mäter då proven? Man kan ge hur många exempel som helst på brister i de nationella proven och konstigt vore väl annars. På ett sätt kan man se hela den nya gymnasiereformen som ett steg bort från kreativitet och mot likformighet.
Riktlinjer för kurser på iSkolor | iSkolor iSkolor är en organisation för pedagoger och andra som tycker om att arbeta med iTunes U och gärna vill dela med sig, inspireras och samarbeta kring sina egna och andras kurser. Kreativitet, fantasi och öppenhet är naturligtvis de viktigaste faktorerna, men följande riktlinjer bör man ha i åtanke när man bygger sin kurs. En kurs består av en serie lektioner och varje kurs representerar ett område inom ett ämne. Det kan antingen vara ett övergripande område som genomsyrar hela ämnet (till exempel formatet på en novell inom svenska) eller en del av det centrala innehållet i ämnet (till exempel andra världskriget i historia). Då kurserna är öppna för alla är det viktigt att de är helt självgående. Med det menas att alla delar av kursen är så informativa att de kan genomföras av en vikarie eller på egen hand av kursdeltagare som deltar i kursen på egen hand. Kursinformationen presenterar kursen med en lockande beskrivning och tar kursens syfte och vad den vill uppnå.
"Detaljstyrningen av lärarna bakom Pisa-raset" - Göteborgs-Posten Det finns en gemensam faktor som påverkar kvaliteten i undervisningen. Det gäller alla oavsett kompetens, betyg, skolor, skolval, kommunalisering, friskolor etcetera. Det var avskaffandet av lärarnas autonomi, skriver klasslärare Kjell Corneliusson. Undervisningstiden har aldrig varit större än nu. Och detta utan ökade möjligheter till förberedelser med mera. I övrigt är vi till bredden fyllda med andra uppdrag. Bild: KATARZYNA KORZA / TT Det är valår och debatten om skolan är het. Politikerna söker orsaker. En experimentverkstad Empiriska forskningen och evidensrapporterna som kartlägger utveckling och lärande är bristfälliga i Sverige. I den genomgripande internationella kartläggningen, John Hatties rapport ”Visible learning”, beskrivs de faktorer som stimulerar lärandet. Kvaliteten sjunker Förslaget om betyg i årskurs 4 är bara ett i raden av reformförslag, som både ska gynna elevernas lärande och minska byråkratin. Förslaget är ett i raden som skjuter över målen. En gemensam faktor
Förmågor i matematik Ja, de nationella proven i matematik för åk 3 är klara för våra elever. Alla … vi lärare och eleverna drar en lättande suck, trots att vi arbetet på att proven ska ingå som en naturlig del i undervisningen, uppstår ändå en rejäl anspänning hos oss alla. Efter en första rättning (att skriva omdömen och kunskapsprofiler återstår) ser vi mycket goda resultat och kunskaper hos eleverna. Vi har lyckats lyfta alla elever minst ett snäpp upp i nivå. Och självklart funderar vi nu på vilka framgångsfaktorer som spelar in. Vi har gjort flera förändringar under åk 3 och det har självklart påverkat. MetoderKommunikationBegreppProblemlösningResonemang I diskussion med eleverna kom vi fram till vad varje förmåga kunde innehålla, dessa gjordes till en presentation som du kan se här under. Dessa sattes sedan upp på väggen. De flesta lektioner både börjar och avslutas med att vi fokuserar på vilka förmågor vi ska och har arbetat med.
"Stöket är inte bara lärares ansvar" Marcus Samuelssons svar, i förra numret av Skolvärlden, till en lärare som har problem med störande elever, är symptomatiskt för mycket av det som gått snett i svensk skola. Jag vill ingalunda bestrida att Samuelsson har kloka råd att förmedla – givet förutsättningarna i våra klassrum. Såsom framgår av hans resonemang förväntas lärare ta alla problem med arbetsro som ett personligt misslyckande; följaktligen är det också ett personligt ansvar för läraren att lösa problemen. ”Lärare som misslyckas med sitt ledarskap har inga universalverktyg att ta till.” Marcus Samuelssons inställning visar på något jag ser som ett fundamentalt systemfel: att vi alltid diskuterar denna problematik utan att med ett ord nämna elefanten i rummet. Vi har alltså att göra med orsakssamband som ligger långt utanför den enskilde lärarens räckvidd. Beror alltså våra disciplinproblem på att svenska lärare är mer benägna till aggressivitet och bestraffningar än lärare i andra länder?